Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11."

Transkript

1 Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer och meteoriter Solsystemet I: Banor Solsystemet II: Banplanet Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet Jordens magnetfält I Solvind 11.3 Jordens magnetiska pol och geografiska nordpol är idag inte identiska. Den magnetiska nord- och sydpol kastas då och då om, senast för år sedan. 1

2 Jordens magnetfä magnetfält II Jordens må måne I: Hur bildades den? Den ledande teorin: Den nybildade jorden trä träffades av gigantiskt asteroid fö för 4.5 Gyr sedan Asteroiden tumlade ut i bana kring jorden och drog med sig delar av jordens yttre lager Asteroiden och det lösbrutna jordmaterialet smä smälte samman och bildade vå vår må måne Norrsken Jordens må måne III: På På väg bort Jordens må måne II: Tidvatten Tidvatteneffekter Jordens rotation saktar ned med ~0.001 s per århundrade & Månen rör sig bort från oss med 3.8 cm per år (uppmätt med laser) De jordlika planeterna Merkurius Venus Jorden Mars Gemensamma drag: Ligger nä nära Solen Liten diameter Låg massa Litet antal må Fast yta Hög densitet Tunn atmosfä atmosfär Kärna av jä järn/nickel Merkurius Mycket tunn, flyktig atmosfä atmosfär Kopplad rotation: 3 varv runt sin egen axel under 2 varv kring solen Kraftiga temperaturvariationer mellan dag (+400 (+400 C) och nattsida (( C) Ingen må måne 2

3 Venus Tätt molntä molntäcke Högst albedo av de jordlika planeterna Ljusstark Vulkanisk, mycket het yta (+500 (+500 C) p.g.a. stark växthuseffekt Roterar runt sin egen axel åt motsatt hå håll än de andra planeterna (solen gå går upp i väst) fö förmodligen p.g.a. kraftig smä smäll i solsystemets barndom Ingen må måne Mars II: Kanaler? Mars I Den mest jordlika planeten i solsystemet Temperatur: till Har haft flytande vatten Två Två : Phobos & Deimos Mars III: CydoniaCydonia-ansiktet 1976 Percival Lowells kanaler, omkring Mars IV: CydoniaCydonia-ansiktet

4 De yttre planeterna Mars V: Mikrober i MarsMars-meteoriter? Jupiter I Solsystemets stö största planet Bestå Består till stö största del av väte och helium Har ett ringsystem och åtminstone 63 må Under den tjocka gasatomsfä gasatomsfären finns flytande, metalliskt vä väte I centrum finns en liten stenkä stenkärna (mindre än jorden) Solsystemets nä näst stö största planet Bestå Består till stö största del av vä väte och helium Framträ Framträdande ringsystem Åtminstone 60 Ligger lå långt frå från Solen Stor diameter Hög massa Stort antal må Bestå Består till stor del av vä väte och helium Liten stenkä stenkärna Tjock atmosfä atmosfär Låg densitet Jupiter II Den stora röda fläcken har varit känd i 300 år, och tros vara ett semistabilt väderfenomen en gasvirvel större än hela jorden Saturnus I Gemensamma drag: Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Saturnus II Ringarna bestå består av is och istä istäckt små småsten Saturnus må har rensat ett antal mörka zoner i ringsystemet Hela ringsystemet når ca km ut, men är bara 10 m tjockt! 4

5 Uranus Rotationsaxeln lutar kraftigt (troligen p.g.a. stor kollision) 13 kä kända, mycket mö mörka ringar Bestå Består av flytande vä väte (ytterst), vatten (issö (issörja, längre in) och en stor stenkä stenkärna Har 27 kä kända må Planeternas må I Åtminstone 165 må i solsystemet Vissa kan ha bildats kring sin moderplanet på på samma sä sätt som planeterna bildats kring jorden (exempel: de 4 stö största Jupitermå Jupiterna Io, Io, Europa, Ganymedes, Ganymedes, Callisto) Callisto) Oregelbundet formade må är fö förmodligen infå infångade asteroider Vissa må är fö förmodligen bitar av en stö större måne som slagits sö sönder Neptunus Bestå Består av flytande vä väte & helium (ytterst), vatten (issö (issörja, lä längre in) och en stor stenkä stenkärna 13 kä kända må (de flesta förmodligen infå infångade) Mörkt ringsystem Avvikelser i Uranus bana ledde till Neptunus upptä upptäckt (1846) Planeternas må II Jupiterna Callisto, Europa och Ganymedes kan ha flytande vatten under yttre islager Callisto Planeternas må III Europa Ganymedes Asteroider Huvudbä Huvudbältsasteroider (ca ) mellan Mars och Jupiter, samt Trojaner (lä (längs Jupiters bana). Tidvattenkrafter mellan de stora Jupiterna har gett upphov till vulkaner och stora lavaflöden på Io 5

6 Asteroider II Huvudbä Huvudbältsasteroiden Ida (23x58 km) och dess måne Dactyl. Dactyl. Trojaner Trojanerna rö rör sig i stabila banor i de s.k. Lagrangepunkterna, Lagrangepunkterna, L4 och L5. Dessa banor är stabila om de har samma medelavstå medelavstånd frå från Solen som en planet och rö rör sig 60o före eller efter planeten runt solen. Asteroiden Eros Övre bilden: Fotograferad frå från sonden NEAR Shoemaker strax innan NEAR Shoemaker (avsiktligt) kraschlandar på Eros. Nedre bilden: En av de sista bilderna före kraschen, tagen frå från 700 meters hö höjd. Områ Området är 100 m x 120 m. Kometen HaleHale-Bopp, vå våren 1997 Kometer Smutsiga snö snöbollar bollar Tros komma frå från Kuiperbä Kuiperbältet och Oorts moln Långperiodiga: typiskt miljoner år innan de återvä ä nder terv Kortperiodiga: mindre än 200 år innan de återvä tervänder Plasmasvans och stoftsvans Plasmasvansen bestå består bl.a. Av joniserade atomer. Strå Strålningtrycket gör att den pekar rakt ut frå från solen. Stoftsvansen bestå består av tyngre partiklar och på påverkas mindre Av strå strålningstrycket frå från solen. Svansen är nå något bö böjd. 6

7 Komet Halleys kärna (8x8x16 km) frå från Giotto Komet Shoemaker - Levy 9 Kometen splittrades i mindre fragment p.g.a. tidvattenkrafterna frå från Jupiter. Kolliderade med Jupiter 1 juli Meteorer & meteoriter Meteor ( ( Stjä Stjärnfall rnfall ): Små Små stenbitar som faller in mot jorden och hettas upp i atmosfä atmosfären. ren. Kan vara en liten asteroid eller rester av en komet. komet. Meteorit: Meteorit: Meteor som tar sig igenom atmosfä atmosfären utan att brinna upp och hamnar på jordytan Meteorskur Meteorskur: Meteorskur: Många stjä stjärnfall frå från en och samma punkt på himlen. himlen. Beror på att jorden korsar kometbana full av kometrester. kometrester. Ett par kända meteorskurar: meteorskurar: Leoniderna ~ 17 nov (ca 50 per timme) timme) Geminiderna ~ dec (ca 150 per timme) timme) Meteor 7

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Min bok om. planeterna. Namn:

Min bok om. planeterna. Namn: Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi Fil m ha nd le dn ASTRONOMI Planeterna Den här filmen tar oss med på en snabb resa till jorden, planeterna och solen för att utforska och förklara solsystemets utseende med korta fakta om planeterna. Handledningen

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6 Fil m ha nd le dn in ASTRONOMI Centralt innehåll Lgr Planeterna 2 Solen är en stjärna och navet i vårt solsystem. Den enorma dragningskraften, gravitationen håller de åtta planeterna på plats i sina omloppsbanor.

Läs mer

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi  Tellus position och rörelser inom solsystemet ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Planetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan.

Planetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan. Planetsystem Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan. Solsystemet Det finns åtta st planeter i solsystemet : Merkurius, Venus, Jorden, Mars,

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

BARN Vad kallas vatten när ämnet har en temperatur på mindre än 0 grader? (Alltså vid frysgrader). 1 Dimma

BARN Vad kallas vatten när ämnet har en temperatur på mindre än 0 grader? (Alltså vid frysgrader). 1 Dimma 5 23 52 87 TEMA: VÄRLDSVATTENDAGEN Ca hälften av frågorna handlar om vatten och hållbarhet. FRÅGA 1: KEMI / VATTEN VUEN Vatten består av syre och ett annat grundämne. Vilket? 1 Helium Kväve 2 Väte Vad

Läs mer

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss. Solen är stjärnan

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed

En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed Astronomi är ett ämne som intresserat människan i alla tider. Några av livets stora frågor är på god väg att besvaras genom forskning inom denna gren av naturvetenskap.

