Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning"

Linda Magnusson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1

2 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen ha tillgång till rikstäckande satellitdata. Kontinuerligt få tillgång till nya flygbilder / ortofoton Samma typ av grundläggande bilddata ska finnas tillgängligt för hela Skogsstyrelsen och om möjligt täcka hela landet. 2

Kontinuerligt få tillgång till nya flygbilder / ortofoton Samma typ av

3 Övergripande mål Skogsstyrelsens bilddata ska i möjligaste mån göras tillgängliga för externa användare. Vara aktiv i utvecklingen av metoder för användning av bilddata och fjärranalys. Följa utvecklingen av nya datakällor samt initiera och delta i tester och försök. 3

Vara aktiv i utvecklingen av metoder för användning av bilddata och

4 Dataanvändning Mycket av vårt arbete baseras på fjärranalys så det är ett verktyg som används flitigt till exempel: Generell bildbakgrund Bildbakgrund skogsbruksplaner Renbruksplaner Analyser av olika slag: Identifiera röjningsbestånd Eftersatta röjningar Kartera avverkningar 4

Bildbakgrund skogsbruksplaner Renbruksplaner Analyser av olika slag:

5 Satellitdata på Skogsstyrelsen Årliga data sedan

6 6

7 Satellitdata Landsat MSS, Landsat TM, Spot 1-5, IRS1C, IRSP6 10 till 80 meter Metadata enligt Dimap-standarden RT90 i de flesta fall. Sweref99-TM på senare tid. Blandning av scener och mosaiker 7

8 Ortofoton Mer än Svart/vit, färg och IR-färg 0.5 meter till 1 meter Vi har adderat metadata till samtliga bilder i enlighet med dimap-standarden: De flesta i RT90 men de senare i Sweref99-TM 8

9 GSD-raster Ekonomiska kartan i rasterform (gammal variant) Terrängkartan Vägkartan Översiktskartan Sverigekartan ÖSI Översiktlig skogsinventering (från tidigt 80-tal fram till 1992) Höjddata, förändringsbilder, knn-sverige 9

Sverigekartan ÖSI Översiktlig skogsinventering (från

10 Applikationer Navet Mina sidor GrönPlan (Topos) ImageServer Console client Kotten ArcGIS desktop ArcGIS Server 10

11 Image server 11

12 Nyckelfunktioner Förenklar bildhanteringen väsentligt Publicerar stora datamängder utan för-processing Gör mosaik av bilder I olika koordinatsystem I olika format I olika pixelstorlek Snabb serverbaserad behandling Olika produkter On-the-fly från en och samma källa Enkel distribution av stora datavolymer Till många klienter 12

olika format I olika pixelstorlek Snabb serverbaserad behandling Olika produkter

13 Skogsstyrelsens fjärranalysanvändning Blandning av data Senaste satellitbild ortofoto och senaste ortofoto 13

14 Testar tidsserier av bilder En bild som visar en tidsserie från de tre senaste årens satellitdata Röd kanal = MIR 2009 Grön kanal = MIR 2008 Blå kanal = MIR 2007 Positiva reaktioner Slipper bläddra mellan bilder för att se utvecklingen över tid Lättare att avgöra vad som är moln respektive molnskugga vid analyser 14

2007 Positiva reaktioner Slipper bläddra mellan bilder för att se utvecklingen

15 Sentinel 2 Stråkbredd 290km Återkommer ca var 5:e dag Molnfria bilder ca var 15-30:e dag Flera registreringar under sommaren System för kalibrering 15

16 Sentinel 2 dataanvändning Följa avverkningar flera gånger per år, säkrare bestämma avverkningstidpunkt Tidserier lättare att åstadkomma, sannolikheten ökar för att registreringen kan ske vid samma årstid Identifiera trädslag kan bli lättare med bilder från olika årstider 16

åstadkomma, sannolikheten ökar för att registreringen kan ske vid

17 Metadata Standardiserat format för data om data. Dimap Filbaserat ej mosaiker 17

18 Framtida filformat Metadata pixelbaserad Vilken plattform Datum Registreringstidpunkt i lokaltid Molnighet Sensor Våglängdsband Normering Kalibrering Registreringsvinkel... 18

19 Framtida filformat Metadata pixelbaserad Har vi ett sådant format kan man tänka sig att vi inte lagrar bilderna som skikt utan all pixlar hälls i en stor bassäng där man kan genom att ställa en fråga kan plocka fram den bild eller analys man önskar Vi går från att bara titta på pixlar till att dynamiskt analysera on-the-fly 19

där man kan genom att ställa en fråga kan plocka fram den bild eller analys man

20 Framtida filformat Metadata pixelbaserad Utmaning, att utveckla ett filformat med pixelbaserad metadata som passar in i OGC- eller W3C standarden. 20

21 Skogstyrelsen använder många typer av fjärranalysdata inte bara de mest vanliga satellitbilder och ortofoton/flygbilder utan vi försöker utnyttja de metoder som står till buds. I vår bilförsörjnings strategi står det att vi ska: Följa utvecklingen av nya datakällor samt initiera och delta i tester och försök och att Skogsstyrelsen ska även vara aktiv i utvecklingen av metoder för användning av bilddata och fjärranalys 21

22 Andra datakällor: Laserdata, dels med data från beställda scanningar men framåt även med data från den nya nationella höjdmodellen KNN-data Bearbetat data som bygger på riksskogstaxeringens fältmätta provytor och satellitdata Radardata 22

23 Andra datakällor: Vi jobbar med data från satelliter registrade på 80 mils höjd ända ner till data insamlat med UAS från 150 m. Upplösningen på data ligger mellan 80m ner till 5cm 23

24 UAS för skogliga applikationer SmartPlanes SmartOne Light-UAS 1,0 kg MTOW, Bird equivalent High resolution 3D-mapping 300m AGL, 800m VLOS 24

25 Ortofoto 25

26 Höjdmodell 26

27 Nya möjligheter 27

28 Ny gamla möjligheter Stereotolkning i ny tappning Digital stereotolkning Utvecklingen av hårdvara Privatmarknaden ökat, större volymer 28

29 Samarbeten Samarbeta med andra Viktigt för att kunna nå framgång Viktigt för att kunna påverka framtida sensorsystem Viktigt för att kunna dela på kostnader Rymdstyrelsen Långsiktig dataförsörjning Viktig finansiär I flera projekt SLU Fjärranalysexpertis knn Sweden Metria Fjärranalysepertis Sensorexpertis Mjukvaruutveckling Producent av data 29

30 Internationellt samarbete Viktigt att bli involverad För datakontinuitet För att påverka framtida system Sensorval Data policy Metadata Distribution Användarperspektivet Mycket tekniker! Användares medverkan är ofta nödvändigt och uppskattat. 30

31 Tack! 31

Relevanta dokument

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV