Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken"

Transkript

1 Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett från solen)? Hur många ljusår är den från oss? Är den synlig på Kalmars breddgrad? Vad heter himlens ljustarkaste stjärna? Är den synlig på Kalmars breddgrad? Vad är cirkumpolära stjärnor? Nämn en öppen stjärnhop på norra stjärnhimlen som kan ses med blotta ögat även i Kalmars stadsbelysning. De 10 närmaste stjärnorna anges här tillsammans med sina magnituder (bokstavsordning). Vilka är synliga för blotta ögat? Hur ser man det i tabellen? Namn (Apparent) magnitud Barnards stjärna 9,5 BD ,5 Cen A -0,01 Cen B 1,33 CN Leo 13,5 Proxima 11,1 Sirius A -1,46 Sirius B 8,3 UV Cet A 12,5 UV Cet B 13,5 Orientering på stjärnhimlen Vad är ett stjärndygn? Ungefär hur mycket kortare än ett medelsoldygn är ett stjärndygn? Varför är ett stjärndygn kortare än ett medelsoldygn? Vad är en bågminut? Vad är en bågsekund? Vad kallas det koordinatsystem på himmelssfären som utgår från observatören?

2 Vad är zenit? Vad kallas det koordinatsystem på himmelssfären där stjärnorna har (nästan) fasta positioner? Vad är sommarsolståndet? Vad är vintersolståndet? Vad är vårdagjämningen? Vad är ekliptikan? Vad är vårdagjämningspunkten? Stjärnhimlen förändras Vad är jordaxelns precession? Du behöver inte förklara hur den uppkommer. Vilken effekt har den på stjärnhimlen? Vilken rörelse hos jorden utnyttjas för att mäta avståndet till näraliggande stjärnor? Ungefär hur många ljusår är en parsek? (Bonuspoäng om du anger hur en parsek definieras) Vad är stjärnornas egenrörelse? Observationer med instrument Beskriv skillnaden mellan de två huvudtyperna av optiska teleskop. Vilken typ måste man använda för öppningar större än 1 m? Varför? Nämn två fördelar med att använda digitala CCD-kameror framför vanliga kameror med fotografisk plåt när man fotograferar med teleskop. Beskriv den huvudsakliga fördelen med att placera ett optiskt teleskop i rymden, jämfört med att placera det på jorden? Nämn två anledningar till att placera markbaserade optiska teleskop på bergstoppar i ökenområden. När man vill studera himlens gammastrålning, röntgenstrålning, ultraviolett mm., så måste man placera teleskopet eller detektorn i rymden. Varför? Följande elektromagnetiska vågtyper är skrivna i bokstavsordning. Sortera dem i våglängdsordning (kortast först): Gammastrålning Infrarött Mikrovågor Radiovågor Röntgenstrålning Synligt ljus Ultraviolett

3 Av det synliga ljuset är följande färger skrivna i bokstavsordning. Sortera dem i våglängdsordning (kortast först): Grönt Rött Violett Föreläsning 3 Var planeter bildas Vad är en nebulosa? Vad kallas de stora nebulosor där stjärnbildning ofta pågår? Var i Vintergatan finns de mest? Hur många är de i Vintergatan (endast storleksordning)? Vilken kraft är det som strävar efter att sammandra rymdmoln? Vad håller emot så att inte hela molnet dras ihop? Nämn något som kan få delar av molnet blir tillräckligt täta för att kunna dras samman. Hur planeter bildas Beskriv hur det kommer sig att en nebulosa under sammandragning bildar en ansamlingsskiva. Vilka tre typer av materia bestod solnebulosan av? Förklara varför gasjättar bildades i de yttre delarna av solsystemet, medan mindre stenplaneter bildades i de inre. Vad var det som avbröt gasjättarnas tillväxt? Hur kan det komma sig att det i andra planetsystem finns gasjättar nära sin stjärna? Stora bombardemanget Hur ser man skillnad på äldre och yngre ytor på månen? Hur har de yngre ytorna skapats? Vad var det stora bombardemanget? Ungefär när slutade det? Vad är en himlakropps flykthastighet? Vilken är den typiska fart med vilken stenar och mindre himlakroppar når jorden eller månen (innan de ev. bromsas eller förstörs av atmosfären)? Ange bara storleksordningen. Rörelse och banor Vilka planeter har högst fart i sin omloppsbana kring solen: de närmast eller de längst bort från solen? Vad är en resonans för omloppsbanor?

4 Ange någon effekt som resonanserna har. Beskriv hur tunga planeter kan hindra andra planeter från att bildas. Tidvattenkrafter När uppstår springflod och nipflod, och varför? Hur påverkar förskjutna tidvattenbucklor jordens rotation och månens bana. Hur skulle påverkan vara om månens omloppstid vore kortare än ett dygn? Vad är Rochegränsen? Vad händer med en måne som hamnar innanför? Föreläsning 4 Småkroppar i yttre solsystemet Hur skiljer sig planetesimaler i solsystemets inre och yttre delar, när det gäller deras sammansättning? Varför? Var i solsystemet befinner sig Kuiperbältet? Vilken form har det? Vilken typ planetesimaler befinner sig där (jfr. översta frågan)? Har de bildats där de är? Om inte, hur har de hamnat där? Vilken planet har hindrat dem från att bilda en egen planet? Nämn en småplanet i Kuiperbältet. Var i solsystemet befinner sig Oorts moln? Vilken form har det? Vilken typ planetesimaler befinner sig där (jfr. översta frågan)? Har de bildats där de är? Om inte, hur har de hamnat där? Hur kan de slungas in mot solen? Asteroider Var i solsystemet befinner sig huvudbältesasteroiderna? Vilken planet har hindrat asteroiderna från att bilda en egen planet? Nämn en sond som har varit nära eller landat på en asteroid. Kometer Hur skiljer sig kometer från Kuiperbältet och Oorts moln åt, när det gäller: Periodtid. Från vilka riktingar de närmar sig solen. Hur hänger skillnaderna samman med var Kuiperbältet och Oorts moln befinner sig och vilken form de har?

5 Hur många svansar har en komet? Vad består de av? Åt vilket håll pekar de (i grova drag)? Varför? Vad är kometens koma, och hur uppstår det? Krockar med jorden Vad är ett stjärnfall? Ange skillnaden mellan meteorer, meteoriter och bolider. Vilket är det vanligaste ursprunget till meteoriter? Vilken huvudindelning görs för meteoriter. Vilken är skillnaden i deras ursprung? Ungefär hur stor är en nedslagskrater som slår ner på jorden (jämfört med projektilen)? Var finns den krater som är huvudkandidat till det nedslag som utrotade dinosaurierna? När skedde det nedslaget? Nämn minst en anledning till att en projektil med ett par mils storlek kan leda till massutdöende på jorden. Ungefär hur ofta förekommer ett nedslag som kan leda till massutdöende? Varför ser meteorskurar att komma från en viss punkt på himlen? Föreläsning 5 Gemensamt om jordliknande planeterna Varför domineras ytorna på månen och Merkurius av nedslagskratrar, men inte på de övriga planeterna? Varför kan månen och Merkurius inte behålla någon atmosfär? Hur skiljer sig atmosfärerna hos Venus, jorden och Mars åt ifråga om täthet och tryck? Hur skiljer sig atmosfärerna hos Venus, jorden och Mars åt ifråga om temperatur? Hur skiljer sig atmosfärerna hos Venus, jorden och Mars åt ifråga om innehåll? Varför bör jordens vatten har kommit hit efter att jorden bildades? Varifrån i solsystemet bör det ha kommit? Hur har det kommit hit? Merkurius Varför är det väsentligt mer sällsynt att se Merkurius på himlen än övriga synliga planeter? Vilket är längst, ett Merkuriusdygn eller ett Merkuriusår? Hur många gånger går det ena på det andra?

6 Venus Vad består Venus täta moln av? På vilka två sätt är atmosfären extrem vid ytan jämför med jorden? Jorden Varför är jorden fortfarande het på insidan? Månen Nämn en observation som givit upphov till hypotesen att månen bildats genom en kollision mellan jorden och en protoplanet. Förklara hur våra årstider uppstår. Förklara med en figur hur en solförmörkelse uppstår. Förklara med en figur hur en månförmörkelse uppstår. Vad är en ringformig solförmörkelse och hur uppstår den? Varför ser man i Kalmar en total månförmörkelse mycket oftare än en total solförmörkelse? Varför blir månen inte helt mörk vid en total månförmörkelse? Vid vilken månfas uppstår en solförmörkelse? Vid vilken månfas uppstår en månförmörkelse? Varför blir det inte en förmörkelse varje gång månen är i dessa faser? Mars Hur skiljer sig Mars atmosfär från Jordens? Hur stämmer det med kratertätheten på Mars? Vilket ämne står för tillväxten av Mars poler på vintern? Nämn en sond som har landat på Mars Nämn en förekomst eller ett spår av vatten man har hittat på Mars Vilket öde väntar Mars måne Phobos? (Varför?) Föreläsning 6 Jupiter Vilken är källan till det stora överskottsvärme som Jupiter utstrålar? Vad är Jupiters röda fläck? Hur länge minst har den existerat? Hur vet man det? Hur vet man att den inte är fast förankrad i Jupiters inre?

7 Varför har Io hög vulkanisk aktivitet? Saturnus Hur tjocka är Saturnus ringar? Vilken måne i solsystemet har en tjock atmosfär? Kring vilken planet cirklar den? Uranus, Neptunus Vad kallas Uranus och Neptunus respektive Jupiter och Saturnus, och vad säger det om vad de främst består av? Hur skiljer sig Uranus rotationsaxel från övriga planeters? Vilken gas ger Uranus och Neptunus deras blå färger? Andra planetsystem Vad är den beboeliga zonen runt en stjärna? Hur påverkas den av växthuseffekten? Kan man på goda grunder påstå att jorden är Vintergatans enda planet med civilisation? Vad är SETI? Solen del 1 På vilket sätt ändras solens innehåll av grundämnen vid dess energiproduktion? Vilken är den övergripande termen för den energiproducerande processen (inte detaljnamn som proton-proton-kedjan, CNO-cykeln mm)? Var i solen pågår energiproduktionen idag? Vart tar de ämnen som bildas där vägen? Vad är konvektion och var i solen försiggår den? Syns konvektionen på solytan och hur ser den i så fall ut? Vilken är solens effektiva temperatur (mätt i Kelvin på hundratalet eller tusentalet grader när)? Vad kallas den atmosfär som vi ser som solskivan? Vad kallas atmosfären som ligger utanför denna? Vad kallas solens yttersta atmosfär? Ungefär hur varm är den? När kan man se den med blotta ögat? Vilket är det säkraste sättet att titta på solen, solfläckar och en solförmörkelse (innan den är total)? På vilket sätt sätt skiljer sig solens rotation kring den egna axeln från planeternas?

