Introduktion till Fjärranalys
|
|
|
- Ola Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation, samt övningen.
2 Fjärranalys, jordobservation och fotogrammetri Fjärranalys: All insamling av data på avstånd, t.ex. - Flygbilder - Satellitdata - Radar och Lidar (laser) både markbaserad och från luften Jordobservation: fjärranalys av jordytan Fotogrammetri: användning av stereografiska fjärranalysdata för skapande av höjddata m.m.
3 Copernicus Europas nya program för jordobservation Environmental information is of crucial importance. It helps to understand how our planet and its climate are changing, the role played by human activities in these changes and how these will influence our daily lives. eu Cost during 1998 to 2020 is estimated to be 8.4 billion Euros
4 Varför använda fjärranalys? Täcker stor yta. Många karteringar omöjliga att utföra utan fjärranalys enbart p.g.a. att det tar för lång tid med fältbaserade metoder Ger överblick: vissa mönster, m.m. kan bara ses från ovan, t.ex. arkeologi, geologiska strukturer, landformer, m.m. Ger bild av förändring och dynamik Ger möjlighet till aktualitet
5 Bränder i Kalifornien 5 dec Credit: ESA CC BY-SA 3.0 IGO
6 Användning av fjärranalys (exempel) Skapa grundkartor ekonomiska, topografiska, orienteringskartor (vägar, byggnader, markanvändning, terräng) Samhällsplanering planering av städer, utbyggnadsområden, grönområden, naturreservat, byggnadsmodeller Skogsbruk avverkningar, skogsvägar, kalhyggen, upprätta skogsbruksplaner, hälsotillstånd Jordbruk skördeprognoser, precisionsjordbruk Geologi jordarter, landformationer, terrängtyper Ekologiska studier kartering av vegetationstyper, vegetationsförändringar, ädellövskog, våtmarker Väder prognoser, klimateffekter Militärt spaning, kartering av framkomlighet Forskning globala förändringar, klimat, vegetation, hav, is, atmosfär, miljöförstöring, u-landsfrågor, etc.
7 Flygbilder Svartvit bild pankromatisk hög geometrisk upplösning bra för mätning Färgbild multispektral lägre geometrisk upplösning bra för tolkning av markegenskaper ofta IR-bilder bra för vegetation
8 Flygstråk med överlappande bilder Tolkning av bilder i 3D stereo Mätning av höjder av objekt Höjdmodeller Ortofoton Image:
9 Bildegenskaper tolkning data (bilder) information (karta) Bildegenskaper definieras av geometrisk upplösning - pixelstorlek spektral upplösning - antal våglängdsband tidsupplösning - hur ofta bilderna kan tas radiometrisk upplösning - hur känslig en sensor är atmosfären - moln, dis, m.m. m.m.
10 Clemenstorget, Lund bild:
11 Clemenstorget, Lund
12 Inzoomning
13 Inzoomning
14 Inzoomning 25 cm 25 cm
15 Ales stenar
16 Kontrastskillnader ger ökad upplösning
17 Olika texturer
18 Ortofoton foton i ortogonalprojektion
19 Satellitteknik skillnad mot flygbildsteknik Högre flyghöjd Lägre upplösning Längre väg genom atmosfären störningar Annan geometri (ej centralprojektion, jordkurvatur påverkar) Elektronisk mätning med kalibrerad radiometer möjligt mäta fysikaliska storheter (radians, reflektans, strålningstemperatur) Multispektral registrering smalare och fler våglängdsband Fasta banor eller positioner Regelbunden återkomst Bättre tillgång till tidsserier
20 Olika rumslig och temporal skala m m m år vecka-månad dag
21 Satellitbanor Fjärranalyssatelliter går i Geostationära eller nära-polära banor GNSS (t.ex. GPS) -satelliter: banhöjd ca km Harrie, L. (red.), 2013, Geografisk informationsbehandling, kap. 5
22 Geostationära satelliter Roterar med samma vinkelhastighet som jorden, dvs. de befinner sig alltid över över samma punkt på jordytan (ekvatorn) Befinner sig ca km över jordytan Framför allt meteorologiska Satelliterna kan se mycket stort område (nästan halva jorden) Täta registreringar i tiden (15-30 min) Meteosat visible and infrared imager. VIS: , SWIR: IR:
23 Meteosat 3 km upplösning 12 våglängdsband Meteosat-8 09 May 2003, 1215 UTC
24 Sahara: moln och stoftstorm Meteosat 3 March 2004
25 Solsynkron nära-polär satellitbana Harrie, L. (red.), 2013, Geografisk informationsbehandling, kap. 5
26 Nära-polära satelliter Går i en NÄRA-POLÄR BANA runt jorden. Omloppstiden är ca 100 minuter. Banan är för det mesta SOLSYNKRON, dvs. banan bibehålles i en konstant position i förhållande till solen under satellitens rörelse. Detta innebär att satelliten alltid passerar vid SAMMA LOKALA TID på samma latitud. Flyger på ca 800 km höjd. Tittar på ett begränsat område Både meteorologiska och jordresurs-satelliter.
