Algblomning och Envisats frånfälle
|
|
- Julia Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg
2 SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på 7-dagars komposit med de dagliga kartorna. Rapporterar till Marina Infocentraler efter behov. Svarar på förfrågningar (telefon, mejl) från allmänhet och media om blomningar. Säsongssammanställning till 30 september (HELCOM). Underlag till SMHIs samt Havs- och Vattenmyndighetens årsberättelse. Underlag till SMHIs månadspublikation Väder och Vatten. 2
3 Cyanobakterieblomningar - vad är det? Foto: Kustbevakningen 3
4 Varför cyanobakterieblomningar? De näringsämnen som upplagrats i vattnet under hösten och vintern omsätts snabbt under vårblomningen. Vårblomningen upphör när näringsreserven är uttömd. Oftast återstår dock en rest av fosfat i ytvattnet 4
5 Varför cyanobakterieblomningar? Cyanobakterier kallades tidigare sig blågröna alger. De är dock inte alger utan ett slags bakterier. Vissa av arterna kan vara giftiga. Cyanobakterier kan tillgodogöra sig luftkväve som är löst i vattnet, och kan då utnyttja den kvarvarande fosfatpoolen i havsvattnet. Denna process är energikrävande och cyanobakterierna blir därför utkonkurrerade i vårblomningen. Men på sommaren har de fritt spelrum 5
6 Varför cyanobakterieblomningar? Foto: Kustbevakningen och kan då växa till stora mängder när konkurrensen är svag. 6
7 Satellitdata, tolkning och presentation Dagliga produktionsrutiner: Ladda hem data från den senaste passagen av de satelliter vi använder. Läsa in data i vårt ENVI + IDL-system. Köra automatklassning som jämför den normaliserade radiansen i två band, 551 och 667 nm (Modis) samt 560 och 665 nm (Meris). Editering av förslaget. Vid molnigt väder kolla andra informationskällor. Kör Seatrack Web för driftprognos, skriv rapport, Utspegling på smhi.se 7
8 Satellitdata, tolkning och presentation Satellitdata Bildtolkning MERIS AVHRR MODIS O&SI-SAF ENVI / IDL script Öppna kanaler/projektion/molnmask Årssammanställning, kartor och normaliserat index utbredning, varaktighet och intensitet Rapporter SMHI HaV HELCOM Artiklar Bildbehandling BEAM Analys/tolkning ROIs Algkarta Textfiler ROIs statistik Högupplöst RGB Daglig algkarta Text - algsituationen 7-dagars komposit Driftprognos SMHI.se Högupplöst RGB Daglig algkarta Text - algsituationen 7-dagars komposit Sea Track Web SST Driftprognos SMHI Intern 8
9 9
10 10
11 11
12 12
13 13
14 Envisat SMHIs användning av satellitdata EOS Aqua Detta har hänt: Från början användes data från AVHRR-sensorn på NOAA:s vädersatelliter, sedan 2007 kompletterat med data från ESA:s Envisat (MERIS). Tolkningen var först helt manuell, men 2010 infördes en rutin för automatisk klassning av blomningar. Då togs data från Envisat (MERIS) och NASA:s EOS Aqua (MODIS) in i produktionen, och AVHRR användes endast som backup. I april 2012, efter 10 års tjänst, upphörde Envisat plötsligt att sända data. ESA:s planerade ersättare, Sentinel skjuts upp allra tidigast hösten Vi hade då endast MODIS-data att lita på förra sommaren, med AVHRR-data som backup. Inför sommaren 2012 skulle vi delta i ett projekt tillsammans med Metria för att kunna få tillgång till filer i Envisat N1-format kort efter passage. Detta blev dock av naturliga orsaker inte av. 14
15 EOS Terra SMHIs användning av satellitdata EOS Aqua Förra sommaren: Då Envisat slutade sända data den 8 april 2012 försvann vårt skarpaste öga i övervakningen av cyanobakterieblomningar. Det var också strax innan säsongen skulle börja, så vi var med rätta lite bekymrade. Under tiden innan planerade vi för att vara med som användare i ett projekt tillsammans med Metria, där vi skulle få tillgång till Envisat Meris N1-data mycket snart efter satellitpassage. Detta skulle ha varit en stor fördel för oss. Eftersom det var så kort tid kvar fanns inte mycket annat att göra än att förlita oss på den satellit vi fortfarande hade tillgång till, EOS Aqua. En åtgärd vi kunde göra på den korta tid som stod till buds var att ta in data från EOS Terra i samma flöde som vi använt för Aqua. Produktionen under förra sommaren löpte ändå nästan felfritt, undantaget ett bortfall av data i samband med ett stort strömavbrott i USA kring 1 juli. 15
