Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
|
|
- Maj-Britt Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor, åska, isbildning, turbulens (TAF, METAR) Umeå flygklubb Luftmassor Luftmassors ursprung Många väderfenomen uppstår när olika luftmassor rör sig i förhållande till varandra Man brukar klassificera luftmassorna efter temp relativt mark Varmmassa varmare än marken Kallmassa kallare än marken Latitud Arktikluft polarkalotten under vintern Polarluft mellan latitud Tropikluft subtropiska högtrycken+sommartid över stora kontinenter Ekvatorialluft mellan de subtropiska högtrycken och ekvatorn Fuktinnehåll dels efter deras ursprung Maritim fuktig, bildats över hav Kontinental torr, bildats över land M ar ari kt tim ik lu ft tal Kontinen ft arktiklu Maritim polarlu ft Kontinental polarluft ritim Ma ikluft trop Ko tro ntin pik en luf tal t Varmluftsmassor En varmmassa är varmare än underlaget Avkyls underifrån och stabiliseras Markinversion eller turbulensinversion bildas beroende på vindstyrka Dålig sikt, låga moln bildas efterhand Ovanför inversionen klart bättre sikt Vindskjuvning vinden under inversionen oftast svag, över starkare och annan riktning
2 Typväder i maritim varmmassa Dålig sikt under inversionen ST/SC-moln, duggregn, dimma eller fuktdis Vintertid, minusgrader under markinversionen, underkylt duggregn, kornsnö, stor isbildningsrisk! Ibland ymnigt snöfall från SC Nederbörd från SC kulminerar mitt på dagen, tvättar ur molnen innan de återbildas på e.m. Typväder i maritim varmmassa Lugn och stabil markvind Ovanför inversionen, lite moln, bra flygväder Alltid inskränkningar på VFR-trafik, ibland även IFR-trafik (dimma, låga moln, isbildning) Typväder i kontinental varmmassa Konvektion i varmmassa Dålig sikt under inversionen, stoft, damm, torrdis I övrigt bra flygväder På sommaren kan instrålningen producera konvektion som skapar CU/CB Är konvektionen stark (tar sig igenom inversionen) och varmmassan labilt skiktad på höjd kan kraftiga värmeåskväder bildas på e.m. Kalluftsmassor Kalluftsmassor En kallmassa är kallare än underlaget Uppvärms underifrån och labiliseras, konvektion Kontinental torr kalluft ger inga moln, men kan ha kraftig konvektion, s.k. torrtermik Annars vanligt med CU/CB med regnskurar, snöbyar, hagelbyar och/eller åska beroende på temp och fukt Byiga markvindar Molnen mest utvecklade under eftermiddagen, sjunker ihop på kvällen SC bildade av hopsjunkna CU/CB kan vara mycket turbulenta Under natten, markinversion, vindskjuvning, strålningsdimma
3 Typväder i kallmassa Konvektiva moln CU/CB Regnskurar, snöbyar, hagel ev. åska God sikt utanför nederbörd Byig markvind Turbulens i låg nivå, mekanisk till c:a 2000ft, termisk till molntopparna Kontinental torr kallmassa ger bara lätt CU :) Modifiering av luftmassa Kontinental luft som passerar över varmare hav ger uppvärmning underifrån, blir fuktig och börjar likna maritim Ex NO/O/SO vindar över Östersjön vintertid, fukttillskott Labilisering på låg nivå Lågt stratocumulustäcke (högtryck) Snöbyar i konvergenszon längs östersjökusten (annars) Snökanon i mälardalen vid östlig vind vintertid Passage över kallt hav ger avkylning underifrån, fuktigare, Inversion ST/SC Advektionsdimma Varmfront Svag lutning på fronten c:a 1/200 Låg hastighet (10-30KT) Passerar c:a 1 dygn efter första Ci Molnsekvens Ci-Cs-As-Ns(-St/Sc) Je ts tre am Gränsen mellan en varmmassa som tränger undan en kallmassa kallas varmfront Den varma luften hävs långsamt över den kalla Stratiforma moln uppstår pga hävning