Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Transkript

1 Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

2 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta

3 SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike och Belgien som inleddes 1977 SPOT-satelliterna förser forskare och fjärranalysanv rranalysanvändarendare med uppgifter om bl a hav,, land, jordbruk,, vegetation och geologi En av de största användarna ndarna av SPOT-data är svenska Skogsvårdsorganisationen Nu pågår ett nytt samarbetsprojekt, Plejaderna

4 SPOT

5 SPOT

6 Vädersatelliter EUMETSAT driver satelliter som övervakar väder och klimat De mest kända satelliterna från EUMETSAT heter Meteosat Geostationära satelliter Leverar bilder över samma område varje kvart dygnet runt

7 -ljusgrått är kalla, höga moln (slöjmoln/cirrus, ofta tunna som knappt skymmer solen) - mellangrått är medelhöga moln (ofta tjockare moln som skymmer solen, kanske ger nederbörd) - mörkgrått är låga moln (tex dimmoln, duggregnsmoln etc)

8 Blåvitt = höga och kalla, ofta tunna moln Vitt = medelhöga moln, eller nysnö/glaciär eller tjocka höga moln (som skymmer solen) Gult = låga moln, is eller "gammal snö" Grönt/brungrönt = land Blått/svart = hav, sjö

9 Grön snö!

10 Den första f satelliten Спутник (Sputnik) 4 oktober kg, 58 cm i diameter omloppstid 96 minuter brändes upp i atmosfären 4 januari 1958 (fungerade i 22 dagar) radiosändare som visades satellitens temperatur och tryck

11 Svenska satelliter Viking Freja Astrid-1 Astrid-2 Odin Munin

12 Svenska satelliter Viking 22 februari kg omloppstid 262 minuter studerade plasma och norrsken var i bruk till 12 maj 1987 har resulterat i mer än 250 forskningsartiklar

13 Svenska satelliter Freja 6 oktober oktober kg undersökte magnetosfären och den övre jonosfären studerade även polarsken Svart norrsken: Nedåtriktade strömmar där elektronerna flödar uppåt. Områden helt tomma på norrsken.

14 Svenska satelliter Astrid 24 januari kg inklination 83 omloppstid 105 minuter uppdraget avslutades 27 september 1995 skapa en global översikt över rymdvädret genom mätningar av neutrala partiklar

15 Svenska satelliter Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) Astrid

16 Svenska satelliter Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) EMIL (Electron Measurements In-situ and Lightweight) Astrid

17 Svenska satelliter Astrid Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) EMIL (Electron Measurements In-situ and Lightweight) MIO (Miniature Imaging Optics)

18 Svenska satelliter Astrid-2 10 december kg inklination 83 omloppstid 105 minuter uppdraget avslutades 24 juli 1999 mäta elektriska och magnetiska fält i norrskensregionen

19 Svenska mikrosatelliter Instrument EMMA (Electrical and Magnetic field Monitoring of the Aurora) LINDA (Langmuir INterferometer and Density experiment for Astrid-2) MEDUSA (Miniaturized Electrostatic DUal-tophat Spherical Analyzer) PIA (Photometers for Imaging the Aurora) ASC (Advanced Stellar Compass) Astrid-2

20 Svenska satelliter Odin 20 februari 2001 studerar atmosfären och undersöker rymden ozonuttunning och växthuseffekt astronomiska mätningar av det interstellära mediet fortfarande i bruk

21 Svenska satelliter Munin 21 november kg apogeum 1800 km perigeum 698 km inklination 95 omloppstid 110 minuter mäta elektron- och jonflödet i norrskensregionen uppdraget avslutades 12 februari 2001

22 Svenska mikrosatelliter Munin

23 Mikrosatelliter Fördelar med mikrosatelliter funktion och pålitlighet ej begränsat av storlek tidsbesparande låga kostnader

24 Cassini/Huygens to Saturn

25 Cassini RPWS LP Plasmamätningar Langmuir probe (LP) Väderstation för f r plasma densitet temperatur hastighet satellitens uppladdning medeljonmassa

26 Saturnus magnetosfär [Morooka et al., Ann. Geophys., 2008]

27 Plasma-dust dust-koppling Wahlund et al., Nature, in preparation

28 Enceladus

29 Titan Saturnus största måne r = 2575 km (större än Merkurius) Tät atmosfär Huvudsakligen N 2 Likheter med hur jorden såg ut innan liv bildades här?

30 Titan

31 100 New study All 28 flybys LAT LAT A Titan Local Time Saturn Local Time

32 New study Focus on flybys SZA SZA LAT A Titan Local Time Saturn Local Time

33 2400 Density New study T17 in T17 out T18 in 2400 Temperature Ion speed T17 in T17 out T18 in 2400 T17 in T17 out T18 in 2200 T18 out 2200 T18 out 2200 T18 out T19 in T19 in T19 in T19 out T19 out T19 out T21 in T21 in T21 in 2000 Trean T21 out T23 in T23 out 2000 T21 out T23 in T23 out 2000 T21 out T23 in T23 out T26 in T26 in T26 in Altitude Altitude [km] T26 out T26 out T26 out Density [cm 3 ] Temperature [ev] Ion speed [km/s]

34 3000 T16 in T Ettan utan 2400 T16 out T17 in T17 out T18 in T18 out T19 in T19 out T21 in T17 T18 Altitude Altitude [km] T21 out T23 in T23 out T26 in T26 out T19 T T T Density [cm 3 ] Density

35 T16 T17 T23 T26 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T T18 T40 Altitude Altitude [km] T19 T21 T41 T Density [cm 3 ] Density

36 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 SLT 2 SLT 14 SLT 11 Electron density [cm -3 ] Electron density [cm 3] Blue dots: radio occultation results T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T SZA SZA

37 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 SLT 2 SLT 14 SLT 11 Altitude [km] Altitude [km] Blue dots: radio occultation results SZA SZA T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42

38 2400 T17 in T17 out T18 in T18 out T19 in Electron temperature [ev] Electron temperature [ev] T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T T19 out T21 in T21 out T23 in T23 out T26 in T26 out SZA SZA Temperature [ev]

39 Jonutflöde från n Titan Utflöde Lätta joner Tunga joner Ökat utflöde av tunga joner vid inflygningen Plasmaerosion: Tunga jonger: : ~ ions/s Lätta joner: : ~ ions/s [Modolo et al., GRL, 2007a & b]

40

41

42

43 Cluster Sköts upp 16 juli och 9 augusti 2000 Fyra identiska satelliter med 11 instrument vardera Uppsala ansvarar för f r ett instrument som mäter m elektriska fält f och vågorv Studerar magnetosfärens samverkan med solvinden

44 Rosetta Sändes upp 2004 och kommer fram 2014 På väg g till en komet, Churyomov- Gerasimenko Langmuirprob från Uppsala Kometer är r i princip oförändrade sedan solsystemet bildades och har funnits längre l än n våra v planeter