16 Suomi NPP Sentinel 3 SMHIs användning av satellitdata Framtiden: Sent 2011 sköt NOAA/NASA upp satelliten Suomi NPP, vars instrument VIIRS nu trimmas in för att kunna ge ocean color-data av hög kvalitet, jämförbara med de som MODIS ger. Suomi NPP (VIIRS) är den första i en serie som inom en snar framtid ska ersätta både NOAA (AVHRR) och EOS Aqua (MODIS), vilka båda passerat sin beräknade livstid. För att säkerställa fortsatt tillgång på satellitdata planerar vi inför kommande sommar att använda oss av data från Suomi NPP i produktion. Dessa data kan vi, i likhet med data från MODIS, ta emot med den nya X-bandsantennen på taket till SMHIs huvudkontor i Norrköping. Det krävs dock ännu en del arbete, för att dessa data ska kunna användas på bästa sätt i vårt system. Sedan återstår det att se när Sentinel 3 kan tänkas komma upp 16
17 2013??? Sammanställning av säsongerna Den senaste sommaren blev blomningen lindrig, beroende på det kalla och blåsiga vädret. 17
18 18
19 19
20 Tack för att ni lyssnade! 20
Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:
Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Möjligheter med nya data från Sentinel-3
Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.
Havsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.
BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande 94.0410
Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet
Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar
Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
FAKTABLAD NR 47 2010. Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.
FAKTABLAD NR 47 2010 Växtplankton Växtplankton är encelliga mikroskopiska alger som finns i många olika former och som har en mängd olika strategier för att överleva i vattnet. De är primärproducenter,
Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Här finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006
DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning
Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB
Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,
Wiking Gruppen Wiking Webdesign 24h-webhosting Entreprenor.net
Effektiv administration av älg & viltskötsel områden VILTSYS, är ett databas baserat system framtaget av Wiking Gruppen för en effektiv administration av vilt och älgskötselområden via Internet. Systemet
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Fjärranalys på SMHI. Adam Dybbroe
Fjärranalys på SMHI Adam Dybbroe Introduktion Ämnesområden Meteorologi Hydrologi Oceanografi Användning Nowcasting Modellering (Assimilation) Klimat Observation Satellit Radar Introduktion Vilka (MHO-)parametrar
Sommarens stora algblomning
Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
RESE Miljömål. Projektpresentation 2004
RESE Miljömål Projektpresentation 2004 denna denna rapport presenteras tio projekt som genomförs inom I RESE Miljömål. RESE Miljömål genomförs under perioden 2003 2005 som en staffettväxlingsfas efter
Fjärranalys för kommuner
Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)
Copernicus och Swea. Björn Lovén
Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri
Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata
Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Melissa Chierici Associate professor Department of Chemistry Marine Chemistry University of Gothenburg Upplägg Introduktion till Antarktis
GMES vår vaktpost i rymden
GMES vår vaktpost i rymden Flygteknik 2010, Markus Borsand Director, Marketing & Sales Earth Observation and Navigation Översikt Varför miljöövervakning via satellit? GMES: Global Monitoring for Environmental
Badvattenrapport i Landskrona 2015
1(5) Miljöförvaltningen Badvattenrapport i Landskrona 2015 Hanna Brost & Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:2 December 2015 Dnr: 2016-130/1 2(5) Inledning I Landskrona finns sex offentliga badplatser,
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning i Bornholmsgattet, 1 augusti 2011. Foto: Kustbevakningen 1 Naturvårdsverket dnr: NV2474-11, Överenskommelse nr: 2181101 Lst
GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist
GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI
Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar Claes Hernebring DHI Urbana högupplösta nederbördsdata Hur har det sett ut hittills Historik Är det möjligt att få till ett samlat
Vilka fågelarter förekommer här?
Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst
UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö
UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och
Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor
Avbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Kärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Jenny Andersson Examensarbeten i Naturgeografi nr 53 Populärvetenskaplig sammanfattning --------------------------------------------------------------------------- ----- Användning av globala sattellitdata
Atmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002
IP/03/1267 Bryssel, 18 September 2003 Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 Den kraftiga minskningen av antalet
Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och
Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011
Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011 2011-12-19 Informationscentralen för Egentliga Östersjön önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År 2011-11-29 Havet 2011, miljötillståndet
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Mångfalden av liv i Östersjön
Mångfalden av liv i Östersjön Visste du att... Östersjön var helt täckt av inlandsis så sent som för 15000 år sedan? Idag är Östersjön ett brackvattenshav där det lever en mångfald av söt-, brack- och
Provtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017
Provtagning av strandbadvatten 2017 Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsenheten (MHE) har under sommaren 2017 bedrivit tillsyn på badplatserna i Österåker
Fotograf: M. Husander. Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt
Fotograf: M. Husander Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt 2016 2018 Algblomning i sötvatten Orsakas av cyanobakterier 500 arter i Sverige Betydligt fler 175 ytvattenverk 65
Gör så här för att rapportera:
Cykla och gå till jobbet 2012 Gör så här för att rapportera: OBS! Se till att du har anmält dig innan du gör detta. Om du inte vet hur man gör, klicka här. Steg 1: Skriv ut redovisningspapperet Gå till
Out to Sea. - Oceaner av plast
Out to Sea - Oceaner av plast Till klassläraren Åk 7-9 och gymnasiet Innan ni kommer till museet och utställningen Läraren: Vi ska besöka Tekniska museet och en ovanlig utställning som finns där just nu.
Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:
Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel
Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Vatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
BADVATTENPROFIL SANDBANKEN
BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker
SMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv
Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Badvatten provtagning sommaren 2007
Badvatten provtagning sommaren 2007 Miljö och hälso skyddskontoret Bedömning av badvattenkvalitén på Gotland 2007 Resultatet från årets provtagning visar på god kvalité avseende bakteriehalt. 80 % av de
Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder
Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder DLR Fjärranalysdagarna 2009-03-10 Johan Rasmusson Informationssystem Översikt Inledning Insamling av information till marklägesbilden
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning syd Hoburgen 25 juli 2012. Foto: Kustbevakningen 1 Havs- och vattenmyndigheten dnr: 2891-12, Överenskommelse nr: 4-2012-19
Badvattenprofil Vikens havsbad
Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs
Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon
CropSAT gödsla rätt med satellithjälp
CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll
Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd
Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen
Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera
vattenweb.smhi.se Esa Falkenroth, work@falkenroth.se, SMHI Molntjänster för GIS, Stockholm 2011-11-29
vattenweb.smhi.se Esa Falkenroth, work@falkenroth.se, SMHI Molntjänster för GIS, Stockholm 2011-11-29 vattenweb.smhi.se Sedan starten år 2008 har SMHI arbetat med att utveckla, förvalta och tillgängliggöra
Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3
Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3 Rapportskrivning- Sjögullsbekämpning, Etapp 3 Kungsörs kommun har i flera tidigare projekt arbetat med att hitta metoder för att hindra spridningen av den främmande
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30.
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30. Hej på er alla, Navigation Ytterligare en vecka har lite drygt gått sedan förra brevet och vi har lyckats ta oss vidare från Laptevhavet och vidare in i Östsibiriska
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;
6sätt att slippa bottenmåla
6 sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Algerna och djuren som vill bosätta sig på din båt. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar
Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten
Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006
Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Värdering av vårt grundvatten. Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012
Värdering av vårt grundvatten Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012 Vilka är vi? Magdalena Thorsbrink, SGU Olov Johansson, Metria AB SGUs roll
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Ljud från vindkraftverk
Liselotte Aldén Ljud från vindkraftverk Av Annika Melin Det sista öppna seminariet kring vindkraft under 2012 hölls måndagen den 15 oktober i en hörsal på Högskolan på Gotland. Temat var ljud från vindkraft
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
Metod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Sammanställning av höga flöden i landet vecka 10, 2015
MSB-1.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Höglund 010-240 50 83 anna.hoglund@msb.se Enligt
ARBETSBLAD LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 28 APRIL 2017
ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV3 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 28 APRIL 2017 Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut
På våg mot Nationellt delegationsmöte
På våg mot 2016 Nationellt delegationsmöte 2012-03-29 Cykel II 2012 rapport EU ÖVF & Arbetsprogram Övervakningsprogram Dataförsörjning Åtgärdsunderlag avrinningsområden Kvalitetssäkra databaser 2011 2012