och normalt stabilt skiktad luftmassa Nederbörd framför fronten faller ner i kalluften Varmfront FL300 FL200 FL100 0 Varmfront Torr varmluft ger bara As/Ac och Ci/Cs-moln. Fronten ger ev. fallstrimmor (virga) Om kuperad terräng, Cb på lovartsidan om berg (Norge vid västvind!) Om labil skiktning, insprängda Cb (SIGMET) Bakom fronten, höga moln försvinner, varmluftsmoln St/Sc kvar, varmluftsväder Nederbördsbälte NM brett blir frontdimma (FG), duggregn (DZ) vid frontpassage (höst, vår) snöfall (SN), snöblandat regn (RASN), underkylt regn (FZRA) (vinter) nm Varmfront Svåra/omöjliga VFR-förhållanden Utbredda molnsystem horisontellt/vertikalt Underkyld nederbörd Cb, turbulens Isbildning i/under Cb, Ns Låga stratus Frontdimma Svag varmfront kan ge vindskjuvning på låg höjd pga inversion, även om inga moln
4 Kallfront Gränsen mellan en kallmassa som tränger undan en varmmassa kallas kallfront Den kalla luften lyfter upp den varma Konvektiva moln uppstår pga snabb hävning av fuktig varmluft Mest nederbörd nära, strax bakom fronten Kallfront Passiv front Kallfront Klart, blåsigt, byigt bakom fronten Torr kalluft ger ingen nederbörd, bara vindvridning, siktförbättring Varierande flygväder kring kallfront Aktiv kallfront, vänd eller landa och vänta ut! Aktiv front Låg lutning 1/150 Låg hastighet 10-20KT Brett nederbördsområde NM på bägge sidor fronten, mest intensivt nära fronten Kraftig lutning 1/50 Hög hastighet (>30KT) Smalt intensivt nederbördsområde 50NM Linjer med kraftiga Cb Skurar/byar, åska, hagel m.m. Ocklusionsfront Ett lågtryck hör ofta ihop med en varm- och en kallfront Kallfronten hinner till slut ikapp varmfronten och bildar en ocklusionsfront Beroende på vilken kallmassa som är kallast kan två ocklusionsfronter bildas Varmfrontsocklusion Kallfrontsocklusion Bägge har moln, nederbörd i ocklusionsbältet Stor risk för insprängda Cb! Varmfrontsocklusion Kallfrontsocklusion Ett lågtrycks utveckling Bredden på varmluftskilen är ett mått på lågtryckets ålder Liten varmluftskil och lång ocklusionsfront => lågtrycket fylls igen Ofta kan flera lågtryck/frontpar följas åt varannandagsväder Tråglinje En utbuktning av ett lågtryck kallas tråg Längs tråglinjen bildas konvergens vinden bakom blåser kraftigare än vinden framför tråget Konvergensen producerar konvektiva moln om tillräckligt fuktigt o labilt
5 Vindvridning vid frontpassage Framför fronterna vinden vrider mot lägre gradtal tills nästan parallell med fronten vinden ökar, framför kallfront blir den byig Efter frontpassage vinden vrider mot högre gradtal, mer efter kallfront bakom varmfront, vinden ökar efterhand bakom kallfront, vinden avtar efterhand Åska Hör alltid ihop med ett kraftigt Cbmoln och kraftiga uppvindar Åskformation kräver Labil luft konvektion Höga molntoppar, åtminstone -20 C Åska Hör alltid ihop med ett kraftigt Cbmoln och kraftiga uppvindar Åskformation kräver Labil luft konvektion Höga molntoppar, åtminstone -20 C Extra kraftig konvektion från tvingad hävning konvergens varm och fuktig luft kondensationsenergi Åska Två huvudtyper Luftmasseåska - värmeåskväder Frontåska Åska blixtar Konvektionen orsakar laddningsseparation mellan molnbas och molntopp Blixtar mellan molnets bas och topp (>50%) bas och mark topp och mark Kan komma i klar luft ur städet utanför ett Cb! Luftmasseåska Konvektion orsakas av termik, konvergens Kortlivad, 1h Relativt svag, men alltid turbulens, isbildning, vindskjuvning Spridda synliga celler, går ofta att flyga runt! Orografisk åska kan bildas lovart om berg Norge!