27 Vädersatelliten NOAA 1 km upplösning 5 våglängsband daglig återkomst
28 Havsis i Arktis 2005 jämfört med 1979
29 Landsat Första jordresurssatelliten 1972 idag Sensor TM/ETM/OLI 30 m upplösning 7-9 våglängdsband återkomsttid 16 dagar
30
31
32
33
34 Källa: Google
35 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth
36 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth
37 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth
38 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth
39 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth
40 Quickbird 0.6 m upplösning, 4 våglängdsband Bild: DigitalGlobe
41 GeoEye 0,5 m upplösning Port-au-Prince, Haiti efter jordbävningen 12/1, 2010 (magnitud 7) Källa: GeoEye
42 New Orleans augusti, 2005, kl Källa: Digitalglobe / Google
43 Typer av sensorer Aktiva sensorer har egen energikälla (laser, radar) Passiva sensorer utnyttjar solen som energikälla, man mäter reflekterad eller emitterad energi. Data registreras elektroniskt och lagras och distribueras i digitalt format. Bilder skapas som liknar rasterskikt. Dessa kan finnas i ett eller flera våglängdsband.
44 Laserskanning Pixelupplösning: cm Höjdupplösning: cm Källa: Nebel & Partner
45 SAR - Synthetic Aperture Radar Radar Oil slick, Skåne Tsunami damage - Nicobar island
46 Radar Mt. Vesuvio Messina strait
47 Elektromagnetiska spektrumet Synligt ljus är en liten del av det elektromagnetiska spektrumet. Kortare våglängder är t.ex gammastrålning, röntgenstrålning och UV-ljus. Längre våglänger är t.ex. nära-infraröd (NIR), termal-infraröd (TIR, värmestrålning), mikrovågsstrålning och radiovågor.
48 Elektromagnetisk strålning sprids mot markytan
49 Processer när energin interagerar med materia reflektion transmission absorption värme emission Förhållandet mellan dessa beror på materians egenskaper. Den reflekterade och emitterade energin kan registreras av satellitsensorn
50 Spektrala signaturer plotta reflektans mot våglängd
51 Bladreflektion i synligt och nära infrarött (NIR) ljus Reflektion (%) Våglängd (µm) blått grönt rött nära IR
52 Skillnad vanlig färgfilm mot IR-färgfilm Lillesand, Kiefer and Chipman
53 Botaniska trädgården, Lund Bild: Panoramio (
54 Botaniska trädgården skillnad RGB mot IR-färg
55 Dalby söderskog : RGB IR-färg
56 Sensorer flygkameror satellitsensorer Harrie, L. (red.), 2013, Geografisk informationsbehandling, kap. 5 CCD (charge coupled devices) GSD (ground sampled distance) = pixelstorlek på marken
