SO.S Geografi 7 9. Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen. Av Göran Svanelid

Transkript

1 SO.S Geografi 7 9 Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen Av Göran Svanelid SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 1

2 Bedömningsmodellen i geografi Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kunskapskraven. I geografi har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för betyget C): Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller tio kunskapskrav. I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte att synliggöra svar på frågor som: Var befinner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedömningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömningsmatriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både målen och bedömningen. I en hektisk undervisningssituation är det inte helt enkelt att fånga upp elevernas kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen mer transparent. Av samma skäl har vi valt att fokusera på två ytterligheter eftersom vi tror att det blir tydligare med endast två nivåer och vi har inte några ambitioner att här skapa ett svårtytt finmaskigt bedömningsstöd. För detta stöd hänvisar vi till Skolverkets omfattande kommentarmaterial. Vi har valt att förenkla bedömningsmallen genom att inte ta med användande av kartor och fältstudier. Detta betyder inte att vi anser att detta innehåll skulle ha ett mindre värde utan att bedömningsmodellen blir enklare att använda om den är mer renodlad. Vi tror också att modellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt medan de arbetar tillsammans med övningarna i detta material. Dessutom tror vi att det kan vara en bra idé att du som lärare använder den rena bedömningsmodellen för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt att eleverna får information om när du bedömer eleverna, t.ex. när de arbetar i par eller grupp, och när det mer handlar om träning. Du hittar dokumentationsmallen i tabell 3. En kvantitativ och en kvalitativ bedömning Bedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv, lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser. Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller mindre komplexa och utvecklade. En skillnad mellan betygen E och A är, i detta sammanhang, att t.ex. sambanden, orsakerna, konsekvenserna är längre, och beskrivs i flera led, för det högre betyget. En annan skillnad är att eleven på den högre nivån kan beskriva mer komplexa mönster och ge fler förklaringar samt kan problematisera, dvs. kan se utifrån olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att eleven kan resonera med hjälp av uttryck som å ena sidan, å andra sidan samt kan resonera om olika konsekvenser för t.ex. enskilda individer, grupper av människor, samhället och miljön. Att kunna beskriva mönster handlar om att kunna generalisera, att hitta det gemensamma, likheterna. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 2

3 kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt att kalla djupkunskaper. När det gäller geografiämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp som förekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid olika tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven så bra som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de konstruerar provuppgifter. I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: A och E. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i en konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. De elevprestationer som ligger över E och under A blir därmed automatiskt C. Det går givetvis alldeles utmärkt att byta ut betyg mot uttryck som grundläggande respektive mycket goda kunskaper eller något helt annat. Forskning har påvisat att det är mer utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkoppling om styrkor och utvecklingsområden än ett betyg. Ett konkret exempel Låt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet Naturkatastrofer. Ett enkelt samband skulle kunna beskrivas som att eleven på denna nivå beskriver ett samband i två led som exempelvis: När det regnar mycket öka risken för översvämningar. Ett komplext samband däremot skulle kunna uttryckas på följande vis: När det fallit nederbörd i form av regn eller snö under en längre tid fylls flodernas vatten på från olika bifloder. Flodernas vattenyta stiger för varje timme och svämmar till slut över sina breddar. Konsekvenserna av detta kan bli att människor och djur drunknar i vattenmassorna och att vägar och broar kan spolas bort samtidigt som bostäder och affärer får allvarliga fuktskador. Denna naturkatastrof leder således till stora kostnader för människor, samhället och för naturen. I detta A-svar ser vi även tydligt att det även finns en kvantitetsskillnad mellan de två svaren genom att A-svaret innehåller fler fakta, begrepp och exempel. Bredd- och djupkunskaper I lärarhandledningen hittar du många uppgifter där bedömningsmodellen kan användas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista som ger exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en kvantitativ respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte vikta de olika bedömningsaspekterna. För att t.ex. kunna resonera i termer av orsaker och konsekvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna kompletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av klimatförändringarna (kvalitativa djupkunskaper) i olika delar av världen måste man ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi, dess lägen och storleksrelationer (kvantitativa breddkunskaper). 1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven i geografi : Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta geografiska begrepp. (Se begreppsschemat nedan). Eleven kan ge exempel på vad som menas med klimatförändringar. Eleven kan beskriva hur handelsmönstren har förändrats över tid. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 3