6 Cb tre faser Frontåska Frontåska Vinteråska Kallfront, konvergens orsakar kraftig konvektion Cb-moln på linje, insprängda i frontmolnen Cb-molnen följer fronten Kraftig turbulens, ev. hagel, vindskjuvning! Ev. hagel utanför molnet Isbildning Frontpassage på vintern Avkylning på höjd nattetid Isbildning Isbildning i moln I luften Moln, mest i molnöversidor Nederbörd Varm fuktig luft (landande kallt plan) Moln som bildats på hög höjd, låg temp => litet vatteninnehåll, små droppar, obetydlig isbildning Moln bildade nära 0, stort vatteninnehåll, stora droppar, stor isbildning! Cu/Cb stor vertikal vind => mycket stor isbildning! Isbildning i nederbörd På marken Plan ute över natten, temp strax över noll, dagg, avdustning, avkylning vid startpådrag Plan ute över natten, temp under noll, frost Hangarvarmt flygplan snöfall snörök, virvlande snö under taxning Underkyld nederbörd Svår isbildning Ger också isbildning på marken! Iskorn=underkylt regn högre upp Kornsnö=underkylt duggregn högre upp Smält, halvsmält nederbörd på kallt plan Isbildning i varm fuktig luft Frost, is på kallt plan vid landning Klassificering Lätt isbildning (light or feeble FBL). Förändring av kurs eller flyghöjd bedöms ej nödvändig. Måttlig isbildning (moderate, MOD). Förändring av kurs eller flyghöjd anses önskvärd. Svår isbildning (severe, SEV). Omedelbar förändring av kurs och/eller flyghöjd anses vara nödvändig. Rapport om svår isbildning leder oftast till en SIGMET. Isens inverkan Ökat motstånd Startsträcka, stigförmåga, max lyftkraft, bränsleåtgång, motorprestanda Minskad stallvinkel Ökad stallfart, längre landningssträcka, genomsjunk vid utflygning, okänt stallbeteende Sämre flöde runt stjärt och kontrollytor Sämre trimförmåga Ev omöjligt trimma med klaff pga stabilisatorstall Sämre känslighet i kontrollsystemet Planflykt kan vara omöjligt! Räkna med minst dubbla start/landningssträckor! Sekundära effekter Is i förgasare, insprutningsmunstycket, luftintag, på propeller, pitotrör, is på vindrutan, brutna antenner, fastfrusna bromsar
7 Avisning i luften Avisning Varmluft i kanaler på ex. vingframkanter Elektrisk uppvärmning (propeller) Mekaniska gummiblåsor Kemisk (weeping wing) glykol från hål i vingframkant Förvärmd luft till motorn (förgasaris) Avisning i luften Avisning Varmluft i kanaler på ex. vingframkanter Elektrisk uppvärmning (propeller) Mekaniska gummiblåsor Kemisk (weeping wing) glykol från hål i vingframkant Förvärmd luft till motorn (förgasaris) På marken De-icing tar bort is. Varmt vatten Anti-icing förebygger is. Glykol. Bildas bakom flygplan pga tryckskillnader över vingen Kraftigaste virvlar vid max lyftkraftskoefficient, dvs stallfart, start, landning Tyngre plan, kraftigare virvlar Turbulenskategorier Virveln sjunker med 350ft/min och expanderar Light (PA28, C172) Medium (B737, DC9) Heavy (B747, A340) Super (A380) Har orsakat flera totalhaverier Kan orsaka inducerad roll Kan orsaka inducerad roll
8 På marken driver virveln med c:a 5KT åt sidan, ökar i diameter och fylls ut Vid svag sidvind, c:a 3-5KT kan ena virveln ligga kvar länge över banan! Tänk på risk för ändvirvlar speciellt vid start/landning efter större plan. Landa längre in på banan än föregående plan, lyft tidigare! Tänk på risk för ändvirvlar speciellt vid start/landning efter större plan. Landa längre in på banan än föregående plan, lyft tidigare! Vindskjuvning/Wind shear Horisontell och/eller vertikal vindvridning/förändring av vindstyrka Stabila väderlägen Varmfronter Över/under inversioner Vid sjöbris(/landbris) (Nära jetströmmarna) Transienta lägen Orografiska lägen Under CB vid nederbörd (downbursts) I fjällen lä om bergskedjan Vindskjuvning - faror Sidvind/turbulens/orografisk vindskjuvning Stabila väderlägen Start, stigning upp i skikt med minskad motvind Landning, vindskjuvning på final
9 Vindskjuvning - faror CB microbursts
Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merA. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Läs merTIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merTeori för vinschbehörighet
Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merRapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merCumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merMeteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder?
Grovplanering Flygmeteorologi 1 Niclas Börlin, Umeå flygklubb niclas.borlin@cs.umu.se 2018-02-12 Mon Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet,
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merProv-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P
Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P 1. I flyghandboken anges att max tillåten flygmassa vid begränsad avancerad flygning är 1000 kg. Detta innnebär att: A B C D Grundtommassa + bränsle + last
Läs merFrågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel
Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet
Grovplanering Flygmeteorologi Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter,
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merFlyglära. Vi börjar med den grundläggande delen
Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv. Innan vi börjar!!
Läs merOlycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Läs merÖstra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merSegelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
Läs merIsens inverkan på vindkraftsvingar
Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft
Läs merKappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg
Kappseglings kurs 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Agenda Inledning - deltagare Olika former av kappsegling Meteorologi för kappsegling Segla bana kort version kopplat till meteorologin Seglingsteknik
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merRapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:18 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIU på Kärrtorps idrottsplats, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-10/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Läs merFrågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Läs mer4:e Reviderade utgåvan
2011-09-21 4:e Reviderade utgåvan Soluppgång över SSAB Luleå Foto Sivert Mässing 1 Inledning Det här är ett häfte där vi försöker beskriva vädret på ett enkelt och förhoppningsvis lättbegripligt sätt.
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merIFR-PROV INSTRUMENT - FLYGUTBILDNING METEOROLOGI. IFR-frågor. December 1995 Volym JR : 2 av 1. Mättnad-Avkylning av luften- Tillförsel av fukt.
