FOTOKURS ONLINE. Bli en bättre fotograf medan du plåtar ANNA FRANCK

Transkript

1 FOTOKURS ONLINE Bli en bättre fotograf medan du plåtar ANNA FRANCK Kursprogrammet: 1. Introduktion Bländaren Slutaren Människan i fokus Svart-vitt Skymning- och natt Natur- och närbilder Visuellt berättande (påsk) 9. Avslutande samtal (online 26.4)

2 Anteckningar 1. Introduktion Bildläsning De vanligaste misstagen vi gör och hur vi kan rätta till dem: sned horisont, oskärpa, avkapade motiv Grunderna i bildläsning och -analys: vi läser som text, från vänster till höger. Kulturellt. Horisontell/Vertikal = harmonisk/dynamisk Börja tänka på kompositionen och att skala bort onödigt Horisonten, behöver den alltid vara i mitten av bilden? Linjer, osynliga linjer, blickar och hur de för oss in i bilden Färger, ytor, skuggor är olika element i kompositionen Kort eller långt skärpedjup Extrem tyngdpunkt, fungerande komposition? Ögon, glittrande ögon, kontakt. Effektiv bildkomposition 2

3 2.BLÄNDAREN Bländarens definition: bestämmer hur mycket ljus som släpps in till sensorn. Öppningens storlek mäts i F-tal Bländaröppningen påverkar skärpedjupet i bilden, alltså hur mycket som blir skarp framför och bakom inställd fokuspunkt. Brännvidden påverkar också skärpedjupet. Vidvinkeln (10-35mm) har mycket större skärpedjup än standard (50mm) eller tele (80-> mm) Brännvidden påverkar också inramningen, utsnittet i bilden. I serien på 3 bilder som tas med vidvinkel, standard och tele, märker man hur innehållet blir snävare och snävare och djupet i bilden försvinner. Ex: Laura vid bibban och barnen framför Domkyrkan. Viktigt att komma ihåg: oskärpan blir mera påtaglig vid långa brännviddar, samma f-tal, olika mm ger olika bakgrundsoskärpa. Vidvinkeln har så gott som oändligt skärpedjup from några meter. Alltså om vi ställer in vår skärpa på något på några meters avstånd kommer allt bakom denna punkt också att bli skarpt. 3

4 3. SLUTAREN Slutarens definition: Slutaren bestämmer hur långe kameran släpper in ljus till sensorn, och påverkar på så vis exponeringen. Slutartiden mäts i bråkdelar av en sekund eller i sekunder. ex. 1/250 1/60 1/15 etc Slutartiden påverkar rörelse på bild. Beroende på tiden kan man frysa en rörelse eller sudda ut en rörelse. Beroende på rörelsens hastighet behövs olika korta slutartider. Tex. sportbilder tas ofta med korta slutartider på 1/500-1/2000 för att frysa rörelsen Människans egna rörelse, hopp, spring och liknande kan frysas vid ca 1/320 men även vid långsammare tider, förrän den börjar suddas ut. Vatten kan frysas och suddas ut på många olika sätt, varje tid kan ge en egen effekt, alltså gäller det att prova sig fram till vad man själv tycker om. ex vattenfall 1/60 & 1/15 etc Om man har riktigt långsamma tider blir vatten och se ut som rök. Billjus blir ljusstreck utan bil och mänskor kan se ut som spöken. Mycket experimenterande. 4

5 4.KOMPOSITION Intressefokus: Vad vill vi visa i bilden, tänk på hur du bäst får fram motivet, och att beskådaren inte kan veta det utan att du visar det. Enkelhet: Foton med enkel komposition kan vara väldigt grafiska, oftast lugna, eftersom de inte innehåller många olika element, utan bara få, välvalda element. Kontrast: att komponera med kontrast är att väcka tittarens intresse och kanske i viss mån chockera ögonen, med tex färgkontrast, starkast, men också annan, mjukt/ hårt, mörkt/ljust osv. Lättare att minnas bilden, men kan vara orolig att se på. Starkt intryck. Balans: Att komponera en jämn bild, som ger ett harmoniskt intryck, det kan vara en symmetrisk bild, uppdelad i lika delar, jämna färger och former Inramning: kan motivet ramas in av något i omgivningen? Detta för att göra läsningen lättare, tex lite trädgrenar för att avskärma landskapet från himlen ovanför i en landskapsbild. Infallsvinkel: Vad händer om vi fotograferar någon underifrån, eller på annat vis fotar ur en ovanlig vinkel? Motivet får helt annat värde och skapar nyfikenhet hos tittaren. För att ge makt åt motivet fotas det tex underifrån. Rörelseriktning: Om det finns något som rör sig i bilden kommer det att stärka läsningen i samma riktning. Diagonaler: är tvärgående linjer, från tex nedre vänstra hörnet till högra övre hörnet, bidrar till en stark läsning i den riktningen av bilden. Ger också bilden styrka överlag, dynamik och lite drama ibland också. Gyllene Snittet: att placera motivet mellan mitten och ena kanten i bilden, dvs en tredjedel från kanten, uppifrån eller nerifrån. Gammal grekisk konstkomp.formel 5

6 Exponeringen (röd fyrkant i bilden) visas på en skala från -2 till +2, där normal exponering är noll eller kring nollan. Detta är vad vi strävar till när vi fotar vanliga dagsljus bilder med blandat motiv. Detta är också vad kameran själv strävar till om vi har den på programautomatik, som auto, av, tv, p eller liknande. Detta gör att bilderna kan bli felexponerade, endera se mörka ut eller vara för ljusa, om vi fotograferar något som inte är mellangrått. Ex. Snö måste exponeras på + sidan, närmare +2 för att bli vit, och riktigt mörka motiv ska exponeras på - sidan, -1 eller 2 beroende på hur mörka de är, för att avbildas rätt. Om vi vill bestämma över vilket f-tal vi ska använda i bilden ställer vi in det först och söker sedan mitten, nollan, eller vilken exponering vi är ute efter, med att ändra slutartiden. Om slutartiden blir väldigt långsam, 1/15, 1/8 eller långsammare, kan bilden bli suddig av sk skakningsoskärpa, om vi inte har stativ. Då kan vi prova höja på ISO talet, som ökar ljuskänsligheten i sensorn, och som kan hjälpa oss komma närmare nollan. Ex. För att komma till ±0 vid exponering 1 blir tiden ganska långsam, samma exponering kan då göras som visas i 1 2 f 8 1/8 ISO 100 f 8 1/60 ISO 800 exponering 2. Skärpan (blå triangel) kan ställas in på olika vis, enligt olika af punkter som syns inne i kamerans sökare. Välj en punkt eller alla beroende på motiv. Om alla punkterna är valda väljer kameran ett medeltal av alla dessa punkter för att ställa in skärpan. Då kan det vara att det inte blir rätt. Med en punkt vi själva väljer kan vi bestämma mera över vad som blir skarpt i bilden bara vi sedan kommer ihåg att ställa in skärpan vid den punkten och sedan låsa fokuspunkten med att hålla nere avtryckaren. Ljusmätningen (grön cirkel på bilden) kan också ske på olika sätt. Spotmätning är när man väljer att bara mäta ljuset mitt i kamerans sökare, centrumvägd är när man mäter ljuset i en större del av mitten av sökaren och så kan man ha ljusmätning i matrix över hela sökarens fält, som sedan ger ett medeltal av alla mätningar. Detta kan fungera men kan också leda till felexponering om själva motivet är väldigt ljust eller mörkt, eftersom ljusmätningen då inte kan tolka exponeringen rätt utan tar allt i beaktande som syns i sökaren. Ex. En svartklädd person är vårt motiv men är inte mitt i bild, vi mäter ljuset på mitten där det är ljust och snö, om vi exponerar enligt detta blir personen alltför mörk och snön grådaskig eftersom ljusmätaren har försökt komma till mellangrått och noll exponering. 6

7 Porträtt Människan som motiv kommer alltid att väcka tittarens intresse, men tänk gärna på att minimera distraktioner, se på bakgrunden, komponera den också, skala bort onödigt myller. För att ta fram personen ännu mera minns då att du kan använda en stor bländaröppning och på så vis sudda ut bakgrunden Ögonen är de viktigaste i ansiktet, se till att de blir skarpa. Natur- och makrofotografering Makrofotografering innebär att man tar bilder på något som gör föremålet större i proportion än det är i verkligheten, alltså 1:1 eller större. Problem som uppstår är kort skärpedjup och ljusförlust, pga avståndet och att tex kameran skymmer motivet. Kan underlättas med reflektorskärm av något slag. Kan också experimenteras med blixt, men den borde hållas i handen eller vara en ringblixt. Viktigt att sätta fokus på rätt ställe, pga skärpedjupet. Viktigt att tänka på ljussättningen, varifrån kommer ljuset, hurdana är skuggorna etc? Kan jag komma tillbaka senare för ett annat ljus? Väldigt vanlig tid är gryning och skymning, för färger och kontrastens skull Gällande natur i allmänhet också, gäller det att minnas kompositionen, och intressefokus, var stannar blicken, hur ser bakgrunden ut. Kan löna sig att ställa in skärpan manuellt, alltså koppla bort AF, för att få skärpan precis på rätt ställe. 7

8 Svart-Vitt eller Färg Att fotografera i svart vitt kräver att man ser på motivet på ett helt annat sätt än när man fotar i färg. Bättre att fokusera på former, ytor, när man komponerar och komma ihåg att inte komponera enligt färgkontrast. Färgerna kan i svart vitt vara överraskande ljusgråa eller mörkare än anat, vilket kan leda till annan känsla i bilden. Tex blått kan vara ljusare än man skulle föreställa sig För att ta fram motivet bättre, speciellt vid porträtt, passar svart vitt bra, eftersom det tar bort eventuella färgdistraktioner som kan finnas i bakgrunden och så jämnar också s/v ut ojämnheter i enfärgade ytor, vare sej det är väggar eller hud. Landskap kan vara effektfulla i s/v, men då alltså komponerade enligt mönster, linjer och liknande, Vi kan komponera enligt ljust och mörkt, och på så vis få kontrast. 8

9 Skymning- eller nattfotografering Att fotografera över huvudtaget kräver en ljuskälla av något slag, det behöver inte vara en stark ljuskälla som solen men nånting måste lysa upp nånting i bilden för att det ska kunna bli en bild För att lyckas med en skymnings- eller nattbild måste man kunna påverka exponeringen manuellt, genom att låta exponeringen gå på minus sidan, -1 eller -2 beroende på ljusstyrka och smak. En ljus sommarkväll när solen gått ner är kanske kring -1 eller mer, och detta avgör du bäst själv, som fotograf. Om du har inställt på M kan du själv avgöra hur mörk bilden blir. Man behöver inte alltid så lång slutartid för att lyckas med en skymningsbild. Vid skymningen kan det handla om 1/15 eller liknande. Om man har enskilda ljuskällor i bild, som lyktor och liknande så påverkar slutartiden hur mycket av omgivningen som blir upplyst, vid längre slutartid hinner ljuskällan lysa längre Upplysta byggnader och stadsmiljöer kan vara väldigt ljusstarka, för att vara på kvällen eller natten. Ljuskällorna kan också vara av väldigt olika färg, detta märker inte våra ögon lika mycket som kameran. Tänk på det. Använd detta i din komposition. Lek med lampor i mörkret, rita figurer eller blixtra upp delar av mörkret med extern blixt, under lång slutartid, tex BULB inställning, då du själv väljer hur länge slutaren är öppen! 9

10 Visuellt berättande Att berätta någonting med bilder, göra en serie som hör ihop, det kan göras på olika vis. Som en berättelse, handling, en sak händer som leder till nästa etc Det kan också vara ett tema, en röd tråd som gör att bilderna hör ihop. Någonting de har gemensamt. Mönster, former, föremål etc Välj noggrant i vilken ordning bilderna kommer, för att ge ett flyt åt bilderna, så berättelsen leder vidare. Tänk på komposition och allt annat du lärt dej, tänk på hörnen och att skala bort skräpet. Lär dej välja ut bilder och välja bort bilder, vilka ska vara med, vilka skall bort. Var selektiv! Fota många många bilder, men välj sedan ut de bästa! Ha det roligt!!! 10