4 Eleven har goda faktakunskaper om namn och läge på världsdelarnas länder, orter, regioner, hav, berg, öar, öknar, sjöar och floder. Eleven kan ge exempel på tät- respektive glesbefolkade regioner i världen. Eleven kan beskriva läget för de olika klimat- och vegetationszonerna och vad som utmärker dem. Eleven kan identifiera sårbara platser samt ge exempel på naturgivna risker och hot. Eleven kan beskriva intressekonflikter, t.ex. de som gäller floder, sjöar och mark. Eleven kan ge exempel på förnybara energitillgångar och fossila bränslen (det senare finns märkligt inte med i det centrala innehållet). Eleven kan ge exempel på fattiga regioner i världen. Begreppsschema (en sammanställning av kursplanens begrepp) Eleven ska känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med klimat. 1. Kunna använda begreppen i olika sammanhang. 2. Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. att klimatet avgör vegetationen. Tabell 1 NATURGEOGRAFISKA BEGREPP NEUTRALA GEOGRAFISKA BEGREPP KULTURGEOGRAFISKA BEGREPP Klimat Läge Befolkningstäthet Vegetation Gradnät Urbanisering Topografi Världsdel Näringar Tektonik Kontinent Energianvändning Jordbävning Karta Handel Vulkanutbrott Sårbara platser Jordbruk Erosion Intressekonflikter Skogsbruk Översvämning GIS Industri Naturkatastrof Källkritik Kommunikation Vatten Fältstudier Infrastruktur Naturresurser Namngeografi Fattigdom Mark Sa: 11 Migration Torka Temperatur Nederbörd Natur Naturlandskap Levnadsvillkor Hållbarhetsfrågor Samhälle Land Kulturlandskap Sa: 17 Sa: 17 Totalt: 45 begrepp SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 4

5 2. Kunskapens djup i kunskapskraven i geografi Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för: Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat/förändringar, vegetation. Geografiska mönster av handel och kommunikation och förändringarna av dessa mönster samt orsaker till och konsekvenser av detta. Olika förklaringar/orsaker till och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Resonera om ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och ge förslag på lösningar där några konsekvenser för människor, samhälle och natur vägs in. Hur klimatet påverkar människors levnadsvillkor (samband) Konsekvenser av klimatförändringarna för människor, samhälle och miljö i olika delar av världen. Analys (före och efter) av förändringar av människors försörjning och handelsmönster. Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelningen. Orsaker till och konsekvenser av migration och urbanisering. Konsekvenser av naturkatastrofer som översvämningar, torka och jordbävningar. Hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker vid s.k. sårbara platser. Orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Vikten av analys I punkterna A C nedan har vi sammanställt antalet gånger som olika kvalitativa djupkunskaper förekommer i det centrala innehållet respektive kunskapskraven i geografi. A. Orsaker: 3+3 = 6, dvs. orsaker återfinns tre gånger i det centrala innehållet respektive i kunskapskraven. Konsekvenser: 4+4 = 8. Lösningar/förebygga risker: 1+2 = 4. B. Samband 0+2 = 2. C. Perspektiv (människor, samhällen och natur/miljö samt utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv) 1+2 = 3. Summerar vi A, B och C finner vi drygt 20 exempel på djupkunskaper i kursplanen i geografi. Det är viktigt att se att dessa djupkunskaper ingår i analysförmågan och att de återfinns i såväl det centrala innehållet och kunskapskraven. Att analysförmågan (se A C ovan) har en tung roll i geografi är tydligt även när vi studerar de långsiktiga målen. Av de totalt fyra målen så innehåller tre av dessa explicit begreppet analys. Dessutom kan vi hävda att även det fjärde målet också innehåller analys eftersom eleven ska värdera för- och nackdelar mellan alternativa lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden (perspektiv) kring etik och hållbar utveckling. Slutsatsen är given: Det kan vara en god idé att prioritera analys- och begreppsförmågan för att hjälpa eleverna att lyckas på de nationella proven, vars uppgifter alltid utgår från kursplanerna, samt att denna prioritering kommer att leda till en ökad måluppfyllelse. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 5

6 En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningen Vår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2: A Kunskapens bredd: En kvantitativ bedömning där resonemangen mer eller mindre underbyggs med stöd av t.ex. de fakta, begrepp och exempel som eleven redogör för. B Kunskapens djup: En i huvudsak kvalitativ bedömning där resonemangen är mer eller mindre utvecklade genom de samband och andra kvalitativa kunskaper som eleven redogör för. GODTAGBARA KUNSKAPER E-NIVÅ Använder FÅ relevanta fakta, begrepp, exempel samt beskrivningar av geografiska namn, lägen samt lägen på och storleksrelationer mellan olika orter, länder, regioner, floder, kontinenter, hav och berg. Använder FÅ och ENKLA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, lösningsförslag, mönster, förändringar, perspektiv samt av jämförande analyser av t.ex. likheter och skillnader i olika delar av världen liksom en jämförelse mellan för- och nackdelar med olika lösningar. MYCKET GODA KUNSKAPER A-NIVÅ Använder MÅNGA relevanta fakta, begrepp, exempel samt beskrivningar av geografiska namn samt lägen på och storleksrelationer mellan olika orter, länder, regioner, floder, kontinenter, hav och berg. Använder MÅNGA och KOMPLEXA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, lösningsförslag, mönster, förändringar, perspektiv samt av jämförande analyser av t.ex. likheter och skillnader i olika delar av världen liksom en jämförelse mellan för- och nackdelar med olika lösningar. Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer mellan: 1. En kvantitativ bedömning dvs. kunskapens bredd, motsvaras i kunskapskraven av värdeord som att föra till viss del underbyggda respektive väl underbyggda resonemang. Kunskapens bredd besvarar frågor om Var? Vad? Vilka? och Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna handlar i detta fall om kvantiteten (antal) av fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven visar. Var gränsen mellan de olika nivåerna går aldrig att fastslå, utan det får sammanhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget E) räcker det dock inte med att ha mycket goda faktakunskaper. Det krävs även djupkunskaper. 2. En kvalitativ bedömning, dvs. kunskapens djup, motsvaras av uttryck i kunskapskraven som att förklara eller att föra välutvecklade resonemang samt besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst om kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur komplexa och välutvecklade sambanden, orsakerna, konsekvenserna, lösningsförslagen och perspektiven är. En annan kvalitet är om eleven kan göra olika typer av jämförande analyser av för- och nackdelar samt av likheter och skillnader. I kunskapens djup finns det även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att kunna flera relevanta orsaker till fattigdom och urbanisering än bara ett eller två. Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna (dk) även återfinns i det centrala innehållet. Här ger vi tre exempel från det centrala innehållet där även breddkunskaperna (bk) har markerats. Jordens klimat- och vegetationszoner (bk; få eller många exempel) samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor (dk = samband). Klimatförändringar (bk; få eller många exempel), olika förklaringar (dk) till dessa och vilka konsekvenser (dk) förändringarna kan få för människor, samhället och miljön (dk = perspektiv) i olika delar av världen (bk). Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet (bk; få eller många beskrivningar) samt orsaker till (dk) och konsekvenser av (dk) den ojämna befolkningsfördelningen. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 6

7 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum: Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL) MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL) Kunskapens djup Kunskapens Bredd SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 7

8 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum: Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde ELEVENS STARKA SIDOR OM KUNSKAPENS BREDD ELEVENS UTVECKLINGSBEHOV OM KUNSKAPENS BREDD ELEVENS STARKA SIDOR OM KUNSKAPENS DJUP ELEVENS UTVECKLINGSBEHOV OM KUNSKAPENS DJUP Elevens kommentarer om: Lärarens kommentarer om: Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i halvtid och då det fortfarande möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, dvs. efter att ett arbetsområde är avslutat. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 8

