Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

Transkript

1 Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp och vänster hand under objektivet. Det stadigaste är givetvis att använda stativ. I situationer då man inte har stativ med sig och behöver hålla kameran extra still kan man göra som bilderna längst ned, stödja armbågarna mot knäna eller mot marken (om man inte är rädd om tröjan). Man kan också stödja kameran mot ett träd, ett staket eller vad som finns i närheten.

2 Objektiv För att få bilderna som man vill ha dem, måste man förstå meningen med olika objektiv och deras egenskaper. Brännvidden är avståndet mellan där ljuset bryts i objektivet, och filmplanet. I ett normalobjektiv är detta avstånd lika stort som negativets längsta del (diagonalen). Kortare brännvidder än detta blir vidvinkelobjektiv som har egenskapen att de förminskar motivet, man får med mer på bilden jämfört med en normal. Motsatsen, dvs längre brännvidder kallas teleobjektiv som då följaktligen förstorar motivet. Vanligast i dag är objektiv med variabel brännvidd sk zoomobjektiv, något som är både praktiskt och bekvämt. Det kan dock finnas nackdelar främst i billigare varianter, nämligen sämre skärpa, och då framförallt i kanterna av bilden. I och för sig märks knappast den sämre kantskärpan i bilder där huvudmotivet ligger centrerat i bilden. Och skärpan förbättras också när objektivet bländas ner. En viss distorsion (bildförvrängning) kan också förekomma. Detta ser man genom att raka linjer i bildens kant avbildas böjda åt ena eller andra hållet (kuddformig eller tunnformig distorsion) Dessa objektivfel märks knappast vid vanlig fotografering, men man bör undvika att använda zoomobjektiv vid reprofotografering dvs avfotografering av dokument och bilder; alltså motiv som saknar djup. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild) Vidvinkel Tele Brännvidd 28 mm 100 mm Egenskap förminskar förstorar Skärpedjup stort litet Bildvinkel stor liten Bra till översiktsbilder porträtt, detaljer Längsta exp.tid på fri hand 1/30 1/125 Tänk på överdriver lätt att få perspektivet, framförallt skakningsoskärpa på korta avstånd Ljusstyrka Ett objektivs ljusstyrka är detsamma som dess största bländare. Zoomobjektiv är för det mesta (om priset skall vara rimligt) ganska ljussvaga. Att ett objektiv är ljussvagt innebär dock inte att det är optiskt sämre än jämförbar ljusstarkare konstruktion. Exponeringstider med olika brännvidder Det finns en gammal tumregel när det gäller frihandstagningar för att undvika skakningsoskärpa; Använd inte längre exponeringstid än brännvidden. Dvs är brännvidden 50mm blir längsta exponeringstid 1/60, är brännvidden 200 mm blir tiden 1/250, etc. Skärpedjup Det är tre faktorer som påverkar skärpedjupet: Bländaren - skärpedjupet ökar med minskad bländare Brännvidden - skärpedjupet ökar med kortare brännvidd Avståndet till motivet - skärpedjupet ökar med avståndet, närbilder ger kortare skärpedjup. Bra att veta är att skärpedjupet fördelar sig så att 1/3 av totala skärpedjupet hamnar framför motivet och 2/3 bakom. Skärpedjupet är alltså dubbelt så stort bakom motivet som framför.

3 Objektiv 15mm 50mm Extrem vidvinkel, så extrem att användningsområdet är mycket snävt. Ger dock en hisnande vidvinkeleffekt. Finns ofta i fisheye-konstruktion. 20mm 50mm kallas för normal eftersom den visar samma perspektiv som ögat. 80mm Fortfarande extremt mycket vidvinkel, men lite mer behärskad. Används ofta som reportageobjektiv i trånga folksamlingar eller trånga utrymmen. Används också flitigt till naturbilder. 24mm Kort tele. Perfekt för porträtt inomhus. Vid 80mm börjar de flesta telezoomar. 100mm En mycket användbar vidvinkel. Det blir allt vanligare med zoomobjektiv som börjar här på 24mm. 28mm Kort tele. Perfekt för porträtt inomhus. 135mm Också en mycket användbar vidvinkel. De flesta standardzoomar börjar numera vi 28mm. 35mm 300mm En svag vidvinkel. Många ersätter normalen (50mm) med en ljusstark 35mm istället. Det är vanligt att ekonomizoomar börjar vid 35mm. 300mm lämpar sig bäst för sport och natur. Men även porträtt går bra!

4 Bländaren Bländaren är en anordning för att skärma av ljuset från objektivets yttre delar. Detta minskar ljuset och påverkar bildens utseende. Bländartalet är ett relativt mått så att man kan direkt kan jämföra objektiv oberoende av brännvidd. Vid samma bländartal släpper alla objektiv genom lika mycket ljus oberoende av brännvidden. Bländartal: brännvidd / ljusöppning Blända ner = minska öppningen, dvs bländartalet ökar Bländarsteg: ändring av ljuset till halva eller dubbla => bländarvärdet ändras med roten ur 2 = 1,4 Bländarskala, hela steg: 1 1,4 2 2,8 4 5, Skärpedjup Bländaren används inte i huvudsak för att styra exponeringen utan för att styra skärpedjupet. Med skärpedjup menar vi det område i djupled på bilden som vi uppfattar som skarpt. Vid normala fotograferingsavstånd sträcker sig skärpedjupet ca 1/3 mot kameran och 2/3 från kameran. Skärpedjupet ökar (åt båda hållen) med mindre bländare (större tal) eller minskad avbildningsskala. Regeln med tredjedelar gäller inte på mycket korta avstånd. Då fördelar sig skärpedjupet ungefär lika framåt och bakåt. Avbildningsskalan anger hur stort ett avbildat föremål blir på filmen i förhållande till i verkligen. Detta styrs av brännvidden och avståndet. Avbildningsskalan ökar när vi går närmare vilket då minskar skärpedjupet.

5 Bländaren Bländarens uppgift är att styra den infallande mängden ljus genom att reglera storleken på ljusinsläppet. Man kan jämföra med att släppa in ljus genom olika stora fönster. En stor bländaröppning som 2,8 släpper igenom mycket ljus och en liten som t.ex. 22 släpper igenom lite ljus. Viktigt att veta är att bländaren, genom att reglera ljusinsläppet även kontrollerar skärpedjupet, dvs hur mycket av förgrund eller bakgrund du vill ha lika skarpt som huvudmotivet. Man kan alltså se på en bild om den är tagen med en stor eller liten bländare. Irisbländaren som är den vanligaste typen, består av ett antal metallblad som delvis täcker varandra (liknande konstruktion som centralslutaren). Slutartalen varierade slutartiden och därmed ljusstyrkan med faktorn 2. Eftersom en exponering alltid är en kombination av tid och bländare, måste även bländarvärdena ändras med samma faktor. Förklaring till bländartalen Den faktiska storleken på bländaröppningen är alltid relaterad till brännvidden på objektivet. Exempel Hos ett objektiv med brännvidden 50 mm och ljusstyrkan 2, är denna öppning 1/2 av brännvidden dvs 25 mm. Bländare 8 på ett objektiv med brännvidden 200 mm (200:8) blir den faktiska öppningen även den 25 mm. Men dubblar vi diametern på ljusöppningen ökar bländaröppningens yta 4 ggr (kolla med din mattelärare) och för att få ett bländarsystem som förändrar ljusstyrkan med faktor 2, så måste bländartalet multipliceras med roten ur 2 (1,4) för varje steg. Exempel 4x1,4=5,6 5,6x1,4=8 8x1,4=11 etc När både tid och bländare ändrar ljusstyrkan med samma faktor blir det enkelt att räkna om ett exponeringsvärde så det passar ett speciellt motiv. Exempel 1 Du mäter ljuset och får värdet 1/60 och bl 8. Men tiden är för lång för ditt motiv som rör sig ganska snabbt. Du vill ha 1/500, vad ska bländaren stå på? 2 2,8 4 5, Den nya kombinationen blir 1/500 och bl 2,8 vilket ger lika mycket ljus som den tidigare uppmätta exponeringen. Vilket naturligtvis gäller hela tabellen. Exempel 2 Du mäter ljuset och får värdet 1/125 och bl 11. Men du skulle behöva en liten bländare för att få maximalt skärpedjup dvs bl 22. Vad blir då exp.tiden? 4 5, Här blir tiden ganska lång, 1/30 och du får vara nog med att både kameran och motivet är stilla för att få en helt skarp bild. Om du tycker det känns som gammal, kanske onödig kunskap skall du veta att alla kameror, även automatiska och digitalkameror, fungerar efter denna princip, som är viktig att förstå för att dina bilder ska bli som du vill ha dem.

6 SLUTAREN Slutartiden är tiden som slutaren är öppen, när du tar bilden. Ljuset från objektivet träffar filmen under denna tid. En kort slutartid, som till exempel 1/2000, låter alltså ljuset träffa filmen under en kort tid. En lång tid, som till exempel 1/2 sekund, låter ljuset träffa filmen under en lång tid. Bli inte förvirrad av talen på kameran: 2000 betyder 1/2000 sekund och är alltså en kortare tid än 2, som betyder 1/2 sekund. Om slutartiden är längre än en sekund brukar det anges med en annan färg eller sekundmarkering efter talet: till exempel 4 för 4 sekunder. Exempel på slutartider: (lång slutartid) (kort slutartid) Bilden till vänster är tagen med en slutartid på 1/30 s. Detta är tillräckligt långsamt för att vattnet ska återges oskarpt. Vattnet hinner röra sig under tiden slutaren är öppen. Nästa bild är tagen med en slutartid på 1/1000 s, vilket är tillräckligt snabbt för att vattendropparna ska återges skarpa, som frysta i luften. Vilken slutartid man ska ställa in beror på hur ljust det är och vilken bländare som är inställd. Slutartid och bländartal går hand i hand, ju större bländaröppning desto mer ljus kommer in, varpå man måste ha en kortare tid. Man kan även välja en mindre bländaröppning och en längre slutartid och filmen träffas ändå av lika mycket ljus. En enkel illustration: Om du fyller ett glas vatten från en vattenkran kan du öppna upp fullt under kort tid eller en mindre kranöppning under längre tid, du får lika mycket vatten i glaset vilket du än väljer.

7 Slutartidens effekter på bilden är en avgörande faktor i bildskapandet. Bilderna ovan visade att man kan få helt olika resultat av samma motiv, genom att variera slutartiden. Om man vet vad man gör kan man utnyttja dessa effekter på ett kreativt sätt. Bilden till vänster är tagen med 1/2000 s, och motivet återges helt skarpt. Denna bild är tagen med en slutartid på 1/60 s. Fotografen har vridit kameran och följt med i rörelsen, så att hästen är skarp medan bakgrunden är oskarp. Detta gör att bilden upplevs som full av rörelse. Här har fotografen valt en slutartid på 1/15 s, och vi kan se hur hela motivet är suddigare än i den förra bilden. Vid längre slutartider kan skakningar av kameran göra bilden oskarp. Detta är normalt inget som eftersträvas. Denna bild är tagen med en slutartid på 1/8 s, och inte bara bilen är oskarp utan även bakgrunden, vilket tyder på att oskärpan beror på skakning av kameran. Här är en kortare slutartid inställd, 1/250 s. Skakningsoskärpan syns inte längre. För att undvika skakningsoskärpa kan man välja en kortare slutartid, använda stativ eller stödja kameran mot något. Skakningsoskärpan blir större ju längre brännvidd du har på objektivet. Man brukar säga att en slutartid som motsvarar brännvidden räcker för att få skarpa bilder vid frihandsfotografering, det vill säga 1/60 s vid ungefär 60 mm objektiv och 1/250 s vid 250 mm objektiv.