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Innehåll Användningsomr ndningsområden den för f r satelliter Tidiga satelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta

Läs mer

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Universum 1a. Astrologi Astronomi Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 7, Bengt Edvardsson Med fler detaljer än på föreläsningen, speciellt om planeterna

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 7, Bengt Edvardsson Med fler detaljer än på föreläsningen, speciellt om planeterna Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 7, 2014-09-29 Bengt Edvardsson Med fler detaljer än på föreläsningen, speciellt om planeterna I slutet av föreläsningsanteckningar nr 6 diskuterades supernovor

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Jordens Magnetiska Fält

Jordens Magnetiska Fält Jordens Magnetiska Fält En essä för kursen Ämneskommunikation för Fysiker Sammanställd av Anne Ylinen 14 mars 2009 i Innehåll 1 Inledning 1 2 Beskrivning av Jordens magnetfält 1 2.1 Vektorbeskrivning av

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Rymden. Var börjar rymden?

Rymden. Var börjar rymden? 1 Rymden Rymden (eller ibland yttre rymden) är en benämning på de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Det finns ingen klar gräns mellan jordens atmosfär och

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

faller Ingen blir oberörd av en tindrande stjärnklar himmel. Små stjärnor som AKTUELL FORSKNING av Asta Pellinen-Wannberg

faller Ingen blir oberörd av en tindrande stjärnklar himmel. Små stjärnor som AKTUELL FORSKNING av Asta Pellinen-Wannberg AKTUELL FORSKNING Små stjärnor som faller av Asta Pellinen-Wannberg Foto: Torbjörn Lövgren Meteoroider ger inte bara vackra stjärnfall. De innebär också risker för rymdfarare och ibland för jordens innevånare.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läs

Min bok om Rymden. Börja läs Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4

Läs mer

Monteringsanvisning för a-staketet

Monteringsanvisning för a-staketet Monteringsanvisning för a-staketet Allmänt Samtliga stolpar monteras med 167 cm eller 200 cm centrumavstånd. Hörnstolpar är borrade med hålen 90 eller 135 beroende på typ av hörn. Grindstolpar är borrade

Läs mer

INNEHALL 2.4.4 2.4.1. 2 2.1 2.2 z.) ')t. 6 8 o. 5 o

INNEHALL 2.4.4 2.4.1. 2 2.1 2.2 z.) ')t. 6 8 o. 5 o INNEHALL 2 2.1 2.2 z.) ')t 2.4.1 2.4.4 JORDEN OCH DESS KOORDINATER Universum och solsystemet Jorden i solsystemet Jordens storlek och form Jordens koordinater Latitud och longitud Avständsmätt Färdlinjer

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Pedagogisk planering Målkort

Pedagogisk planering Målkort Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:

Läs mer

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash aktuell forskning Därför ska vi tillbaka till Jupiter av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash Äntligen är det dags att inte bara beundra Jupiter på avstånd. Nu ligger vi i startgroparna

Läs mer

2060 Chiron - en ovanlig centaur

2060 Chiron - en ovanlig centaur 2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av ett tal kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform

Läs mer

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund Det är meningen att utföra teknikmärket som en del av handbollsspelarens vardagliga träning. Det är meningen att utföra övningarna på träningar under tränarens ledning. Man behöver inte gå igenom alla

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Finns det exoplanetariskaringar?

Finns det exoplanetariskaringar? Rinmangymnasiet Eskilstuna Finns det exoplanetariskaringar? Författare: Hanna Pettersson Handledare: Jan Klintberg, Mattias Dahlgren Termin: VT-19 Kurs: Gymnasiearbete Ämne: Astronomi Abstract The purpose

Läs mer

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. En artikel från Svenska Fotografen 1926 av Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. SVENSK FOTOGRAFISK TIDSKRIFT 125 der äro tagna med den då för tiden största

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Undersökning av teorier gällande 2012

Undersökning av teorier gällande 2012 Undersökning av teorier gällande 2012 Inledning Jag mins inte vart jag först hörde talas om 2012 och att det skulle kunna vara ett årtal då någonting fruktansvärt var förutbestämt att hända med jordens

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

(Brigitte Wagner) Resan till Andromeda

(Brigitte Wagner) Resan till Andromeda (Brigitte Wagner) Resan till Andromeda Enligt almanackan skriver vi år 2301. Alvin Bergsten och Stina Westerlund ligger i gräset bredvid varandra och går sina tankar. Gräset påminner henne om tiden före

Läs mer

INTERNATIONELLA FLICKDAGEN är tema idag

INTERNATIONELLA FLICKDAGEN är tema idag 5 23 60 79 INTERNATIONELLA FLICKDAGEN är tema idag ca hälften av frågorna handlar om flickor på ett eller annat sätt. FRÅGA 1: NOBELPRISTAGARE VUEN Flickan på bilden fick Nobels fredspris i fjol. Vad heter

Läs mer

Att träna och köra eldriven rullstol

Att träna och köra eldriven rullstol Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok System för elektrisk stenspräckning Instruktionsbok VARNING! När stenspräckaren används utvecklas mycket hög värme, upp till 800 C. Tänk på att rensa området runt stenen från lättantändligt material. VARNING!

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

Månadens Sanomaövning Juni

Månadens Sanomaövning Juni Månadens Sanomaövning Juni Månadens Sanomaövning Juni Lässtandarder är diagnoser som används för att prova elevernas läsförmåga i övergången mellan årskurs 3 och 4, samt mellan årskurs 6 och 7, och är

Läs mer

Solsystemet, vårt hem i Universum

Solsystemet, vårt hem i Universum ASTA02 - Lennart Lindegren - 14 sept 2011 Solsystemet, vårt hem i Universum Upptäckten av vårt eget planetsystem [M&F kap. 3]: Sex planeter Uranus 1781 Neptunus 1846 Pluto 1930 Asteroider, kometer, transneptunska

Läs mer

Övningsuppgifter i astronomi

Övningsuppgifter i astronomi Övningsuppgifter i astronomi Johan Arvelius 7 december 2013 Det här dokumenet i senaste version: http://kyla.kiruna.se/~arvelius/astronomiuppgifter.pdf Läsanvisningar Uppgifterna är strukturerade att följa

Läs mer

Solen och månen är sfärer, men dessa

Solen och månen är sfärer, men dessa I samverkan mellan Nämnaren och Tangenten Ulf Persson Sfären I förra numret inleddes denna artikelduo med Cirkeln. Nu går författaren upp en dimension och visar på sfärens egenskaper och landskap. Denna

Läs mer

Träningspass 1 Tid: 1,5 h Passning/ Mottagning

Träningspass 1 Tid: 1,5 h Passning/ Mottagning Övning: Uppvärmning Tid: 10 min Vad: Uppvärmning med boll. Varför: För att värma upp muskler och öka pulsen inför träningen. Hur: Vi ska slå en passning till en lagkamrat som tar emot bollen och samtidigt

Läs mer

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2012

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2012 Alingsås Astronomiklubb Hösten 2012 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Klintens väg 6 441 41 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr.

Läs mer

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Från väskor till rymden????

Från väskor till rymden???? Från väskor till rymden???? Hur kan ett projekt börja med väskor och sluta med rymden? Clara och Emilia började designa och klippa väskor av papper. Flera barn nappade på idén, väskproduktionen tog fart.

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.

Läs mer

Kapitel 1 Äventyret börjar

Kapitel 1 Äventyret börjar 1 Kapitel 1 Äventyret börjar Jonas vaknar och går till sitt skrivbord där ligger hans Iphone 6+. Jonas är 13 år och hans vänner är också 13 år dom bor i Göteborg. Klockan är kvart över 2 på dagen han har

Läs mer

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1 ysik Prov 1 1:e pril, 2014 Na1 Skriv alla dina svar på svarspapper. Redoör LL dina beräkninar och vilka formel som används. ne svar med rätt antal värde siffror och prefi. Kraft E Uppifter. Tre krafter

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Åker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster

Åker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster Så var det då dags att för första gången sammanfatta händelserna för en rallyfantast, s k gam, detta utspelade sig under en helg och beskriver många tankar och känslor upplevda under en och samma helg...

Läs mer