9 Geografi 7 1. Planeten jorden 1:1 Den stora frågan Ett svar Att jorden snurrar runt solen och samtidigt lutar mot eller ifrån solen förklarar varför vi har olika årstider och klimat på jorden. Grundregeln är att områden kring ekvatorn har både den högsta temperaturen och nederbörden. Här finner vi varma och fuktiga regnskogar. Här har vi samma klimat och årstid under hela året. Ju längre vi kommer ifrån ekvatorn så ökar ytan som ska värmas upp vilket sprider värmestrålningen från solen över en större yta. När vi har sommar på norra halvklotet lutar jordaxeln mot solen som kommer att lysa under större delen av dygnet vilket förklarar varför det blir varmare än när vi har vinter. Då lutar jordaxeln från solen och vi får kortare dagar och därmed kyligare. Skillnader i klimat och årstider beror ytterst på jordaxelns lutning och inte att vi skulle vara närmare eller längre bort från solen. Uppgift 1: Gör egna stora frågor Elevens svar Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP Planeter Årstider Vändkrets Ekvatorn Tidszon Tidvatten Gradnät Breddgrad Väderstreck MIN TOLKNING AV BEGREPPET Planeter är (runda) himlakroppar som kretsar kring en stjärna. Jorden är en av nio planeter som kretsar runt solen, som är en stjärna. I vårt planetsystem är det - vad man vet i nuläget - endast på jorden som det fi nns fl ytande vatten och därmed liv i from av växter, djur och människor. Årstider uppstår som en följd av att jordaxeln lutar antingen mot eller från solen. Det är bara i norr och söder som det finns skilda årstider. Vid ekvatorn är det samma årstid hela året. Det fi nns två vändkretsar, men vad är det som vänder? Jo, det är solen! När vi i Sverige fi rar midsommar står solen i zenit (mitt på himlen och ger ingen skugga) vid den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. När vi har den mörkaste dagen under hela vintern, strax före jul, står solen i zenit över den södra vändkretsen, Stenbockens vändkrets. Ekvatorn är den breddgrad som delar jordklotet i två lika stora halvor, en nordlig och en sydlig. Ekvatorn går runt hela jorden och kan liknas vid jordens bälte. Tidszon är ett område som består av ett område där man har samma tid. När klockan t.ex. är 19:00 i Sverige och du har ätit middag, äter man lunch i New York i USA för där är klockan 12:00. Tidvatten uppstår genom att månen, liksom solen, har en dragningskraft på jorden. Vi märker av månens dragningskraft i form av ebb (havet drar sig tillbaka) och fl od (havet kommer tillbaka). Gradnät har skapats av oss människor för att vi ska kunna bestämma varje plats på jorden. Gradnätet går från 0 vid ekvatorn till 90 grader vid polerna. För att bestämma en plats måste vi känna till både breddgraden (latitud) och längdgraden (longitud). Breddgrad och längdgrad; se ovan. När man t.ex. orienterar och studerar en karta är det bra att känna till att det fi nns fyra väderstreck; norr, söder, väster och öster där norrpilen alltid pekar uppåt. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 9

10 1:2 Det roterande jordklotet mars Midnattssol juni sept dec 4. Polcirkeln 1:3 Nyttan av olika kartor TYP AV KARTA KÄNNETECKEN FÖR RESPEKTIVE KARTA VILKEN NYTTA KAN DU HA AV KARTORNA Vägkarta Visar tydligt vägar och tätorter. När ni är på bilsemester eller när du cyklar. Topografisk karta Tematiska kartor Google Earth Sjökort Visar terrängen, höjder och dalar, men även var det finns skog, ängar, vägar, broar, städer och åar. Specialkartor som visar t.ex. var människor bor eller medeltemperaturen i olika delar av världen. Dessa kartor är sammansatta av ett ofantligt stort antal satellitbilder och visar hur det verkligen ser ut på en plats. Visar små och stora öar, samt havsdjupet. När ni orienterar. Bra och tydlig information när du ska göra arbeten i skolan. Om du verkligen vill se i detalj hur det ser ut på en viss plats. Behövs för att kunna navigera säkert och inte gå på grund med båten. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 10

11 1:4 Gradnätet km. 3. a) S:t Petersburg, Ryssland b) London, Storbritannien c) Falklandsöarna, Storbritannien 4. a) 41 N, 74 Ö, b) 34 S 152 Ö, c) 34 N 44 Ö 1:5 Var ligger huvudstäderna? 1. Lissabon 2. Ankara (Turkiet), Beijing (Kina), Jeravan (Armenien) 3. Ja, Wellington (Nya Zeeland) 4. a) ingen, b) Port Louis (Mauritius), c) Kairo (Egypten), d) ingen, e) Luxemburg, Prag, Kiev, f) ingen SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 11