57 Multispektral registrering Skapa FCC (false color composite) genom att kombinera olika våglängdsband
58 Falska färgbilder satellitband R G B NIR R G Naturliga färger Traditionell FCC MIR NIR R Special...
59 FCC Landsat TM 5 bands
60 Landsat ETM - våglängdsband Landsat TM Reflectance (%) Senescent leaves Yellowing Green leaves leaves visible NIR MIR Wavelength (micro meter)
61 Landsat 7 Enhanced Thematic Mapper (ETM) band R G B
62 Landsat ETM enskilda våglängdsband
63 Rött Nära infrarött
64 Landsat ETM FCC NIR Rött Grönt
65 Spectral reflectance Vegetationsindex Aritmetiska kombination av olika våglängder Enkel differens = R NIR - R red NDVI = (RHomogeneous vegetation NIR R red) / (R NIR + R red ) Soil LAI 1 LAI Red Near-IR Utnyttjar denna skillnad jord lite vegetation mycket vegetation Uttrycker vegetationens grönska och minskar effekt av störande bakgrund, atmosfär, m.m
66 NDVI visar mängd vegetation FCC Sentinel NDVI
67 Hur vi analyserar fjärranalysdata Bildtolkning / mätning av olika objekt. Kontrast och färgförstärkningar FCC Rumsliga bilder kantskärpning etc.
68 Hur vi analyserar fjärranalysdata, forts. Automatisk klassificering av multispektrala bilddata - maskininlärning Övervakad klassificering: användaren tränar datorn med statistik från träningsytor Bildstatistik i n våglängdsband för varje klassd Jämför alla pixlar med träningsdata Multispektrala data Klassad bild
69 Hur vi analyserar fjärranalysdata forts. Oövervakad klassificering: Datorn delar in bilden i olika klasser användaren undersöker vad dessa motsvarar i verkligheten Multispektrala data klustring Tilldelning av klassattribut
70 Hur vi analyserar fjärranalysdata forts. Mätning av egenskaper Kräver omräkning av bilddata till fysikaliska storheter (radians) Kan också bygga på empiriska relationer ofta med hjälp av spektrala index (t.ex. NDVI) - Temperatur - Energibalans Vegetationens struktur (bladyta, trädtäthet, biomassa etc.) Vegetationsprocesser (fotosyntes, avdunstning etc.) Markfuktighet - Föroreningar - Atmosfärsegenskaper - m.m. Förändringsprocesser Multitemporala data Analys av fjärranalysdata i GIS
71 Havsytetemperatur NOAA Juli 1984
72 Atmosfäriskt Ozone ERS-2 GOME
73 Vattenånga Meteosat-7 20 Oct 98, 1200 UTC
74 Användning av satellitburen fjärranalys KARTERING för planering av utnyttjande av regionala och nationella resurser: markanvändning, skogsresurser UPPDATERING av topografisk kartinformation Regionala, nationella och internationella INVENTERINGAR av existerande resurser, och hur dessa förändras: berggrund, markanvändning, tropiska skogar, m.m. EU-ÖVERVAKNING av jordbrukssubventioner: Enbart i Sverige bönder! Stickprov, automatisk klassning av Landsat TM-data, jämförelse med kartor som bönderna har ritat.
75 Användning av satellitburen fjärranalys, forts METEOROLOGISK/OCEANOGRAFISK verksamhet: moln, vind, strömmar, havsis-övervakning, våghöjd, is, snö, m.m Kanske största operativa användningen av satellitdata! ÖVERVAKNING vid aktuella miljöproblem eller katastrofer: stormar, oljeutsläpp, översvämningar, torka/svält, bränder, gräshoppsangrepp, algblomning, m.m. MILJÖ OCH KLIMATFORSKNING: näringsläckage/vattenkvalitet, försurning/skogsdöd, ökenspridning och annan markförstöring, insektsangrepp, tropiska sjukdomar, klimatförändringar, kolbalansstudier, isförhållanden, glaciärer, m.m.
76 Hantering av stora datamängder Global kartering med högupplösande data (Landsat, SPOT HRV, Aster ) innebär processering av tusentals satellitscener alla med olika radiometri, atmosfärsförhållanden, geometri etc. Image: Metria
77 Vår forskning med satellitdata Effekt av klimatförändringar i olika områden Beräkning av kolupptag i vegetation med satellitdata Övervakning av skogsskador pga. stormar och insektsangrepp. Studier av torka och ökenspridning Interaktionen mellan människa-miljö Studier av växtlighetens säsongsdynamik (fenologi) Biodiversitet Vattenkvalitet Jordbruk - skogsbruk
78 Tillgänglighet till satellitdata Kommersiella data köpes från t.ex. Metria Nationell databas med gratis svenska satellitdata: SACCESS saccess.lantmateriet.se Ny svensk tjänst för Copernicus-data: SWEA Arkiv med gratis LANDSAT-data Gratis tillgänglighet till globala satellitdata från NASA
79 UAV (drönare) för fjärranalys på nära håll 3DR Solo Multispektralkamera RGB-kamera Pitchup Explorian Termisk kamera Lund University / Department of Physical Geography and Ecosystem Science
80 UAV: programmerade flygningar Lund University / Department of Physical Geography and Ecosystem Science
81 Drönarkartor med cm-precision Ca 300 bilder bygger upp denna scen
82 Inzoomning
83 Tack! E-post:
Introduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Introduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Introduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Här finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Satelliter för jordobservation
Satelliter för jordobservation Hans Jonsson, hans.jonsson@lm.se, Metria Geoanalys Hans Jonsson, 2009-03-10, FA-dagarna på Djurönäset Satelliter kring jorden Ca 800 satelliter med olika uppgifter kommunikation,
PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP
Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation
Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning
Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen
Möjligheter med nya data från Sentinel-3
Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Introduktion till fotogrammetrin
Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar
Introduktion till fotogrammetrin
Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar
Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer
Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer För program: IDRISI Selva Syfte Syftet med denna övning är att ge en kort introduktion till fjärranalys med hjälp av programmet IDRISI,
MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING
MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING Utvärdering av möjligheter med laserskanningen från beredskapsplaneringsprojekten, ny nationell höjddata (NNH) och satellitbilder Duncan McConnachie Magasinbestämning
Kartering av grunda havsbottnar
Kartering av grunda havsbottnar Petra Philipson, Vattenfall Power Consultant AB Kartering av bottnar och identifiering Sjöfartsobjekt? Kan högupplöst satellitdata användas för kartering av grunda bottnar
Snabb introduktion till Fjärranalys
Snabb introduktion till Fjärranalys Hernán De Angelis 3 maj 2015 Den här texten är en mycket kortfattad guide till fjärranalys. Syftet är att lägga grund till diskussioner under inlärningstillfälle och
fjärranalys spaning från rymden
147 fjärranalys spaning från rymden wolter arnberg Den 18 maj 1980 nåddes världen av beskedet att vulkanen Mount Saint Helens fått ett utbrott. 400 meter av vulkanens topp hade sprängts bort. Det är ett
Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2018.
FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 9 januari, 2018. Denna tentamen
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens
Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions
Fjärranalys Remote Sensing Systems How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Spatial Resolution -- what size we can resolve Spectral Resolution -- what wavelengths do we use Radiometric
Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB
Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,
Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.
Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu
Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga!
Fjärranalys från 1930 till idag Håkan Olsson Ljungbergsseminarium 2016-02-18 Årtalen är ungefärliga! Flygbilder Ca år: 1858 1915 1925 1930 1940 1950 1955 1962 1983 2005 2010 2015 Balongfotografering över
Fjärranalys för kommuner
Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019.
FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 15 januari, 2019. Denna tentamen
Vad kan fjärranalystekniken bidra med?
Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV
UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se. Copyright. 2013 Trimtec AB, all rights reserved
UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se UAS Obemannad flygfotografering Agenda UAS Fördelar Tekniken Hur det går till Användningsområden Lagar Tillstånd Regler Kamera Egenskaper Noggrannhet
PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2)
Produktbeskrivning 1(5) Fastställd datum Versionsnummer 2015-04-20 0.6 Geodata/Förvaltning Kontakt kundservice@sgu.se PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2) Kort information
Fjärranalys för kulturmiljövården. Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar
Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Metria har gjort denna rapport på uppdrag av Riksantikvarieämbetet 2014. Upphovsrätt enligt Creative
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012.
FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper Institutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 21 december, 2012. Denna tentamen
4/29/2011. Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl maj, 2011.