8 Bländaren Bländarens uppgift är att styra den infallande mängden ljus genom att reglera storleken på ljusinsläppet. Man kan jämföra med att släppa in ljus genom olika stora fönster. En stor bländaröppning som 2,8 släpper igenom mycket ljus och en liten som t.ex. 22 släpper igenom lite ljus. Viktigt att veta är att bländaren, genom att reglera ljusinsläppet även kontrollerar skärpedjupet, dvs hur mycket av förgrund eller bakgrund du vill ha lika skarpt som huvudmotivet. Man kan alltså se på en bild om den är tagen med en stor eller liten bländare. Exempel på bländaröppningar: f2 f2,8 f4 f5,6 f8 f11 f16 f22 f32 ISO-tal I svenska fotofacktermer använder man ljuskänslighet medan i engelskan använder man film speed. Högre ISO tal ger snabbare sensor eller film, medan lägre tal ger långsammare, mindre ljuskänslig, sensor eller film. Du kan ändra kamerans slutartid eller bländaröppning ett helt steg för varje helt steg du går upp eller ned med ISO inställningen. Tänk på att ett högre ISO tal ger mer brus, kornigare bild på ditt foto. Vill du undvika brusiga bilder så ska du använda så låga ISOtal som möjligt, exempelvis vid gruppfotografering, landskap eller när du fotograferar insekter och blommor. Här nedan har du standard ISO inställningar i hela steg. På vissa systemkameror kan du ändra ISO inställningen i 1/3 och 1/2 steg. Exempel på ISO-tal: Exponeringskomp. Exponeringskompensation är ett av de viktigaste områdena att behärska och också bland de svårare. Dagens kameror är mycket kompetenta och lyckas ofta exponera de flesta situationer rätt, men det finns tillfällen då kameran kommer att bli lurad. Med tiden kommer du att märka vid vilka tillfällen som det kommer att bli problem. Exponeringskompensation vid olika motiv motiv mot mycket ljus bakgrund (liten skidåkare mot mycket snö): +1 till +2 motiv mot mörk bakgrund: -1 till -2 Slutaren Slutartidens effekter på bilden är en avgörande faktor i bildskapandet. Om man vet vad man gör kan man utnyttja dessa effekter på ett kreativt sätt. En av slutarens funktioner är att påverka hur rörelse återges på bild. Slutaren är normalt stängd och hindrar ljuset att nå filmen/sensorn. Vid exponeringen öppnas den en kort tid. Denna tid kallas slutartid eller exponeringstid. Normala slutartider är delar av en sekund. Ofta skriver man t ex 125 när man menar 1/125 s. En halvering eller fördubbling av slutartiden kallas ett steg. Exempel på slutartider: Histogram Du använder bland annat Histogram för att se hur din bild är exponerad. I Histogrammet finns det 3 olika delar: skuggor, mellantoner och högdagrar - alltså mörka toner, ljusa toner och tonerna där emellan. Det vanligaste är att man försöker eftersträva att exponeringen i huvudsak har mest toner i mitten av Histogrammet och startar och slutar på noll i vänsterkanten respektive högerkanten. Normal exponering (lagom mycket ljus) Underexponerad (d.v.s för lite ljus) Överexponerad (d.v.s. för mycket ljus)

9 Exponeringslägen M = Manuell inställning av slutartid och bländare Bäst kontroll! Används med fördel för att få en serie bilder jämnt exponerade, t ex för panoramamontering. A/Av = Tidsautomatik efter bländarförval Ger bäst kontroll av skärpedjupet. Största bländare ger automatisk kortast möjliga slutartid. S/Tv Bländarautomatik efter tidsförval Behövs normalt ej. Styr tiden indirekt i A-läget genom att välja bländare. P = Automatiskt val av både tid och bländare Praktiskt men ger ingen kontroll alls! Auto = Fullautomatik inklusive blixt Praktiskt men ger ingen kontroll alls! Fokusering (skärpa) Genom att fokusera objektivet kan man få föremål på olika avstånd att avbildas skarpt. Fokusering sker genom att hela eller delar av objektivet flyttas fram och tillbaka. Detta kan ske manuellt eller automatiskt (autofokus). Autofokusinställningar Det finns i huvudsak två inställningar av autofokus på lite mer avancerade kameror. Ibland kan man även välja i hur många och vilka punkter i bilden som användas för fokuseringen. Väljer man flera punkter brukar kameran anse att det närmaste föremålet (inom dessa punkter) som är viktigast. S - engångs autofokus Kameran mäter skärpan i vald fokuspunkt och låser den. Avtrycket är spärrat tills skärpan är låst. När skärpan är låst kan man sedan komponera om bilden. C - kontinuerlig autofokus Kameran ställer in skärpan kontinuerligt i vald punkt. Detta används främst för motiv som rör sig. Avtrycket är normalt inte spärrat om skärpan är fel. Vissa kameror har automatik som väljer mellan dessa beroende på motivets rörelse. A/AF = autofokus M/MF = manuellfokus Exponeringskompensation Använd den här knappen för att kompensera för underoch överexponering. Tryck och håll ner samtidigt som du rullar justeringshjulet åt vänster eller höger för att justera. Normalt bör den stå på 0,0 Justera mot +0,3, +0,7, +1,0 o.s.v. vid underexponering Justera mot -0,3, -0,7, -1,0 o.s.v. vid överexponering