8 Föreläsning 7 Solen del 2 Hur snabbt når solvinden jorden? Hur ser vi den på jorden? Vilken roll har solvinden för kometerna? Varför är solfläckar mörkare än resten av solen? Vad är solfläckscykeln, och hur lång är den? (Vilka huvuddrag har solens magnetfält under en solfläckscykel, och vilken roll spelar solens rotation och konvektionen?) Vad är en protuberans? Stjärnors egenskaper Hur förändras färg och ljusstyrka hos något som blir varmare? Förklara skillnaden mellan apparent och absolut magnitud. Vad är ett spektrum från en stjärna? Ge ett exempel på hur stjärnspektra skiljer sig från en svart kropps. Ge ett exempel på hur man kan bestämma en stjärnas temperatur ur dess spektrum. Om stjärnljus färdas genom gas (rymdmoln eller stjärnans egen atmosfär), så lyfts många elektroner i dess atomer till högre energinivåer. Hur syns det i stjärnans spektrum? Elektronerna i ett stjärnbelyst rymdmoln faller också tillbaka till de lägre energinivåerna. Hur syns det rymdmolnets spektrum? Hur kan man i ett spektrum från en stjärna eller ett rymdmoln se vilka atomer och molekyler som finns där? Beskriv hur en stjärnas spektrum förändras om den rör sig bort från oss respektive mot oss! Vilken stjärnegenskap finns på HR-diagrammets lodräta axel? Vilken stjärnegenskap finns på HR-diagrammets vågräta axel? Skissa var i ett HR-diagram man hittar huvudserien. I vilken ände av huvudserien hittar man de tyngsta resp. lättaste stjärnorna? Var i HR-diagrammet hittar man de närmaste ( = de vanligaste) stjärnorna? Var i HR-diagrammet hittar man himlens ljusaste stjärnor? Vilket urval av stjärnor utgör alltså den stjärnhimmel vi ser?

9 Föreläsning 8 Dubbelstjärnor Hur vanligt är det att en stjärna är en del av en dubbelstjärna eller multipelstjärna? Vilken är förutsättningen för att multipelstjärnor vara stabila och inte upplösas? Kring vilken punkt kretsar komponenterna i en dubbelstjärna? Vilken komponent får störst bana? Gäller samma svar för paret Jorden-månen? Vilka är de enda stjärnor som kan vägas direkt? Vilka observationer använder man för att bestämma massorna? Vad är mass-luminositetsrelationen? Hur har man hittat den? Var i HR-diagrammets huvudserie hittar man alltså tunga resp. lätta stjärnor? När lätta stjärnor blir gamla Hur förändras vätefusionen när vätet i mitten tagit slut? Hur gammal är solen då? Hur börjar solens temperatur ändras då? Hur börjar solens färg ändras då? Hur börjar solens storlek ändras då? Är förändringarna så snabba att enskilda individer drabbas? Vad händer med heliumet i kärnan vid heliumflashen? Begreppet degeneration behöver inte tas med i svaret. Hur gammal är solen när den får en heliumflash? När tunga stjärnor blir gamla Varför stannar stjärnor kortare tid på huvudserien, ju tyngre de är? Var sker förbränningen av olika ämnen i en tung stjärna när den lämnat huvudserien? Variabla stjärnor stjärnor som blinkar på riktigt Hur hjälper variabla stjärnor oss att bestämma avstånd i universum?

10 Föreläsning 9 Hur lätta stjärnor dör Vad är en planetarisk nebulosa? När uppstår den i solens historia. Hur utvecklas solens utseende efter att nebulosan bildats, och varför? Vad är en vit dvärg och hur bildas den? Varför lyser den och hur förändras dess ljus på lång sikt? Ungefär hur stor är dess radie? Hur tung kan en vit dvärg maximalt vara? Hur tunga stjärnor dör När all förbränning upphört i en tung stjärna, vilket finnns ämne längst in i dess kärna? Varför inte ett tyngre ämne? Ungefär hur ofta händer det att en supernova exploderar i en Vintergatsliknande galax? Ungefär hur ljusstarka är de (ange ett lysande objekt man kan jämföra dem med) Neutronstjärnor Ungefär hur stor är diametern hos en neutronstjärna och hur tung kan den vara? Vad är en pulsar? Vilken roll spelar rotationsaxelns och magnetfältets riktningar för dess pulser? Varför roterar en nybildad neutronstjärna med många varv per sekund? Svarta hål Hur tung får den kompakta resten efter en supernova vara om den inte ska bli ett svart hål? Vad är händelsehorisonten hos ett svart hål? Varför slits föremål som faller in i ett svart hål isär? Nämn en observation som starkt tyder på existensen av svarta hål. Exploderande vita dvärgar Beskriv i grova drag hur en supernova typ 1a uppstår. Speciellt: varför är supernovor typ 1a alltid lika ljusstarka? Varför är supernovor typ 1a viktiga för avståndsbestämning till avlägsna galaxer?

11 Föreläsning 10 Interstellära mediet (ISM) Vad menas med Interstellära mediet? Varifrån kommer de grundämnen i ISM som är tyngre än helium? Vilka trender finns i kemiska sammansättningen av ISM och varför? Nämn två sätt för en nebulosa att lysa. Hur påverkas stjärnljus som färdas genom en nebulosa? Stjärnors födelse Beskriv översiktligt hur stjärnor bildas. Hur varmt är det i stjärnans mitt när proton-proton-kedjan startar? Vilken är den första tydliga strålning en stjärna avger innan den har tänts? Varför är protostjärnan varm redan innan fusionen börjar? Vad är ett Herbig-Haro-objekt? Vad är en brun dvärg? Varför hittar man ofta pelarliknande strukturer i jättemolekylmoln? Hur Vintergatan ser ut Ungefär hur stor är diametern hos Vintergatans skiva? Ungefär hur tjock är skivan? Hur stor är Vintergatans halo jämfört med skivan och vilken form har den? Stjärnhopar Hur kan man använda ett HR-diagram för att bestämma åldern på en stjärnhop? Skissa i ett HR-diagram. Var i Vintergatan (med halo) hittar man öppna stjärnhopar (främst)? Var i Vintergatan (med halo) hittar man klotformiga stjärnhopar (främst)? Var i Vintergatan (med halo) hittar man jättemolekylmoln (främst)? Vilken typ av stjärnhop upplöses med tiden och varför? Mörk materia Hur vet man att största delen av Vintergatans massa består av mörk materia? Vintergatans mitt Hur vet man att det finns ett supermassivt svart hål i Vintergatans centrum?

12 Föreläsning 11 Galaxformer Skissa och beskriv kortfattat de 4 galaxtyperna i Hubbles stämgaffeldiagram, så att skillnaden mellan dem framgår tydligt. Bortse från oregelbundna (irreguljära) galaxer. Markera i skisserna var det pågår mest stjärnbildning. Vilken galaxtyp har störst andel av gamla stjärnor? Hur ser man i ett fotografi av en galax om den har många unga stjärnor eller om de flesta av dess stjärnor är gamla? Vintergatans grannar Vilka är de 2 största medlemmarna i lokala galaxgruppen? Galaxkollisioner Hur påverkas takten av stjärnbildning under och strax efter galaxkollisioner. Varför? Vintergatans kollisioner Finns någon risk att Vintergatan och Andromedagalaxen krockar? Om ja, när ungefär? Deltar Vintergatan i någon galaxkollision just nu? Galaxhopar Beskriv övergripande mönstret för hur galaxhopar är fördelade i universum? Beskriv två observationer som visar att galaxhopars massa domineras av mörk materia. Hur galaxer bildats Ännu inga frågor

13 Föreläsning 12 Det tidigaste vi kan se Vad är universums mörka ålder och när inföll den? Ungefär hur gammalt var universum när de första stjärnorna tändes? Ungefär hur gammalt var universum när galaxerna bildades? Bevisen för Big Bang Vad är Hubbles lag och vad säger den? Varför kan allt helium vi ser inte ha producerats i stjärnorna? Var och när har det producerats i stället? Beskriv kort tre starka indikationer på att Big Bang verkligen har ägt rum. Universums geometri Är rummet i det observerbara universum krökt eller platt? Om krökt: positivt eller negativt? Universums upptäckta framtid Är hastigheten i universums expansion konstant eller minskar den eller ökar den? Vilken undersökning har avgjort den frågan? Gasen som gav upphov till den kosmiska bakgrundsstrålningen var ca K varm. När vi ser gasen idag mäter vi bara temperaturen knappt 3 K. Varför? Ungefär hurdan är fördelningen mellan mörk energi, mörk materia och vanlig materia? Ungefär hur gammalt är universum? Nämn ett rörelsemönster i universum där vi ser påverkan av mörk materia. Nämn ett rörelsemönster i universum där vi ser påverkan av mörk energi.

14 Föreläsning 13 Aktiva galaxer Nämn två typer av aktiva galaxer man observerar. Vilken typ av objekt är anledningen till galaxernas aktivitet? Kosmisk strålning Vad består s.k. kosmisk strålning av? Nämn en möjlig plats där partiklarna acceleras till de enorma energierna i kosmisk strålning. Inga frågor om AMANDA / IceCube och Fermi

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Stjärnors födslar och död

Stjärnors födslar och död Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors

Läs mer

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

Min bok om. planeterna. Namn:

Min bok om. planeterna. Namn: Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.

Läs mer

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Universum 1a. Astrologi Astronomi Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss. Solen är stjärnan

Läs mer

Rymden HT Namn: Klass: 7A

Rymden HT Namn: Klass: 7A HT 2017 Namn: Klass: 7A 1 Syfte: Undervisningen i fysik ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. I arbetsområdet Rymden

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen. 6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek

Läs mer

Planetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan.

Planetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan. Planetsystem Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan. Solsystemet Det finns åtta st planeter i solsystemet : Merkurius, Venus, Jorden, Mars,

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Schema Se också det detaljerade schema som finns på Studentportalen. Där finns även för varje föreläsning referenser till kurslitteraturen.

Läs mer

Mätning av stjärnors avstånd:

Mätning av stjärnors avstånd: 4 Stjärnor Stjärnor är gasklot. Hög temperatur gasen i form av plasma, dvs. med fria elektroner och joner. Stjärnornas energi produceras (i normala fall) med kärnreaktioner (fusion). För att bli en stjärna

Läs mer

Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter

Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från

Läs mer

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:

Läs mer

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Grundläggande fakta om stjärnor

Grundläggande fakta om stjärnor Grundläggande fakta om stjärnor På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadtraktens natthimmel (du hittar den genom att i den blå

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi  Tellus position och rörelser inom solsystemet ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Nobelpriser i fysik 2017 Liv i rymden En app för att hitta på stjärnhimlen Nobelpriset i fysik

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Min bok om Rymden. börja läsa

Min bok om Rymden. börja läsa Min bok om Rymden börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Vår närmaste stjärna - Solen

Vår närmaste stjärna - Solen Original title: Sunstruck Translated by: The Lund University Planetarium Contact for translation: Anna S. Arnadottir ( anna@astro.lu.se ) ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Pedagogisk planering Målkort

Pedagogisk planering Målkort Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Chockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna.

Chockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna. aktuell forskning 1 2 5 6 Chockvågor En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna. Ungefär en gång per dygn lyser himlen upp av

Läs mer

Rymden. Var börjar rymden?

Rymden. Var börjar rymden? 1 Rymden Rymden (eller ibland yttre rymden) är en benämning på de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Det finns ingen klar gräns mellan jordens atmosfär och

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Frågor från n förra f gången g I Hur långt är det mellan asteroiderna i huvudbältet? För stora asteroider (>1

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson Innehåll: Hur uppkommer Månens faser? Månen går i bana runt Jorden (hastighet 3600 km/h) (sid. 97) och Solen belyser halva Månen,

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, 2014-09-15 Bengt Edvardsson Med litet mer detaljer än vad jag hann med på föreläsningen. Kap 6. Solen är en stjärna. För Solen gäller (sid. 145): I kärnan är

Läs mer

2060 Chiron - en ovanlig centaur

2060 Chiron - en ovanlig centaur 2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad Stjärnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk

Läs mer

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer