CropSAT gödsla rätt med satellithjälp
|
|
- Solveig Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CropSAT på TV4play CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet
2 Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande befolkning Intensifiering Ökad produktion av livsmedel Spårbarhet Klimat i förändring
3 I det smarta jordbruket är precisionsodling en självklarhet I traditionellt jordbruk hanteras ett fält som en homogen enhet. Precisionsodlingskonceptet innebär rätt åtgärd på varje del av fältet. Gäller för både konventionell och ekologisk odling Strävar t ex efter att: optimera gödsling, kalkning och användning av växtskyddsmedel i fältets olika delar producera avsedd kvalitet, och minimera miljöpåverkan. Rätt åtgärd, rätt tidpunkt, rätt plats!
4 CropSAT beslutsstödsystem för precisionsodling Syfte: Utvärdera möjligheten att använda satellitdata i realtid för optimerade gödslingsråd för kväve och styrning av gödselspridare För användare: Enkel web-applikation för praktisk precisionsodling öppen för alla : Utveckling och test (SLF, Agroväst) 2015: Första året i drift (Greppa Näringen, Agroväst) Greppa Näringen: Program för minskat läckage och effektiv anvöndning av gödning (Jordbruksverket, LRF, Länsst.)
5 Komponenter i CropSAT
6 Komponenter i CropSAT Kostnadseffektiv lösning? - Rumslig upplösning - Återkomsttid - Spektrala egenskaper
7 Komponenter i CropSAT Jämförelser, kalibreringar och valideringar med böndernas data och ett system med kontrollfält
8 Komponenter i CropSAT Undviker manuell digitalisering av fältgränser.
9 Komponenter i CropSAT Enkelt och välkänt för lätt navigation
10 Infrastrukturen i CropSAT-systemet
11 Användargränssnittet i CropSAT Nästa Bygger på att man klickar sig vidare till nya menyer CropSAT.se
12 Användargränssnittet i CropSAT Zooma in ditt fält Fältgränser automatiskt från JV-blockkartan CropSAT.se
13 Användargränssnittet i CropSAT Det svåra : Bestämma N i kg/ha Vegetationsindexkarta från vald satellitbild: relativa variationen visas Foto: Christina Lundström
14 Användargränssnittet i CropSAT Det svåra : Bestämma N i kg/ha Vegetationsindexkarta från vald satellitbild: relativa variationen visas Photo: Yara, UK
15 Användargränssnittet i CropSAT Tilldelningskarta och det totala behovet CropSAT.se
16 Användargränssnittet i CropSAT En tilldelningsfil skapas Spara fil Satellitkartan styr sedan gödningsspridaren automatiskt CropSAT.se
17 Components of the CropSAT system
18 Användbara bilder 24 april 12 juni 2015 From: Söderström et al., ,6 miljoner ha 3 bilder (69% av arealen)
19 Foto: Jan G. Westin En succe? 4000 unika användare Jag hade redan en GPS, så det var lätt att använda. Det finns andra sätt att göra detta på, men satellitbilderna är tillräckligt bra tilldelningsfiler laddades ned 2015 Exempelfält 35 ha Clas af Ugglas, jordbrukare. ur Gränssnittet, 2014 Yara N-Sensor: SN-index CropSAT: MSAVI
20 CropSAT, MSAVI Utvecklingsmöjlighet inför 2016 Möjlighet att använda kalibreringar mha N- sensormätningar N uptake (kg/ha) Validering av prediktion i 25 fält genom regelbundna N-Sensormätningar (r 2 ; MAE (mean absolute error)) kombinerad model: 0.83; 9.5 kg/ha i två höstvetesorter Handheld N-sensor
21 CropSAT på TV4play Sammanfattning Stort användarintresse! Fortsättning 2016 Ev. även Danmark Sentinel-2??? Mer info: Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Precisionsskolan.se facebook.com/precisionsskolan
22 Betydelse av bildtidpunkt 21 april maj maj / 10 juni 2015 Fast klassindelning Relativ skala DMC-data över åtta höstvetefält i Västergötland och Skåne
23 Några veg.-index jmf med kväveupptag i höstvete 21 april maj maj / 10 juni 2015
24 Reflectance diagram from Jensen 2000 Spectral registrations of different sensors in relation to plant properties Tractor: Yara N-Sensor; 45 bands (10 nm), nm Handheld: GreenSeeker; R,NIR UAV: 5-bands; B,G,R,NIR1,NIR2 Satellites: DMC; G,R,NIR Sentinel-2; 13 bands
UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö
UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta
Läs merCropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Läs merVallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.
Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu
Läs merPå väg mot det nya jordbruket kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N sensorer
På väg mot det nya jordbruket kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N sensorer Mats Söderström, SLU Bakgrund Satellitbaserad övervakning av grödor
Läs merHur använder jag CropSAT.se?
Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer från
Läs merHär finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Läs merHur använder jag CropSAT.se?
Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Google Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer
Läs merHur använder jag CropSAT.se?
Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer från
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merDON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst
DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst Agenda Vädermodeller för prediktion av DON. Inomfältsvariation DON i Västsverige. - Söderström och Börjesson, 2012,
Läs merVarmt väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merDelaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark
Läs merKväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Läs merVarmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna
Läs merProteinprognos i maltkorn och höstvete
Proteinprognos i maltkorn och höstvete Thomas Börjesson, Agroväst, Sandra Wolters, SLU och Mats Söderström, SLU Bakgrund: Varför proteinprognoser? Proteinmålet missas ganska ofta: Ex. 2015, låga proteinhalter,
Läs merKväveupptaget fortsätter i måttlig takt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs mergenom en kombination av satellitdata och N-sensorer
CropSAT: kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer Mats Söderström, Henrik Stadig, Knud Nissen och Kristin Piikki Institutionen för mark
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merUtsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Läs merVarmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt
Läs merInnovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark
Innovationer för hållbar växtodling Möte 161130 Herning, Danmark Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark och miljö, Precisionsodling
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merPrecisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se) Redan massor av sensorer
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merNOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.
NOLL- OCH PILOTRUTOR Bakgrund och praktisk användning. Vi börjar med det praktiska. Nollrutan kunde kallas en kvävemista. Det gäller att skydda en fläck för kvävegödsling. Om man bara tänker ha den för
Läs merFina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merPrecisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU
Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket
Läs merKallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Läs merInsamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning
Insamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning Mats Söderström och Knud Nissen Avdelningen för precisionsodling Precisionsodling Sverige Teknisk Rapport nr 7 Skara 2006 ISSN 1652-2826
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merFusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson
Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson Projekt förprovsprojekt DON skörd 2012 Bakgrund Syfte Projektplan Resultat Spinoff: Enkäter och inventeringar som bearbetas inom
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merVarmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Läs merPå väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS
132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merInstruktion till kalkylerna
Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merVerksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål
Verksamhetsplan 2016 Bakgrund Precisionsodling Sverige (POS) är ett nationellt nätverk för lärosäten, företag och organisationer med intresse för precisionsodling. POS startade 1996 som Precisionsodling
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merRegnet har satt fart på upptaget av gödselkväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs merInnovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige
Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte 20-21 juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling 4a. Webbaserat beslutsstödssystem för
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merBestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?
Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? SLF projekt nummer H0760016 Pilotprojekt Anna Nyberg, Lena Engström och Maria Stenberg Innehåll: Tack... 2 Bakgrund...
Läs merNu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merLågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merKväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merGreppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm 2018-11-08 Stina Olofsson, Jordbruksverket Det svenska landsbygdsprogrammet 36 miljarder kronor Miljö och klimat 62,2% 8,4% Konkurrenskraft och lönsamhet
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merUppskattning av maltkornskvalitet
Uppskattning av maltkornskvalitet Mats Söderström, SLU & Sweco mats.soderstrom@mark.slu.se Mats Söderström 1,3, Tomas Börjesson 2, CG. Pettersson 2, Knud Nissen 2, Olle Hagner 4 1 Swedish Univ. of Agric.
Läs merInnovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling
Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merVarmt väder har gett ökat upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merKväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Läs merHIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta
HIR-Växt och Näsgård Karta Allmänt Denna instruktion visar hur du kan presentera uppgifter från HIRVäxt på en karta i Näsgård Karta Advicer. Mer ingående instruktioner om t.ex. import av kartor, kart redigering,
Läs merMer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merKväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merAgronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån
Läs merNationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol
Läs merSLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Läs merRådgivningar i Greppa Näringen
Rådgivningar i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vilka rådgivningar känner du till? Prata med grannen! 1 Vad styr innehållet i rådgivningarna? Krav och rekommendationer i Greppa Näringen
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merYara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Läs merYara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet
Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs mer