Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder?
|
|
- Andreas Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grovplanering Flygmeteorologi 1 Niclas Börlin, Umeå flygklubb niclas.borlin@cs.umu.se Mon Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter, luftmassor, åska, isbildning Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 1 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 2 / 26 Varför lära sig flygväder? Vilket väder är viktigt för flyget? VFR = se och bli sedd Förutse väderomslag Kunna planera flygning - rutt, flyghöjd, m.m. Kunna planera alternativ Långa avstånd/lång tid (timmar) Räcker inte med att titta ut genom fönstret! Vädret förändras Förutse faror Vilket väder är farligt? Vilket väder kan bli farligt? Vind Sikt Moln Nederbörd Temperatur Fuktighet Lufttryck Atmosfärens stabilitet Faror t.ex. turbulens, åska, isbildning Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 3 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 4 / 26
2 Flygvädertjänst, data Flygvädertjänst, internet Väderkartor SWC Significant Weather Chart, väderkarta LLF (LHP) Low Level Forecast, låghöjdsprognos GAFOR General Aviation Forecast Vädertelegram TAF Terminal Aerodrome Forecast, flygplatsprognos METAR Routine Aviation Weather Observation, väderobservation SIGMET Significant Meteorological Information Klicka på crew-symbolen Klicka på MET-menyn överst på sidan Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 5 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 6 / 26 Flygvädertjänst, i luften TAF Terminal Aerodrome Forecast MET REPORT Lokal väderuppdatering vid anrop till flygplats. Aktuellare vind+sikt i inflygningssektor. OBS! Vind i magnetiska grader. ATIS - Automatic Terminal Information Service Datorgenerarad MET REPORT via radio. Ex. ESNN ATIS VOLMET Met info for aircraft in flight ATIS för flera flygplatser samlat på en frekvens Ex. SUNDSVALL VOLMET ESSA, ESSB, ESNN, ESNU, ESNZ, ESNO, ESNS, ESPA, ESNQ Flygplatsprognos, normalt gällande max 9h, uppdateras var 3h Vissa flygplatser har lång-taf"24h/6h Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 7 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 8 / 26
3 METAR MÉTéorologique Aviation Régulière MÉTéorologique Aviation Régulière aerodrome routine meteorological report Väderrapport från flygplats Cirkel 5km + inflygningssektor Utfärdas xxh20, xxh50 Gäller väder senaste 10 min Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 9 / 26 METAR, form ESNU Z 18025KT SN SCT006 M01/M02 Q0990= Platsindikator ESNU Automatmätning AUTO om automatmätning, annars blank Tidpunkt Z, dag+tid UTC Markvind 18025KT, riktning, styrka, enhet Sikt 3000 (m), meteorologisk horisontalsikt Rådande väder -SN (lätt snöfall) Moln SCT006, mängd, molntyp, molnbas Lufttemp/daggpunkt M01/M02 Lufttryck Q0990, QNH Avslutningstecken = Ev. tillägg: Ev. SNOWTAM. Ev. landningsprognos TREND. Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 10 / 26 METAR, vind Vind Mäts av 10m hög mast Medelvind senaste 10min Vindriktning FRÅN! Riktning relativt sann norr (true north) 18030KT sydlig vind, 30 knop 18030G40KT byar (gust) till 40 knop. Utläses max 40. Maxvind 10 knop över medelvind KT vindstilla 18016G28KT 150V210 variabel vindriktning (>60grader), styrka >3KT VRB02KT, svag variabel vind <3KT MET REPORT 2 min medelvärde Trafikledningen ger momentanvind (3s medelvärde) vid cleared to land Vindriktning relativt magnetisk nord Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 11 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 12 / 26
4 METAR, sikt METAR, sikt Meteorologisk horisontalsikt kontursynvidd, meter Dager konturerna av större obelyst föremål Mörker standardlampa mot mörk bakgrund Siktvärden högre i mörker Manuell eller maskinell mätning Manuell siktmärken representativ i de riktningarna Automatisk mer objektiv mäts i liten luftmassa ej representativ om vindstilla o stora variationer högre värde än ögat i gryning/skymning Siktvärde i sämsta riktningen 0/50/... /500/600/... /5000/6000/9000 eller 9999 (mer än 10 km") Om sikt <5000m i någon riktning och >50% i annan riktning anges sämsta sikten + riktning, t.ex. 2400NE Bästa sikt >5000m, sämsta <1500m, anges bägge med riktning 1300S 6000N Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 13 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 14 / 26 METAR, RVR METAR, rådande väder RVR Runway