Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2013.

Transkript

1 FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, Denna tentamen rättas anonymt. Ni kommer att få ett id-nummer tilldelat er under tentamenstillfället. Skriv detta nummer på tentamen och inte era namn. Besvara frågor till olika lärare på separata papper. Id-nummer och sidnummer på varje blad. Lägg frågorna i ordning innan du lämnar in. Fråga 1-4 Fråga 5 Fråga 6-10 Lars Harrie Lars Eklundh Lars Ollvik och Sven Agardh Maximal poäng: 50 p % = betyg % = betyg % = betyg 3 Hjälpmedel: Formelsamling till Geodetisk och fotogrammetrisk mätnings- och beräkningsteknik. Miniräknare Lycka till önskar lärarna!

2 NYTT PPER TILL LARS H ) Förklara kortfattat följande begrepp. Maximalt 5 meningar och 1 figur per begrepp. (3p) a) Avplattning (på en jordmodell) b) Asimutal kartprojektion c) RT 90 2) Jordmodeller och kartprojektioner (9p) a) Anta att du har två punkter p och q på en sfär med radien m. Punkterna har följande sfäriska koordinater (6p): ,0, ,0 och h 0,0 m. 0 o s, p s, p s, p ,0, ,0 och h 0,0 m. 0 o s, q s, q s, q Beräkna följande avstånd mellan punkterna: 1) Euklidiska avståndet 2) Avståndet längs loxodromen 3) Avståndet längs geodetiska linjen 4) Avståndet i Mercators projektion b) Varför är det lämpligt att använda en vinkelriktig kartprojektion vid geodetiska mätningar? (1p) c) Vilka kartprojektionsparametrar används av transversal Mercator-projektion? Du behöver inte ange några numeriska värden på dessa parametrar för en viss projektion, däremot ska du ge en kortfattad förklaring av respektive parameter. (2p)

3 3) Höjdsystem och geodetiska referenssystem a) Motivera varför vatten alltid rinner mot lägre höjder i de fall man använder ett höjdsystem som baserar sig på höjder över geoiden. (1p) b) Beskriv vilka geometriska förändringar som modelleras i den likformiga transformationen. (2p) c) Beskriv förhållandet mellan Sweref 99 och WGS 84. (2p) 4) Fotogrammetri och laserskanning (6p) a) Förklara vad markstödspunkter och konnektionspunkter är. (2p) b) Härled ett uttryck för skalan i en flygbild. Du ska utgå ifrån det förenklade förhållandet med en sträng lodbild och ett platt landskap. (2p) c) Med hjälp av laserdata kan man skapa följande produkter: intensitetsskikt, terrängskuggningsskikt och objekthöjdsskikt. Förklara vad dessa produkter är för någonting. (2p) NYTT PPER TILL LARS E ) Fjärranalys (2p) a) Vad menas med en spektral signatur? (1p) b) Förklara i grova drag principen för multispektral klassning av satellitbilder. (1p)

4 NYTT PPER LARS O + SVEN A ) Redogör kortfattat för följande begrepp och frågeställning. a/ Orienterad riktning (1p) b/ Fri stationsetablering (1p) c/ Kollimationsfel (1p) d/ Avskärning (1p) e/ Vid relativ positionering med GPS/GNSS-teknik kan olika felkällor elimineras/reduceras genom att kombinera mätningarna på olika sätt. Vad kallas kombinationerna och vilka effekter elimineras/reduceras vid de olika kombinationerna? (1p) 7) Gränspunkter för tomt nr 1 ska återutsättas. Beräkna polära utsättningsdata för gränspunkterna 1, 12, 13 och 14 från den fria stationsetableringen och med nollriktning mot punkt 535. På grund av skymd sikt kan inte utsättning ske för gränspunkten nr 2. Svaret anges i tabellform, se exempel nedan, med vinklar i gon med fyra decimaler och längder i meter med tre decimaler. Data nästa sida Station : Bakåtobjekt: Punkt Vinkel (gon) Längd (m) 8) Gränspunkten nr 2 ska kontrolleras genom inbindning från gränspunkterna 1 och 13, när dessa är återutsatta (se formler för inbindning på tentamens sista sida). Resultat från mätning: L 1 2 = 25,010 meter och L 2 13 = 19,900 meter Beräknade koordinater för punkten 2 ska anges i meter med tre decimaler. Ange även skillnaden mot givna koordinater för gränspunkten. Övriga data nästa sida. 9) Beräkna arean för tomten nr 1. Svaret anges i kvadratmeter med tre decimaler. Data nästa sida. 10) Beräkna osäkerheten i bestämningen av arean för tomt nr 1, om samtliga gränspunkter har en osäkerhet av 60 millimeter för såväl N- som E- koordinater. Svaret anges i kvadratmeter med fyra decimaler. Övriga data nästa sida.

5 Data till uppgifterna 7, 8, 9 och 10. Punkt N (m) E (m) , ,600 Fri station 533, ,500 Gränspunkter 1 550, , , , , , , , , ,400

6 Inbindning L-2012 / Lars Ollvik Vid inbindning används endast mätta avstånd från kända punkter när koordinaterna för den sökta punkten P ska bestämmas. Figur Inbindning De sökta koordinaterna erhålls genom att vinkeln B beräknas med hjälp av cossinusteoremet, varefter de polära koordinatberäkningsformlerna används. Givet: N A, E A = Koordinater för punkten A N B, E B = Koordinater för punkten B Mätt: d = Avståndet mellan A och P d BP = Avståndet mellan B och P Sökt: N P, E P = Koordinater för punkten P Lösning: d AB d d BP cos N E P P B N E A A d d 2 d AB cos sin d Anmärkning: det måste framgå om den sökta punkten ligger till höger eller vänster om linjen mellan punkterna A och B, annars föreligger två möjliga lösningar!