FÖRSÄTTSBLAD 4/29/2011 Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Institutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 2 maj, 2011. Besvara frågor till
Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet
Laserskanning Lars Harrie, Lunds universitet Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Innehåll 1. Introduktion 2. Grundläggande teknik för flygburen laserskanning 3. Data från flygburen
Copernicus och Swea. Björn Lovén
Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri
Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering
Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet
Copernicus -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet Geografiska Informationsbyrån -tre grundare Sara Wiman Tobias Edman Greger Lindeberg www.geografiskainformationsbyran.se Geografiska Informationsbyrån
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets
Energiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017.
FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 10 januari, 2017. Denna tentamen
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark
Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell. Christofer Grandin. christofer.grandin@blomasa.com
Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell Christofer Grandin christofer.grandin@blomasa.com Blom i Europa Blom-kontor (22st, ca 1 000 anställda ) Länder med Blom Pictometry snedbilder Från laserdata
Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet
Laserskanning Lars Harrie, Lunds universitet Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet 1. Introduktion Innehåll 2. Grundläggande teknik för flygburen laserskanning 3. Data från flygburen
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.
FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 12 januari, 2015. Denna tentamen
Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
FÖRSÄTTSBLAD. Rättningsmall fråga 1-4 för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019.
FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Rättningsmall fråga 1-4 för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 15 januari, 2019.
Grönområden grönytor och asfalt i tätort.
Grönområden grönytor och asfalt i tätort stefan.svanstrom@scb.se Indata Satellitdata, SPOT (Metria) Vägnät ur Vägdatabasen (Vägverket) Tätortsgräns samt buffer (SCB) Jordbruksblock (Jordbruksverket) Byggnadsregister
Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder. Bildtolkningsprocessen. Bildtolkningsprocessen
Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder Bildtolkningsprocessen Bildtolkningsprocessen Inkommande strålningen Objektens reflektionsegenskaper Bildkvalitet Tolkarens förmåga att tolka 1 Bildtolkningsprocessen
Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige. Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU. Camilla Jönsson, Metria
Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU Camilla Jönsson, Metria BAKGRUND Under 2000-talet har bestånd av skadade och döda alar rapporterats
Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS
Noggrannheter UAS Anders Huhta Metria AB Metria rikstäckande mät- och konsultbolag. Vi är cirka 260 personer finns på 24 orter i Sverige. Metria är ett av landets ledande företag i branschen, vi kompetens
Från grundkarta till terrängdatabas
Från grundkarta till terrängdatabas 2.11.2012 Kari Hautamäki Österbottens lantmäteribyrå Innehåll Milstolpar De viktigaste produktionsmetoderna Utvecklingen av produktionsmiljön Framtidsutsikter Milstolpar
SKOGLIG FJÄRRANALYS. Version: 1.0 (12 december 2016)
SKOGLIG FJÄRRANALYS Version: 1.0 (12 december 2016) Skogshushållningsserien, Skoglig Fjärranalys, PREFACE SLU, 21 augusti 2018 PREFACE This compendium has been generously financed by the Erik Johan Ljungbergs
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017.
FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 10 januari, 2017. Denna tentamen
Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se
Skogsbrandsdetektion i Sverige Rickard Hansen rickard.hansen@msb.se Syfte med studien Nuvarande situation i Sverige och de olika länen. Behovet i de olika länen. Befintliga och alternativa detektionsmetoder.
GMES vår vaktpost i rymden
GMES vår vaktpost i rymden Flygteknik 2010, Markus Borsand Director, Marketing & Sales Earth Observation and Navigation Översikt Varför miljöövervakning via satellit? GMES: Global Monitoring for Environmental
GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist
GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.
Militära och civila satelliter för jordobservation. Hans Jonsson, Metria Geoanalys, hans.jonsson@lm.se 2011-03-14
Militära och civila satelliter för jordobservation Hans Jonsson, Metria Geoanalys, hans.jonsson@lm.se 2011-03-14 Militära satelliter för olika ändamål SIGnals INTelligence (SIGINT) som erhålls via uppsnappning
Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter
Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se
Geografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya
Vegetation, klimat och satellitdata Vegetation, klimat och satellitdata ANNA MARIA JÖNSSON, INST. FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP, LU Satellitdata Biom Årstidscykler Ekosystem Biodiversitet Övningsintro:
Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29
Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1
Bevissäkring från rymden
Bevissäkring från rymden Instruktion för hur satellitbilder och fjärranalys kan användas i miljöbrottsutredningar som rör vattenverksamhet Analyser av satellitbilder kan bestämma tidsintervall för när
Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet
Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet Julie Mostert Innehåll Lantmäteriets Geodata som ingår i FUK Geodata för nedladdning Geodatatjänster Övrigt av intresse
Jenny Andersson Examensarbeten i Naturgeografi nr 53 Populärvetenskaplig sammanfattning --------------------------------------------------------------------------- ----- Användning av globala sattellitdata
Högupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv
Högupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv Dr. Gustav Tolt FOI Avd. för Informationssystem Linköping Agenda Introduktion Framställning av 3D
Produktbeskrivning: Historiska ortofoton
L A N T M Ä T E R I E T 1(12) Datum: Dokumentversion: 2012-12-04 1.1 Produktbeskrivning: Historiska ortofoton Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...
Sårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Drönare ett komplement till traditionell mätning
Drönare ett komplement till traditionell mätning Tankegång Inför köp: - Ortofoto. - Höjddata och bilder för 3D-modell. Tillämpning 1 år efter inköp: (exempel) - Ortofoto bl. a. som projekteringsunderlag.
Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB
Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,
Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar
Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen
Samhällsmätning EXTA50, 9 hp
Samhällsmätning EXTA50, 9 hp Lars Harrie och Perola Olsson Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Lars Ollvik och Sven Agardh Teknik och Samhälle, LTH Varför är geografisk information intressant
Texturerade 3D-modeller
Texturerade 3D-modeller från flygbilder och gatubilder Helén Rost Caroline Ivarsson (examensarbete 2014) Bakgrund 3D-modeller används idag allt oftare för att Visualisera Planera Utvärdera Kommunicera
Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria
Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942 Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Global Monitoring for Environment and Security Services In-situ systems GMES Space systems Data
Produktbeskrivning: Digitala flygbilder
L A N T M Ä T E R I E T 1(11) D atum: D ok umentversion: 2013-04-15 1.2 Produktbeskrivning: Digitala flygbilder Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Innehåll... 2 1.2
UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö
UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se) Redan massor av sensorer
Bild. Maria Norin
Bild Maria Norin 2016-02-24 Flygfotografering en lång historia Riksdagen beslutade 1937 att Rikets Allmänna Kartverk ska ta fram en riksfotokarta Gradvis utveckling mot digital produktionslinje från 1980-talet
ETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
ETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Fjärranalys för kartering av strandekosystem
Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och
SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation
SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet
ETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.
Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer
Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2
Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2 Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Fjärranalysdagarna, 21 22 oktober, 2015, Stockholm Innehåll Vegetationsstudier med satellit
Erfarenheter av drönare och bearbetning av data inom tillämpningsområdet georisker
1 Erfarenheter av drönare och bearbetning av data inom tillämpningsområdet georisker 1 Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI Geoforum Sverige 23 jan 2018 L:\GIS_arb\teknik\dronare2017\föredrag_ULI_Geoforum_23jan18
En enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Algblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri
Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri Maciej Soja, Lars Ulander Chalmers tekniska högskola, Göteborg Johan Fransson, Mats Nilsson, Henrik Persson Sveriges lantbruksuniversitet,
Fjärranalys av skogsskador efter stormen Gudrun
Fjärranalys av skogsskador efter stormen Gudrun Skogens återhämtning efter den värsta stormen i modern tid Remote sensing of forest damage after the storm Gudrun The recovery of the forest since the worst
Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster
Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster 9 september 2016 Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholm Med bilder från Helle Skånes, Stockholms Universitet Modern biotopdatabas Kombinerar
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2013.
FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 20 december, 2013. Denna tentamen
Rymdfarkosters fysiska omgivning
Rymdfarkosters fysiska omgivning Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080612 Miljöer Neutralmiljön Plasmamiljön Strålningsmilj lningsmiljön Partikelmiljön Banor LEO Polar orbit MEO Geostationär r bana
ETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella