Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, Bengt Edvardsson
|
|
- Anita Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, Bengt Edvardsson Innehåll: Hur uppkommer Månens faser? Månen går i bana runt Jorden (hastighet 3600 km/h) (sid. 97) och Solen belyser halva Månen, och halva Jorden. När Månen är i ny eller i nedan belyser solen mest dess baksida (sett från Jorden) och vi ser en månskära (Månen är då närmare Solen än vad Jorden är och Månen är synlig också på dagen). Nära fullmåne ser vi Månen från samma håll som Solen ser den och sidan vi ser är nästan helt belyst (vi är mellan Solen och Månen). Då är Månen synlig nästan hela natten. Vad är sol- och månförmörkelser? Uppstår då Solen-Jorden-Månen befinner sig i samma linje och Månen eller Jorden kastar sin skugga på den andra. Dessa kan inträffa vid ca 2 tillfällen per år, med ett halvt års mellanrum. När korsningen mellan Månens banplan (runt Jorden) och Solens skenbara banplan på himlen ligger ungefär på samma linje som sträckan Solen-Jorden. (Månens banplan lutar ca 5 mot Jordens banplan.) En solförmörkelse inträffar när Månen skymmer hela eller en del av Solen. Av en händelse är Solen och Månen skenbart ungefär lika stora på himlen (sid. 98). En total solförmörkelse sker endast i ett begränsat område på jorden och varar bara några få minuter en liten mörk skugga rör sig fort över jordytan. En solförmörkelse kan bara ske vid nymåne. Oftast vid nymåne kastar dock Månen sin skugga långt ovanför Jordens poler och vi får ingen förmörkelse. Totala månförmörkelser varar omkring en timme och syns från halva Jorden, nattsidan. Månen lyser då kopparröd, den är belyst av solljus som gått igenom Jordens atmosfär. Från Månen ser då Jorden mörk ut med en tunn starkt lysande röd ring omkring sig (se nästa sida om Solens och himlens färger). En månförmörkelse kan bara inträffa vid fullmåne om Månen kommer in i Jordens skugga. Vid de flesta fullmånar passerar dock Månen ovanför eller nedanför Jordens skugga. I vanliga fall vid nymåne eller fullmåne faller skuggorna alltså under eller över Månen/Jorden och ingen förmörkelse sker. Det är bara i 2 lägen under året med 6 månaders mellanrum som Månen kan komma precis framför eller bakom Jorden 1
2 sett från solen. (Månens banplan lutar ca 5 relativt Jordens banplan.) Varför är himlen blå? Solens ljus innehåller alla regnbågens färger (plus många osynliga färger som till exempel ultraviolett och infrarött). Blått och violett ljus, med kort våglängd, sprids mer av partiklar i atmosfären (luftmolekyler, stoftpartiklar) än t ex rött ljus med längre våglängd (sid. 47). Blått ljus studsar därför till oss från alla håll när Solen är uppe. Detta gör att himlen blir blå. Varför ser solen oftast röd ut vid solnedgången? Samma process som gör himlen blå gör att det direkta solljuset tappar en del av sitt blåa ljus som studsar åt något annat håll. Vid solnedgången måste solljuset passera längre väg (snett) genom atmosfären. Då sprids extra mycket av det kortvågiga blå ljuset bort på vägen ner medan det röda ljuset som inte sprids så mycket lättare når fram till betraktaren. Solen ser brandgul ut. Vad är luni-solarprecession och nutation? Luni-solarprecession innebär att Solens och Månens gravitation påverkar Jorden så att polaxeln ändrar riktning. Ett varv på ca år. Det är precis samma effekt som får en snurrande topp att vingla. Just nu pekar jordaxeln mot polstjärnan men detta ändrar sig med tiden. OBS! Jordaxelns lutning mot Jordens banaxel (23,5 grader) bibehålls. (sid. 41). Nutation innebär att polaxeln vinglar något under precessionens gång beroende på att månbanan vrider sig ett varv på 18,6 år (sid. 41) och Månen drar litet olika i Jorden beroende på läget. Nutationen är en mycket mindre effekt än precessionen. Något om optiska teleskop (sid 48) Man strävar efter att placera teleskop: 1) på hög höjd (mindre atmosfär som påverkar ljuset) 2) på torra molnfria platser och 3) långt från störande stadsljus Det klassiska teleskopet: Kallas Refraktorteleskop (linsteleskop). En konvex lins, objektivet, samlar det parallellt infallande ljuset till ett fokus. En liten lins, okularet, gör ljuset parallellt igen och sänder allt in i ögat. De största linsteleskopen har en diameter på ca 1 2
3 meter, större glaslinser går sönder under sin egen tyngd. Bild 2.14 visar det svenska 1m solteleskopet på Kanarieön La Palma. Vakuum i tuben gör att solvärmen inte Hettar upp luften i teleskopet och förstör bildskärpan. Den smarta konstruktionen och avancerad adaptiv optik gör att det tar världens skarpaste bilder av solytan. Vanligaste teleskoptypen: Reflektorteleskop (spegelteleskop) kan göras stora samt utnyttjar aktiv (ändrar spegelns form) såväl som adaptiv optik (korrigerar för atmosfärisk turbulens) för att förbättra bildkvaliteten, se nedan. Huvudspegeln och en eller flera mindre speglar fokuserar och skickar ljuset dit man vill ha det, till något hjälpinstrument eller till ett okular och ögat. Fokusering av ljus (sid 48) a) Primärfokus (kortast möjliga brännvidd för mycket ljussvaga objekt). b) Cassegrainfokus (vanlig och praktisk). c) Coudéfokus (lång brännvidd för observationer med stora hjälpinstrument, t. ex. spektrografer). Storleken har betydelse! Förstoringen hos ett teleskop är sällan det viktigaste (ändras med okularet) utan: Den ljussamlande arean! Storleken anges som diametern av huvudspegeln. Ju fler fotoner (ljuspartiklar) vi kan fånga in per sekund, desto ljussvagare objekt och desto längre ut i universum (och längre tillbaka i tiden) ser vi. (Eller desto fler observationer hinner vi med under vår observationsnatt.) Vinkelupplösning (bildskärpa) (Sid. 50) Vinkelupplösningen α bestämmer hur tätt ihop t ex 2 stjärnor kan vara utan att de flyter ihop till en enda. Den mäts i bågsekunder. En bågsekund är 1/3600 grad. Vinkelupplösningen, α, det minsta vinkelavståndet mellan 2 stjärnor där man kan se att de är 2 olika stjärnor (som bör vara så liten som möjligt) är för ett perfekt teleskop: α = 2, λ / D (behöver inte kunnas utantill) där λ är ljusets våglängd och D är teleskopets diameter, båda måste vara givna i samma enhet (t ex meter). α fås i bågsekunder ( ). Ett dubbelt så stort teleskop ger alltså dubbelt så skarpa bilder = hälften så stort α. 3
4 En teknik som länge använts inom radioastronomi och som nu även används i nära infrarött ljus: Interferometri där flera teleskop på avstånd från varandra kan ge en bild så skarp som om deras avstånd var lika med diametern. visar en färglagd sekvens av 2 stjärnor som rör sig runt varandra (dubbelstjärnan SS Leporis). Bilden är 50 gånger skarpare än vad som är möjligt med Hubbleteleskopet. De yttersta teleskopen står 130 meter isär, D 130 meter i formeln ovan. Luftoro eller seeing gör bilden suddig På vägen ner genom luften - de sista milen efter många ljusår genom tom rymd - blir bilden suddig p g a turbulens. Varma och kalla luftsrtömmar rör sig och bryter ljuset olika mycket (med samma princip som ett glasprisma) och bilden av en stjärna eller planet hoppar runt. Detta gör bilden suddig. Himlens ljusstarkaste stjärna Sirius tycks därför i en vanlig kikare blinka i olika färger (alltså inget UFO). Bildförbättring genom adaptiv optik (sid. 51) Eftersom luftoron (seeingen) smetar ut bilden av vad man ser används numera s k adaptiv optik, där en liten gummispegel fås att ändra form cirka 1000 gånger per sekund. De datorstyrda formförändringarna korrigerar en stor del av störningarna som orsakats av seeingen. Teleskop i rymden Jordatmosfären släpper bara igenom ljus i vissa våglängdsfönster : synligt ljus, nära infrarött ljus och radiovåglängder. Kortvågigt energirikt (och för oss skadligt) ljus som gamma-, röntgen- och ultraviolett stoppas av ozon, O 3, och vanliga syremolekyler, O 2, högt upp i atmosfären. Långvågigt infrarött ljus och korta mikrovågor stoppas bl a av vattenånga, syrgas, metan och koldioxid. Därför måste man ut i rymden för att observera i dessa våglängdsområden. Det finns många astronomiska teleskop i rymden. Det mest kända är utan tvekan Hubbleteleskopet (vilket dock mest använts för vanligt synligt ljus). På sid. 53 nämns några olika rymdteleskop. Andra typer av teleskop Radioteleskop (sid. 50): De är ofta stora spegelteleskop, men kan också vara stora fält av metalltrådar. 4
5 Det stora internationella projektet ALMA är 66 st radioteleskop på en 5000 m högplatå i Atacamaöknen i Anderna kommer med hjälp av interferometriteknik att tillsammans ge mycket detaljerade radiobilder av Universum. Bilder: Överkurs, se Alma- forbattras- med- svensk- spetsteknik.aspx (testad OK ) Neutrinoteleskop Neutriner är extremt svårfångade partiklar (ej ljus) som kommer från kärnreaktioner bland annat i stjärnornas inre. Mätningar av neutriner från Solen bekräftar att väte förbränns till helium i Solens centrum och hjälper oss att mycket exakt mäta temperaturen i Solens centrum. Överkurs se (testad OK ) Teleskop för att mäta kosmiska partiklar På jordytan, och med flygplan och rymdfarkoster fångar man snabba partiklar som kommer till Jorden från Solen, genom Vintergatan eller från avlägsna delar av Universum. (Överkurs se testad OK ) Gravitationsvågsteleskop, byggs nu Nästa helt nya observationsmöjlighet är att mäta gravitationsvågor som uppstår vid extrema dubbelstjärnor, vid stjärnkollapser och kanske som spår från Big Bang. Ännu har man inte lyckats mäta gravitationsvågor. Överkurs se t ex LIGO- proj, (testad OK ) Detektorer registrerar ljuset Teleskopet samlar ljuset till ett fokus. Ögat kan med ett okular användas för at sedan teckna av vad du ser, subjektivt. Ögat är inte integrerande (summerande); du ser inte svagare stjärnor för att du stirrar länge. Fotografiska plåtar är integrerande (summerar ljus) - längre exponering visar ljussvagare objekt. Mycket dålig effektivitet, svåra att kalibrera noggrant. Används 5
6 knappt längre. Halvledardetektorer (liknande dem i digitalkameror) är också integrerande. Mycket effektivare, linjära och lättkalibrerade, datorvänliga. Bilden sparas direkt i datorn. CCD-chipen som fotonsamlare (faktaruta sid. 51). Ger svartvita bilder. 1) Stor känslighet, effektivitet, > 90% av fotonerna registreras 2) Stort dynamiskt omfång (både ljusa och mycket ljussvaga detaljer synliga i samma bild) 3) Linjär (intensiteten proportionell mot laddningen i en punkt, d.v.s. en pixel, picture element ) Astronomiska hjälpinstrument Mellan teleskopet och detektorn placerar man olika hjälpinstrument för att få ut precis den information som man söker. De analyserar ljuset på olika sätt. Kamera En detektor i teleskopets fokalplan ger en bild av himlen. Nästan alltid används ett färgfilter för att få en bild i ett speciellt våglängdsområde (en viss färg) (kanske för att mäta ljusstyrkan). Bilder genom olika filter kan sättas ihop till färgbilder Fotometer En speciell detektor kan användas för att noggrant mäta hur mycket ljus som kommer från ett enskilt objekt utan att avbilda objektet. Moderna CCD-kameror är så stabila att man ofta mäter fotometriskt direkt från bilden (både kamera och fotometer i ett). Fotometri görs alltid i olika filter så att man kan mäta objektens färger genom att jämföra ljusstyrkan i olika våglängder. Många astronomiska objekt ändrar ljusstyrka. Med regelbundna mätningar kan dessa karakteriseras. Ett mycket använt astronomiskt filtersystem är UBV-systemet. Med hjälp av 3 olika filter delar man upp det synliga våglängdsområdet i 3 delar (sid ): Ultraviolett U ( nm = Ångström) Blått B ( nm) Visuellt (gult) V ( nm, liknar ögats känslighet) (det finns många andra fotometriska system också.) V-magnituden är den magnitud som oftast underförstått anges för en stjärna. 6
7 Polarimeter Många astronomiska objekt utsänder polariserat ljus Med hjälp av polariserande anordningar (t ex polaroidfilter och speciella kristaller) och fotometriska mätningar med filtret i olika vinklar kan ljusets polarisationsgrad mätas. Polariserat ljus kan t ex ge information om magnetfält i stjärnor eller i det interstellära mediet. Spektrometer En stjärnas, nebulosas, planets, galax eller annat objekts spektrum ger en otrolig mängd information. Det kan vara t ex temperatur, gastryck, elektrontryck och rörelser i synlinjens riktning, eller hur mycket av lika grundämnen (atomslag) stjärnan innehåller. Med hjälp av ett prisma eller ett gitter sorteras ljuset "i våglängdsordning" som en regnbåge. Ljuset registreras sedan med t ex en CCDkamera för senare analys. Den astronomiska magnitudskalan. (Sid. 9) Bygger på de gamla grekernas magnituder = storlekar. De ljusaste stjärnorna fick magnituden 1 och de ljussvagaste fick magnituden 6. På 1700-talet började man kvantitativt mäta ljusstyrkor, och ögat visade sig vara logaritmiskt känsligt. 5 magnituders skillnad visade sig motsvara en faktor ungefär 100 i ljusstyrka. Nu definierar man magnitudbegreppet kvantitativt Apparent (uppmätt) magnitud m = 2,5 log F + konstant (behöver inte kunnas utantill, men minns att Större magnitud = Ljussvagare stjärna) Lilla m är den apparenta magnituden (den ljusstyrka som vi mäter med teleskopet och fotometern) F mäts med detektorn i en fotometer vid teleskopet, konstanten är olika för alla teleskop och bestäms varje natt med mätningar av välkända standardstjärnor. Minustecknet gör att skalan är upp-och-nervänd : LJUSSVAGARE stjärnor har STÖRRE magnitud glöm aldrig det. Samma ekvation används för de olika färgfiltren, t ex V = mv = 2,5 log FV + konstantv B = mb = 2,5 log FB+ konstantb 7
8 U = mu = 2,5 log FU+ konstantu Därur bildar man färger ; exempelvis B V ger en uppskattning om stjärnans effektivtemperatur. Heta stjärnor ger mycket kortvågig (blå) och litet långvågig (röd) strålning. Ett litet värde på B V betyder het stjärna och ett stort värde sval stjärna. (B V är ett mått på FV /FB). Den logaritmiska magnitudskalan En magnitudskillnad på en enhet (1 m ) motsvarar en skillnad på drygt 2,5 ggr i ljusstyrka. 5 m motsvarar då ungefär 100 ggr skillnad (2,5 2,5 2,5 2,5 2,5=97,7). Och ju lägre magnitud desto ljusare är objektet. Med moderna teleskop kan vi mäta stjärnor ända ner till magnitud ca 30. (Solen har den apparenta magnituden ungefär 26!) Absolutmagnitud Stjärnans egen ljusstyrka Stjärnornas ljusstyrkor beror främst på att de befinner sig på olika avstånd. Mer intressant är förstås hur ljusstarka de är i sig själva. Därför använder man Absolutmagnitud som ett mått på stjärnans inneboende. Absolutmagnituden M är den apparenta magnitud stjärnan skulle ha om den flyttades till standardavståndet 10 pc (ca 33 ljusår). Glöm inte att större magnitud betyder ljussvagare stjärna. 8
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merBruksanvisning. till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering
Bruksanvisning till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering Bilden visar ett typiskt teleskop med alt-azimuth (AZ) montering. Längre ner beskriver vi vad detta innebär. Detaljerna skiljer sig mellan olika
Läs merBruksanvisning. till teleskop med ekvatoriell (EQ) montering
Bruksanvisning till teleskop med ekvatoriell (EQ) montering Bilden visar ett typiskt teleskop med ekvatoriell (EQ) montering. En ekvatoriell montering gör det enklare att följa efter objektens rörelse
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merInnehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg
Innehåll Verktyg Magnituder... sidan 2 Apparent magnitud... sidan 2 Absolut magnitud... sidan 3 Olika färger, olika magnituder... sidan 3 Från B-V färgindex till temperatur... sidan 4 Avståndsekvationen...
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs mer2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merSol och månförmörkelser
Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merMörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet
Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri
Läs merstjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn
aktuell forskning Att mäta en miljard stjärnor B i ld: ESA Astrometri som forskningsfält fick nytt liv den 8 augusti 1989 då en ny europeisk satellit sändes upp, med det passande namnet hipparcos. Projektet
Läs merObjektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)
Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp
Läs merSolen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper
Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen
Läs merLjusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik
Ljusets inn väsen om astronomi och kvantoptik Hur får vi kunskap om rymden? Varför finns egentligen astronomi? Och varför finns egentligen astronomer? Sådana frågor kan verka egendomliga, men det kan finnas
Läs merMånen i infrar ött! av Magnus Gålfalk populär astronomi september 2005 9
Månen i 8 populär astronomi september 2005 infrarött! Under en vistelse på La Palma lyckades en svensk forskargrupp ta förbluffande skarpa bilder av månen i infrarött ljus. En del av dem presenteras på
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
Läs merOm du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, 2014-10-06 Bengt Edvardsson Innehåll: Andra planetsystem Hur hittar man exoplaneter Liv I Universum? Det interstellära mediet, ISM Kalla, varma, heta ISM Olika
Läs merHemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.
Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merKonsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter
ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad
Läs merIntroduktion till Kosmologi
Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins
Läs merD är teleskopets objektivs diameter (="öppningen") och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas.
2 Astronomiska observationer Astronomin är beroende av observationer av avlägsna objekt. Observationer görs på all våglängder av elektromagnetisk strålning. Med ett teleskop vill man samla strålning, stort
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 3,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 3, 2014-09-08 Bengt Edvardsson Innehåll: Avstånd och ljusstyrkor Hur mäter man avstånd i universum? Till grund för vår kunskap om avstånd i Universum ligger vanliga
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merInstuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken
Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett
Läs merAstronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merDigitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder
Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merScience Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.
Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Nobelpriser i fysik 2017 Liv i rymden En app för att hitta på stjärnhimlen Nobelpriset i fysik
Läs merMaria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2
Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9
Läs merVaRför är himlen blå, men solnedgången röd?
Elvis funderar över mycket. Varje dag frågar han sin mamma om saker som hon inte har en aning om. Då måste hon försöka ta reda på svaret och sedan förklara för Elvis på ett tydligt sätt. Det är jättebra,
Läs merVåglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merStjärnors födslar och död
Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara
Läs merAstronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
Läs merTvå typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse
Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och
Läs mer10. Relativitetsteori Tid och Längd
Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en
Läs merEn rundvandring i rymden
En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa
Läs merför M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merÖversiktskurs i astronomi Hösten 2009
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merObservera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merPlaneter Stjärnor Galaxer Uppgifter
Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från
Läs merFöreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Läs merLösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren
Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning
ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...
Läs merKosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merOptik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Läs merGeometrisk optik. Laboration
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merFenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården
Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merWeb-cam (fortsättning) och solfilter för Venus-passagen
Bo Sandström 040606 Web-cam (fortsättning) och solfilter för Venus-passagen Jag har nu tillverkat en adapter så jag kan sätta web-cameran på teleskopet i stället för ett okular. Den är svarvad i mässing,
Läs merFörklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion
Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt
Läs merDE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM. Ahmad Sudirman
DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM Ahmad Sudirman CAD,CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, den 13 november 2011 1 DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM Copyright 2011 Ahmad Sudirman* Stockholm
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2011
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011 Tävlingsuppgifter (Kvalificerings- och lagtävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll
Läs merFysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy
www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa
Läs merKumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Läs merAllt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas
Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,
Läs merVARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Läs merOrdförklaringar till Trollkarlen från rymden
Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor
Läs merStudieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs merLjusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik
Ljusets inn väsen om astronomi och kvantoptik Hur får vi kunskap om rymden? Varför finns egentligen astronomi? Och varför finns egentligen astronomer? Sådana frågor kan verka egendomliga, men det kan finnas
Läs merBRUKSANVISNING MODELL # 22023
BRUKSANVISNING MODELL # 22023 VAD SOM FINNS I LÅDAN Vi rekommenderar att du sparar lådan till ditt teleskop som att den kan användas för att förvara teleskopet när det inte används. Packa upp lådan försiktigt
Läs merOptik och teleskop. Lektion 6
Optik och teleskop Lektion 6 Teleskop Ett teleskop kan samla in mer ljus än det obeväpnade ögat I många fall används teleskop för att skapa bilder som är ofantligt mycket skarpare och ljusstarkare Refraktion
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs merKosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges
Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder
Läs merLaboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Läs mer