12 1:6 Sammanfatta för att fatta bättre Årstider: Varför finns det årstider? Vändkretsarna: Vad är det som vänder vid vändkretsarna? Ebb och flod: Vad är det som skapar ebb och flod? Gradnätet: Vilken nytta har vi av ett gradnät? Tematiska kartor: Vad är det för speciellt med tematiska kartor? 1:7 Läsförståelse Elevens svar. 1:8 Ut på sambandsjakt (exempel på svar på A-nivå med samband i flera led) Vår planet: På grund av att jorden ligger på perfekt avstånd från jorden så finns det vatten på vår planet och det är tack vare att vattnet är i flytande form (ej som is eller ånga) som växter och djur kan överleva, vilket i sin tur ger oss människor något att leva av. Årstider: På grund av att jordaxeln ibland lutar mot och andra tillfällen lutar den ifrån solen får vi olika årstider vilket i sin tur får konsekvenser för klimatet som i sin tur påverkar växtligheten på en speciell plats. Detta påverkar i sin tur vad som kan produceras och exporteras. Ebb och flod: Jorden dragningskraft påverkar månen, men även det omvända gäller. Det är genom att månen har en dragningskraft på jorden som leder till ebb och flod. Detta kan skapa problem genom att båtar kan gå på grund eller att människor överraskas av en snabb flodvåg, speciellt om de är ute till havs och simmar. Tematiska kartor kan vara till nytta när man ska beskriva geografiska samband som t.ex. sambandet mellan klimat (nederbörd, temperatur), vegetation och befolkningstäthet. 1:9 Fler viktiga samband Elevens svar. 1:10 de viktiga varför-frågorna 1. Därför att solstrålarna värmer alltid mer om de är koncentrerad till en liten yta. Desto större solstrålarnas vinkel är desto större landyta måste värmas upp vilket minskar värmen som då sprids ut. 2. Det beror främst på att det finns rinnande vatten och som gör att växter och djur kan överleva. Utan rinnande vatten inget liv. 3. Därför att jordaxeln antingen är vänd mot (sommar) eller från solen (vinter). 4. Därför att jorden snurrar runt sin egen axel, och att detta tar 24 timmar/ett dygn. När en plats är vänd mot solen är det dag och det är natt på samma plats när den är vänd ifrån solen. Platsen är antingen på fram- eller baksidan. 5. Därför att tidsskillnaderna mäts längs med längdgrader och där alla tider runt hela världen bestäms i förhållande till den längdgrad som går genom London (Greenwich). Platser som ligger öster om nollmeridianen ligger före och platser väster om samma längdgrad ligger efter i tid. När klockan är 12:00 i London är den 13:00 i Stockholm. 6. Därför att månen påverkar jorden via sin dragningskraft. 7. Det är viktigt eftersom man med hjälp av skärningspunkten mellan en bredd- och längdgrad kan bestämma alla platsers lägen (position) över hela världen. Detta är extremt viktigt vid olyckor, som t.ex. en båt i sjönöd. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 12

13 2. Klimat och väder 2:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör den stora frågan 1. Vad är det som avgör om solen skiner eller regnar? 2. Varför är det oftast mycket kallare i norra Sverige jämfört med Skåne i söder? 3. Vad är det för skillnad mellan väder och klimat? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP Klimat Väder Temperatur Nederbörd Låg- och högtryck Passadvindar Monsun Havsströmmar Kust- och inlandsklimat Klimatzon MIN TOLKNING AV BEGREPPET Klimat betyder att man mäter vädret (temperatur och nederbörd) under 30 år för att få fram ett medelvärde. Klimatet är det väder som gäller i genomsnitt under en 30-årsperiod. Vädret beskriver hur vädret (temperatur, nederbörd, vind) är under några dagar. Hur många grader det är (plus = över noll, och minus = under noll). Noll grader är lika med fryspunkten för vatten. Temperaturen mäts i de flesta länder i Celsius. Nederbörd kan falla i form av regn, snö eller hagel och mäts i millimeter. Låg- och högtryck beror på skillnader i värmestrålning. Vid ekvatorn värms luften upp av solen. När luften värms upp stiger den eftersom varm luft är lättare än kall luft. När luften stiger bildas ett lågtryck och denna brist på luft kompenseras av att luft blåser in mot ekvatorn. Vi har därmed även förklarat varför det uppstår vindar. Passadvindar är vindar som stadigt blåser året runt och från samma håll och in mot ekvatorn. Detta beror på att det alltid är ett lågtryck vid ekvatorn och högtryck vid vändkretsarna. Monsun är en vind som påverkas av att hög- och lågtrycken flyttas under årets gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar. Havsströmmar kan vara kalla eller varma och för med sig kyla eller värme. Golfströmmen, som är en relativt varm havsström, för med sig värme till västra och norra Europa, vilket gör att klimatet är mildare här än på andra platser på jorden på samma breddgrad. Även de dominerande sydvästliga vindarna bidrar till att det är varmare i Norden än det borde vara på grund av att Norden ligger så pass nära Arktis kalla vidder. Kust- och inlandsklimat skiljer sig åt genom att temperaturen är mer jämn vid kusten jämfört med inne på kontinenterna där skillnaderna mellan sommar och vinter kan vara mycket stora. I Skottland som ligger vid Atlanten är temperaturskillnaden mellan årstiderna relativt små, med svala somrar och varma vintrar. I det inre av Ryssland långt från Atlanten och på samma breddgrad som Skottland är temperaturskillnaderna mycket större. Det är mycket kallare på vintern och varmare på sommaren. Skillnaden i nederbörd är också stor, med rikligt med regn i Skottland under hela året och med betydligt mindre nederbörd över året i inlandet. Områden med liknande klimat ligger i samma klimatzon/klimatområde. Områden vid ekvatorn ligger i den tropiska zonen, ökenområdena vid vändkretsarna tillhör den subtropiska zonen. Vi i Sverige tillhör den tempererade zonen och Arktis och Antarktis ingår i polarzonen. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 13

14 2:2 Stadiga vindar l. Bästa tid att segla är med nordostpassagen i juli. 2. Bästa tid att segla är med sydvästmonsunen i juli. 3. Bästa tid att segla är med västvindsdriften till Sydamerika och sedan med sydostpassaden i juli. 4. Bästa tid att segla är med nordostmonsunen i januari. 5. Bästa tid att segla är i juli, med sydostpassaden från Sydamerika för att sedan fortsätta med sydostmonsunen. 2:3 Varför regnar det? v ä s t e r varmt varmt kallt SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 14

15 kyligare varmt varmt v ä s t e r kallt ö varmt st e r 2:4 Varför är det på detta viset? 1. Detta beror främst på att de norra delarna ligger närmare den kyliga luften i Arktis i polarzonen. Södra Sverige får mer ta del av de sydvästliga och varmare vindarna. Dessutom är solen uppe kortare tid i norr jämfört med i söder och orkar inte värma upp luften lika mycket som solen lyckas göra i södra delarna av vårt avlånga land. 2. När det är soligt och klart så finns det inget värmande molntäcke som kan hindra värmen närmast jordytan att försvinna uppåt. Vi vet sedan tidigare att varm luft är lättare än kall luft och stiger därför uppåt. 3. På sommaren är det tvärt om; då hindras de betydligt varmare solstrålarna att värma upp marken. Här fungerar molnen som ett hinder för att värma upp luften under molnen. 4. Att det blir kallare ju högre upp man kommer, cirka en grad kallare per 200 meters stigning. Detta beror bl.a. på att ju högre upp man kommer desto tunnare blir luften, dvs. färre molekyler och som kan krocka med varandra. Det är just dessa krockar som skapar värmeenergi. 5. Varm luft är lättare än kall luft och stiger därför samtidigt som den kyligare luften är tyngre och sjunker. 6. Det beror främst på att solen är högre upp på himlen under hela året. Vid polerna är det mörkt och kallt under halva året och även om solen lyser hela sommaren så räcker det inte för att all is och snö ska smälta. De stora vita isvidderna reflekterar dessutom bort den instrålande värmen. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 15