Visual Range Anges vid sikt<1500m R19R/P1500U Runway 19R P (plus, above), M (minus, below) U (up, increasing), D (down, decreasing), N (no change) R19R/0850VP1500U Variabel BR Fuktdis, eng: mist, fr: brume, sikt <10km FG Dimma, eng: fog, sikt <1km FU Fumé, rök VA Volcanic ash DU Dust SA Sand HZ Haze, torrdis DZ Drizzle RA Rain SN Snow SG Snow grains, kornsnö IC Ice crystals PL Ice pellets GR Grains of ice ishagel, fr: grêle GS Grains of snow - snöhagel, fr: grésil UP - Unknown precipitation -/+ light, moderate, heavy VC vicinity MI shallow, fr: mince, låga bankar BC patches, fr: bancs, höga bankar PR partial DR drifting, lågt drev BL blowing, högt drev SH showers, byar/skurar TS thunderstorm FZ freezing, underkylt PO Virvlar SQ Squall, vindby FC Funnel cloud, tromb DS Dust storm SS Sand storm Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 15 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 16 / 26
5 METAR, moln Moln inom 5km, Cb (Cumulonimbus, skur-/åskmoln) inom 15km Molnmängd SKC sky clear FEW 1-2/8 SCT Scattered, 3-4/8 BKN Broken, 5-7/8 OVC Overcast Molnbas i 100tal fot över fältet, FEW012 =1200ft. XXX///, t.ex. FEW/// betyder under fältets nivå. Om flera skikt, minst 1/8, 3/8, 5/8, så fler molngrupper CB, TCU tas alltid med, anges som tillägg FEW012CB. Dålig sikt, otydlig molnbas anges VV003, vertical visibility 300ft. Molntyp anges // om AUTO, t.ex. FEW012//. METAR, CAVOK Ersätter sikt, vind, väder Ceiling and Visibility OK Sikt <10km Inga moln under 5000ft (alt. lägsta sektorhöjd) Inga Cb i närheten (inom 15km) Ingen nederbörd (utom isnålar), åska, eller siktnedsättande väder Aldrig CAVOK vid AUTO. Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 17 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 18 / 26 METAR, temperatur, daggpunkt METAR, tryck Avrundad, två siffor M betyder minus, M00 Temp/daggpunkt påverkar risken för dis/dimma. Daggpunkt=temp för full mättnad, kondensation Ju högre temp, ju mer vattenånga kan luften innehålla Vid stillastående väder, faller temp till daggpkt under natten QNH Lufttrycket reducerat till havsnivån enligt ISA. Mäts i hpa. Q0999 QNH 999hPa Q1025 QNH 1025hPa (I USA: A trycket tum kvicksilver) Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 19 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 20 / 26
6 METAR, tilläggsgrupper Atmosfären QFE Lufttrycket vid banan (gammalt militärt bruk) WS Wind shear Väder sen föregående METAR t.ex. REFZRA Recent freezing rain ej under senaste 10min el. reducerad intensitet TREND landningsprognos SNOWTAM snö/is/... på banan Gashölje runt jorden Torr luft innehåller 78% kväve, 21% syre, 1% ädelgaser Vattenånga 0 4 volym% (absolut fuktighet) Partiklar Kondensationskärnor Ozon UV-skydd Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 21 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 22 / 26 Atmosfärens delar Exosfären km Jonosfären/termosfären -700km Norrsken 100km ISS km Mesosfären -85km Meteorer Stratosfären -50km Temp bestäms av in/utstrålning, stiger med höjden Ozon Tropopausen Övre gräns för troposfären Höjd varierar med aktuell temp Troposfären 0 8km (polerna), 0 18km (ekvatorn) Allt väder Värme från jordytan förs uppåt Temp sjunker med höjden Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 23 / 26 Lufttryck Trycket (vikten hos öppen gaspelare) sjunker med höjden Vid marken c:a 1013 hpa (1hPa=100N/m 2 ) eller 10 ton/m2 Vid marken är 1hPa 30ft Tumregel: Trycket halveras för varje 5km Syrebrist >3000m (>10000ft) Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 24 / 26
7 Luftens densitet Standardatmosfären Densitet=massa per volymenhet Påverkas av höjden Låg höjd, högt densitet/tryck Hög höjd, lågt densitet/tryck Temperatur Kall luft, högre densitet Varm luft, lägre densitet (I viss mån av fuktighet) Låg fuktighet, högre densitet Hög fuktighet, lägre densitet (H 2 O har atomvikt 18, N 2 =28, O 2 =32) ICAO ISA International Standard Atmosphere Vid havsytans nivå +15 C hPa I troposfären Temperaturfall med stigande höjd: -2 C/1000ft Tropopausen 11km höjd -56 C 225hPa Stratosfären 11 20km konstant temp 20km- ökande temp Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 25 / 26 Niclas Börlin Umeå flygklubb MET1 26 / 26
Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet
Grovplanering Flygmeteorologi Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter,
FLYGVÄDER hur hitta, tolka och förstå?
Flik 4 FLYGVÄDER hur hitta, tolka och förstå? Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget H50P = HALVERING AV PRIVATFLYGHAVERIERNA Luftfartsinspektionen H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete
Slutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel
Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Före flygning. Flygtrafiktjänsten
Före flygning Flygtrafiktjänsten AIP Aeronautical Information Publication ICAO, Annex 15, kräver att varje land har en egen AIP. AIP innehåller all information som krävs för att kunna flyga i landet. 2
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
METEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF )
Remissammanställning 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF 2016-151) Remissinstans Swedavia Kapitel Paragraf Synpunkt 1. Swedavia har
Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET)
X Utkom från trycket den DATUM ÅR LUFTFART Serie GEN Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET) Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och förkortningar...
Kapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
METEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
En enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Flervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Ändringar markeras med ett vertikalt streck i vänstermarginalen. Datum för ikraftträdandet anges på varje sida
INLEDNING SMHI:s TAFhandbok Bakgrund Denna handbok beskriver den internationella koden för flygplatsprognoser, TAF, och innehåller instruktioner för hur koden tillämpas i Sverige. Boken baseras på följande
Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Luftfartsstyrelsens författningssamling
Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Lena Byström Möller ISSN 1652-8956 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om instrumentflygprocedurer och höjdmätarinställning; Serie OPS Utkom från trycket
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services
AIP SVERIGE/SWEDEN 24 MAY 2018 GEN 3.5-1 3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services 1 Ansvarig för tjänsten 1 Meteorological authority Ansvarig myndighet för flygväder i Sverige är Transportstyrelsen.
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)
LUFTFART Serie GEN Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET) Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och förkortningar... 1 Ömsesidigt
Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services
AIP SVERIGE/SWEDEN 10 NOV 2016 GEN 3.5-1 3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services 1 Ansvarig för tjänsten 1 Meteorological authority Ansvarig myndighet för flygväder i Sverige är Transportstyrelsen.
Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)
Konsekvensutredning 1 (18) Datum Handläggare Ann-Sofi Lorefält Luftfartsavdelningen Enheten för flygplats, flygtrafiktjänst och luftfartsskydd Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning - Transportstyrelsens
Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)
Sträckflygning med TMG BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Innehåll Flygoperativa Procedurer Flygförberedelser och förfarande vid genomförande av flygning Trafikregler Luftrumsbestämmelser Höjdmätarinställning
Slutrapport RL 2011:09
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:09 Olycka med flygplanet SE-LLV på Ljungbyheds flygplats, Skåne län, den 23 juni 2011 Diarienr L-61/11 2011-09-01 Det står var och en fritt att, med angivande av källan,
TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Meteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Meteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Distansflygningskurs!
Distansflygningskurs! Färdplanering När? Färdplanering Hur? Vad börjar vi med? Vad behöver vi? Hur gör vi? Färdplanering Kartor enroute TMA-kartor (KSAB) ICAO Jeppesen VFR/GPS Färdplanering Flygplatskort
Preliminärt utlåtande
Preliminärt utlåtande Preliminärt utlåtande enligt artikel 16.7 i förordningen (EU) om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom den civila luftfarten avseende: Olycka med helikoptern SE-JGA
Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Färdplanering (Flight planning)
PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 AND EK) 033 Färdplanering (Flight planning) Version 1, 2010-02-02 033 00 00 00 FÄRDPLANERING 033 01 00 00 FÄRDPLANERING FÖR VFR-FLYGNING 033 01 01 00
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Färdplanering (Flight planning)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3) 033 Färdplanering (Flight planning) Version 5, 2016-12-05 033 00 00 00 FÄRDPLANERING 033 01 00 00 FÄRDPLANERING FÖR VFR-FLYGNING 033 01 01 00
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Trafikregler för luftfart
Trafikregler för luftfart Varför? -Vi vill inte hamna i olyckor, skador, problem -Klara teoritentan -Klara uppflygning Frågor om förra lektion? Idag kap 8 till 13 Utom mörker samma PPL-UL Del 8 Luftrumssystemet
Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
IVAO Sverige. IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ 2011-01-06. Copyright 2011 IVAO Sweden http://www.ivaose.com se-hq@ivao.
IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ 2011-01-06 Allmänt IVAO Sverige Välkommen Välkommen till svenska divisionen av IVAO. Förutom reglerna i detta dokument rekommenderas du att läsa
Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVRI/SWDN 14 NOV 2013 NR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 kap 2 mom 2.6 och Appendix 4. Omfattningen
North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Institutet för rymdfysik Kiruna
Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,
A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2000:17 Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000 Dnr L-002/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Konsekvensutredning av föreskrifter för flygvädertjänst (MET)
Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2017-03-28 TSFS 2016-151 Handläggare Jonas Kostmann Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning
AIP AMENDMENT SWEDEN
AIP AMENNT SWEDEN AIP AIRAC AMDT No 7 Part 2 29 OCT 2015 EFFECTIVE 10 DEC 2015, SE-601 79 NORRKÖPING. Phone +46 11 19 20 00. Fax +46 11 19 25 75. AFTN ESKLYAYT Principal changes included in this Amendment./
Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVRI/SWDN 14 NOV 2013 NR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 kap 2 mom 2.6 och Appendix 4. Omfattningen
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Slutrapport RL 2011:13
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering
Internationella regler
Internationella regler Fast track ändring av 1035/2011 Har varit ute för beslut via korrespondens med svar till den 17/3 2014. Förordning (EU) Nr 1035/2011 innehåller flera referenser till ICAO Annex.
1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVERIE/SWEDEN 17 JAN 2008 ENR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR/UIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 mom 2.6 och Appendix 4.
Thomas Brandt
Thomas Brandt 070-555 15 03 tbrandt@hotmail.com Befälhavaransvar ICAO International Civil Aviation Organisation FN-organ Generella regler för civilflyg EASA - European Aviation Safety Agency EU-myndighet
Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Slutrapport RL 2013:19
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:19 Olycka den 28 februari 2013 med luftfartyget SE-MBCpå Borlänge flygplats, Dalarnas län. Diarienr L-20/13 2013-12-19 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt
Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning
Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P
Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P 1. I flyghandboken anges att max tillåten flygmassa vid begränsad avancerad flygning är 1000 kg. Detta innnebär att: A B C D Grundtommassa + bränsle + last
Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999
ISSN 1400-5719 Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999 Dnr L-106/99 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med
W820 Professionell Bluetooth -väderstation
W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten
BOKAPLAN.SE SKICKA SMS TILL 076-238 3119. SMS MANUAL Version 1.0. För att boka Flygplan
BOKAPLAN SMS MANUAL Version 1.0 För att boka Flygplan SKICKA SMS TILL 076-238 3119 - INNEHÅLL - 1.0 Förord 2.0 Skrivsätt och tydning av text 3.0 Boka flygplan idag 3.1 Boka flygplan vid ett bestämt datum
GRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 1. 8.1 Atmosfärens fysik 3. Atmosfärens skiktning 4. Temperaturen 5. Lufttrycket 6. Luftens densitet 6. ICAO:s Standardatmosfär 7. Högtryck och
AIP AMENDMENT SWEDEN
AIP AMENNT SWEDEN AIP AIRAC AMDT 5 6 JUL 2017 EFFECTIVE 17 AUG 2017, SE-601 79 NORRKÖPING. Phone +46 11 19 20 00. Fax +46 11 19 25 75. AFTN ESKLYAYT Principal changes included in this Amendment./ Ändringens
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)
LUFTFART Serie GEN Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET) Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och förkortningar... 2 2
LTS CAT I OTS CAT II
Flygchefseminarium LTS CAT I OTS CAT II Baserat på ett föredrag av Jan Thell 1 Nya regler 2008 16 juli 2008 ersattes JAR-OPS 1 med EU-OPS Alla flygbolag inom EU/EES/EFTA ska följa dessa regler EU-OPS introducerade
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
5.2 Områden för militär övningsverksamhet 5.2 Military exercise and training areas
AIP SVERIGE/SWEDEN 28 MAY 2015 ENR 5.2-1 5.2 Områden för militär övningsverksamhet 5.2 Military exercise and training areas 1 Tillfälligt reserverat luftrum (TRA) 1 Temporary Reserved Airspace (TRA) 1.1
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade
Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
TSL Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET)
TSL 2009-4486 Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET) Externremiss Remissinstans Kap/ Synpunkt Beslut/kommentar Regelrådet Regelrådet tillstyrker förslaget. Konsekvensutredningen är godtagbar.
Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
AIP AMENDMENT SWEDEN
AIP AMENNT SWEDEN AIP AIRAC AMDT 1 23 DEC 2015 EFFECTIVE 4 FEB 2016, SE-601 79 NORRKÖPING. Phone +46 11 19 20 00. Fax +46 11 19 25 75. AFTN ESKLYAYT Principal changes included in this Amendment./ Ändringens
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Förtydligande om lägsta tillämpbara flygnivå. Luftrumsmöte
Förtydligande om lägsta tillämpbara flygnivå Luftrumsmöte 2016-04-26 Bakgrund Transportstyrelsen är medveten om att finns oklarheter när det gäller marschhöjder i relation till lägsta användbara flygnivå