December 1995 Volym JR : 2 av 1 INSTRUMENT - FLYGUTBILDNING ÄMNE FLYGTEORI IFR-PROV IFR-UTBILDNING 94-12-10 Ljungbyheds Flygklubb TFHS - med Sune Karlsson Elev Jan S. Roman Cert A +Mörker IFR-frågor Vad
Läs merFukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt
Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning
Läs merMiljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Läs mer- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta
Läs merSLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem
Haverier och störningar 2009 SLG Misslyckad start Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej kunnat erhållas vid start och stigning vilket i sin tur sannolikt berott på en slirande drivrem Jantar
Läs merExaminationsmanual Pilot 1
Examinationsmanual Pilot 1 Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 1 Innehållsförteckning Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 2 1 Examinationsmanual Pilot 1 Under hela examinationen skall elevkortet EK P1 användas
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merFöreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Läs merDA40-180 - Fakta Olja SAE 15W50 Bränsle
DA40-180 - Fakta Längd: 8,1 m Vingspann: 11,9 m Tomvikt: 775 kg MTOW:1200 kg Max last: 425 kg Motor: Textron Lycoming IO-360 M1A 180 hp (insprutning) Max take-off RPM: 2700 RPM Max continuous RPM: 2400
Läs merSegelflygteori - Meteorologi
Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens
Läs merSlutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merStudie av klimatets variation på breddgraden 59 grader nord
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 1650-6553 Nr 196 Studie av klimatets variation på breddgraden 59 grader nord Lisette Edvinsson Copyright Lisette Edvinsson och institutionen för
Läs merIskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1
Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla
Läs merOTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3
Läs merOperativa procedurer (Operational procedures)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1,, 3) 070 Operativa procedurer (Operational procedures) Version 5, 016-1-05 070 00 00 00 OPERATIVA PROCEDURER 071 01 00 00 GRUNDLÄGGNDE KRAV 071 01 01
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merDokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT
Dokumentnummer D 2016-007692 FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT juli - september 2016 RAPPORT 2016-10-31 01.00 D 2016-007692 2(13) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merDokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT
Dokumentnummer D 2016-006488 FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT april - juni 2016 RAPPORT 2016-08-30 01.00 D 2016-006488 2(13) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merÅr 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby
Namn: År 4ab, VT 2009 Ett häfte om Väder Av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby www.lektion.se Innehållsförteckning sid. Väder Meteorologi 3 Årstider 4 Solen och dess strålar 11 Termometern
Läs merDokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT
Dokumentnummer D 2017-000256 FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT Januari - mars 2017 RAPPORT 2017-04-28 01.00 D 2017-000256 2(13) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 6
Grundläggande aerodynamik, del 6 Motstånd Laminära profiler Minskning av inducerat motstånd Förhållande mellan C D,0 och C D,i Höghastighetsströmning 1 Laminära profiler Enl. tidigare: Typen av gränsskikt
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merDokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT
Dokumentnummer D 2017-000256 FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT oktober - december 2016 RAPPORT 2017-02-02 01.00 D 2017-000256 2(13) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merSlutrapport RL 2011:13
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 3
Grundläggande aerodynamik, del 3 Vingar - planform Vingens virvelsystem Downwash/nedsvep Markeffekt Sidoförhållandets inverkan Vingplanform - stall 1 Vingar Vår betraktelse hittills av 2D-natur (vingprofiler)
Läs merTIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE
TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? 3 INNEHÅLL Ge bort en upplevelse... 3 Tandemflyg...4 Grundkurs skärmflyg...6 Kurs Paramotor...8 Om Parabase Outdoor...9 Villkor & information...10 GE BORT
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs mer24 SIDOR ÄLSKADE FLYGPLAN!
HÄLSINGETIDNINGAR LÖRDAG 27 AUGUSTI 2011 24 SIDOR HEJ HÄLSING 2 Hanna gillar filmer med Julia Roberts MODE 8 9 Länge leve den klassiska handväskan KRÖNIKA 3 Med grusade drömmar om vinnarcirkeln ÄLSKADE
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs mer6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt
6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar
Läs merBilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28
Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Avläst från störningsdagbok för Kvilla 2:28 Kommentar från boende: 11-nov Vindstilla moln ca +8 Vindkraftverken stod stilla Kvilla 2:28 14-nov Ost ca 6-7 m/s, moln
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merAerodynamik - översikt
Aerodynamik - översikt Vingprofil Luftens egenskaper Krafter Lyftkraft Motståndskrafter Glidtal Polardiagram Sväng Prestanda 2009-11-22 www.offground.se 1 Aerodynamik vingprofil 2009-11-22 www.offground.se
Läs merVingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid
Vingprofiler Ulf Ringertz Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Korda Tjocklek Medellinje Läge max tjocklek Roder? Lyftkraft,
Läs merTillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000
ISSN 1400-5719 Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000 Dnr L-066/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs mer1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.
FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs mer