16 7. Det finns två förklaringar till det mildare klimatet i nordligaste Norge jämfört med norra Alaska och centrala delarna av Grönland: a) Golfströmmen samt b) de dominerande sydvästliga vindarna ger tillsammans ett varmare klimat långt upp i nordligaste Norge. 8. Åskregn på eftermiddagen uppkommer genom att då har solen värmt upp den fuktiga och varma luften nära marken. Den varma och fuktiga luften stiger snabbt uppåt och när den kommit en bit upp i atmosfären där det är kallare kyls den av. Då varm luft kyls bildas det regn. 9. Därför att vindar/vindsystem som passad- och monsunvindar samt kalla och varma havsströmmar hjälps åt att fördela värme och kyla mellan olika platser på jorden. 10. Det är samma orsaker: När varm luft tvingas stiga så kyls den av, och kall luft är sämre på att behålla fuktigheten vilket resulterar i regn/nederbörd. 2:5 Sammanfatta det viktigaste. Uppgift 2 Stadiga vindar: Vad är det som gör att vissa vindar alltid blåser åt samma håll? Havsströmmar: Hur påverkar havsströmmarna klimatet på olika platser som norra Norge och New York på vintern? Kust och inland: Vad är skillnaden mellan kust- och inlandsklimat och vad beror dessa skillnader på? Väderprognoser: Vad mäter meteorologer för att kunna göra väderprognoser och vilka har stor nytta av dessa prognoser? Väder och klimat: Varför är det mycket svårare att spå vädret den närmsta veckan än klimatet? Jordens klimatzoner: Vilka är de fem klimatzonerna och vad skiljer dem åt? 2:6 Ut på sambandsjakt Lågtryck vid ekvatorn: Vid ekvatorn lyser solen starkt varje dag vilket leder till att luften nära jordytan värms upp. Den varma luften stiger eftersom varm luft är lättare än kall luft. Då den varma luften stiger bildas ett lågtryck vid ekvatorn och passadvindarna fyller ut lågtrycket med ny luft. Västvinden värmer norra Europa: Genom att ett stadigt högtryck ligger vid Kräftans vändkrets förs varm och fuktig luft mot norra Europa. Detta gör att det blir rikligt med nederbörd och betydligt varmare, t.ex. längs med hela Norges västkust, jämfört med andra platser på jorden som ligger längre söder ut, som t.ex. utmed nordöstra USA. Vindarna fördelar värmen: Tack vare vindar och havsströmmar fördelas både värme och kyla så att det blir varmare eller kallare än det annars skulle vara på olika platser på vår jord. Havsströmmar: Havet vid ekvatorn värms upp av den starka solstrålningen. Detta leder till att havsvattnet utvidgar sig av värmen och börjar röra på sig och för med sig värme till kallare områden eller kyla till varmare områden. Exempel på det första är Golfströmmen och på det andra Labradorströmmen. Dessa två strömmar påverkar klimatet mycket. Golfströmmen gör klimatet i Norden betydligt varmare än det annars skulle vara. Och tvärtom: den nordliga och kalla Labradorströmmen gör klimatet kyligare (t.ex. i New York). SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 16

17 Kust och inland: Det som utmärker ett kustklimat är att skillnaderna i temperatur är små över hela året. Detta beror på att havet jämnar ut skillnaderna i temperaturen genom att det både är svårare att värma upp ett hav samtidigt som det är tar lång tid att kyla ner ett hav. Skillnaderna mellan temperaturen på vintern och sommaren blir små. För inlandsklimatet så gäller det motsatta. Jordens klimatzoner bestäms av olika faktorer som närheten till ekvatorn eller polerna, påverkan från vindar och havsströmmar, höjden över havet samt vilken årstid det gäller. Dessa faktorer påverkar både nederbörden och temperaturen och därmed klimat och klimatzon. 2:6 XX Ut på sambandsjakt Elevens svar 2:7 Analysmodellen Problemet: Att klimatet blir varmare: Den globala uppvärmningen. Orsaker till Utsläpp av koldioxid genom användningen av fossila bränslen. Konsekvenser av : Ökad risk för torka och skogsbränder, översvämningar, hot mot vissa växter och djur, skadeinsekter, ökenspridningen, temperaturhöjning, turismströmmar kan påverkas (för varmt runt Medelhavet), sårbara platser, konflikter om naturresurser (mark och vatten) krig och flyktingproblem Lösningar till : Annan och minskad energianvändning, återanvändning, bättre isolering av bostäder, ökade skatter på miljöförande aktiviteter, satsning på kollektiva färdmedel, lokal odling, ekologisk odling SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 17

18 3. Klimatzoner och växtlighet 3:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör egna stora frågor 1. Var trivs regnskog respektive barrskog bäst? 2. Vilka två faktorer avgör vilka växter som trivs bäst var? 3. Varför finns det få växter i öken och polarområdena och varför växer det så det knakar i den tropiska klimatzonen? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP Klimatzon Vegetation Tropisk zon Regnskog Savann Öken Tempererad zon Kust- och inlandsklimat Stäpp Löv- och barrskog MIN TOLKNING AV BEGREPPET Ett område med liknade klimat (nederbörd och temperatur). Vilken växtlighet som finns i ett visst område/klimatzon. Ett område med hög temperatur och nederbörd under hela året. Inga årstider. Vid ekvatorn. En tät skog som trivs i den varma och fuktiga tropiska zonen, Mycket rik på olika växt- och djurarter. Mest känd är Amazonas i Sydamerika. Savannen är en grässlätt och med växlande torr- och regnperioder under året. Passar bättre för odling jämfört med regnskogen vars mark är näringsfattig av allt regn. Främst i Afrika där det finns jordens största djur, The Big 5. Öken finns främst vid vändkretsarna och är jordens torraste och varmaste områden. Tillhör den subtropiska klimatzonen. Skillnaderna mellan dag (varmt) och natt (kallt) är stora och de fåtal växter som klarar sig i detta klimat är främst kaktusar. Väldigt glesbefolkat. Den tempererade zonen har ett varierat klimat från Medelhavets torra och varma somrar men med svala och regniga vintrar till de inre delarna av Ryssland och Kina med stora skillnader mellan vinterns extrema kyla och sommarens hetta. I den tempererade zonen finns de stora befolkningskoncentrationerna i USA, Kina och Europa. Kust- och inlandsklimat där det förstnämnda har små skillnader i temperatur mellan sommar och vinter. Nederbörden är större vid kusten än inne i landet. Inlandsklimatet, i t.ex. Smålands inland, har större skillnader i temperatur mellan vinter och sommar. Stäpp är stora grässlätter och områden som är torrare än savann men fuktigare än öken. I USA kallas stäppen för prärie, i Argentina för pampas. Skillnaden är att lövskogen tappar sina blad på vintern och trivs inte i de kyligare områden och med mer mager jordmån som barrskogen klarar bättre. Stora delar av lövskogarna har huggits ner och omvandlas till jordbruk. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 18

19 3:2 Grattis, du har vunnit! Stavanger Amazonas Maldiverna Antarktis 2. Packning: Antarktis termobyxor. Maldiverna snorkel. Stavanger stövlar. Amazonfloden myggnät. 4. Klimatzoner: Antarktis: Polara zonen. Maldiverna: Tropiska zonen. Stavanger: Norra tempererade zonen. Amazonfloden: Tropiska zonen. 3:3 Varierande väder l. l Norrbottens inland. 2. I fjällkedjan. 3. JAN JULI JAN JULI Reykavik , Oslo -5 7, , Stockholm -2, , Helsingfors -5 7, , Köpenhamn 0 5 Över 17, SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 19

20 4. Danmark 5. Island 6. Nederbörden är över 200 mm mm 8. Till exempel till norra Jylland, östra Sverige eller Finland utom i inlandet. 3:4 Vegetation och klimat 1. a) Reykjavik, Oslo, Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga, Vilnius, Moskva, Minsk. b) Dublin, Paris, Bryssel, Amsterdam, Köpenhamn, Berlin, Warszawa, Kiev, Chisinau, Bratislava, Prag, Luxemburg, Wien, Belgrad, Tirana, Bern, Madrid. c) Lissabon, Rom, Aten, Nicosia, Valetta. 2. Sydney: Sommarregnklimat Brisbane: Sommarregnklimat Darwin: Savannklimat Perth: Vinterregnklimat Alice Springs: Buskstäppklimat Hobart: Lövskogsklimat Melbourne: Vinterregnklimat. 3:5 Temperatur och växtlighet l. Under minus 10 grader. Lavar och låga örter och buskar. 2. a) Barrskog, grässtäpp. b) Grässtäpp, buskstäpp, lövskog, öken. c) Öken, regnskog, savann, buskstäpp. d) Regnskog, savann, öken. 3. Sydamerika, Afrika, Oceanien. 4. Södra Sydamerika; buskstäpp, lövskog, barrskog. 5. I Asien, södra Afrika, Australien, Sydamerikas västkust. 6. Norr om elevatorn. 3:6 Vad påverkar klimatet? l. nej, nej 2. ja, ja 3. ja, ja 4. ja, ja 5. nej, nej 6. ja, ja 7. nej, nej 8. ja, ja 9. ja, ja 10. nej, nej. SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 20