Fotovandring i Skuleskogen

Transkript

1 Fotovandring i Skuleskogen 1 - En komprimerad kurs i komposition och ljussättning. Välkomna!

2 Ljusmätaren och histogram Ljusmätare och histogram är våra två viktigaste hjälpmedel när vi vill kontrollera hur väl exponerade bilderna blir. Ljusmästaren (se bild), ger en indikation om hur exponeringsnivån ligger under de rådande yttre omständigheterna i förhållande till de inställningar som gjorts i kameran. Intervallet på ljusmätaren ligger oftast mellan -3 EV till +3 EV, vilket motsvarar 6 hela bländarsteg, indelat i tredjedels steg. 2 Histogramet beskriver den exponerade bilden med mättnad/fyllnad av de tre områden som finns i en bild, lågdagrar, mellandagrar samt högdagrar. Med hjälp av denna information så kan vi utläsa om bilden är korrekt exponerad eller är för mörk (underexponerad), eller för ljus (överexponerad). Ljusmätare Histogram Slutartider och rörelseoskärpa. Grundregeln för att bevara skärpan i bilder är att aldrig gå under 1/12 sekunds slutartid på frihand vid brännvidder upp till 100mm. Vid längre brännvidder än så krävs snabbare slutartid, stativ eller optik med inbyggd bildstabilisator. Denna regel berörs inte om blixt används vid exponering av bilden då blixtens slutartid oftast ligger på 1/1000 sekund och då hjälper till att frysa motivet.

3 Bländare 3 Bländaren bestämmer hur mycket ljus som släpps in i kameran under exponeringen men reglerar även skärpedjupet i de motiv vi tar. En stor bländaröppning (2,8), med ett lågt värde släpper in mycket ljus och ger ett kort skärpedjup. En liten bländaröppning (16), med ett högt värde släpper in lite ljus och ger ett långt skärpedjup. Skärpedjupet bestäms av tre faktorer, bländare, brännvidd samt avstånd. För att skapa ett kort skärpedjup behövs det att man uppfyller kraven för detta på t.ex. följande sätt. Situation 1: Situation 2: Brännvidd: 24mm Brännvidd: 24mm Bländare: F 4,0 Bländare: F 16 Situation 3: Situation 4: Brännvidd: 70mm Brännvidd: 70mm Bländare: F 4,0 Bländare: F 16

4 Slutsats: För att uppnå att kort skärpedjup krävs det att kameran är nära det objekt som skall vara starten för skärpedjupste avtagande eller att optikens brännvidd är längre än 50mm. Minnesregel: 4 Ju närmare du är motivet och större bländare du väljer desto kortare blir skärpedjupet Stativ Att använda stativ vid naturfotografering samt all fotografering som sker utomhus med stillastående motiv är alltid ett bra hjälpmedel. För att ge kameran bästa möjliga förutsättning till att ta en bra bild så krävs det att kameran förblir stilla under hela exponeringen. Så hellre att billigt stativ än inget alls! Normal, Vidvinkel eller Tele? Normal: (50mm) brännvidd är lämplig att använda när man i bilden vill återskapa det som ögat ser så bra som möjligt. Vid kortare eller längre brännvidder så är det lätt att det skapas distortion (utdragning) eller vinjettering (avrunding) som inte speglar verkligheten på ett bra sätt. Vidvinkel: (24mm) brännvidd är mycket lämplig att använda vid vyer, landskap, skärgårdar, m.m. och är den brännvidd som ger minst risk för distortion. Kortare brännvidder än så har ofta en tendens att skapa utdragna kanter i bilden. Tele: (100mm) brännvidd eller längre används sällan vid landskapsfotografering om inte det är endast vissa delar i landskapet som är intressant, som t.ex. fåglar, hus, båtar, o.s.v. Det mest förekommande motivt för telefoto är fåglar. Kompostion & Ljus Ljuset: har stor betydels för att framställa rätt känsla i bilden och få betraktaren att förstå vad du vill förmedla. Att använda motljus med upplättningsblixt när bakgrunden är ljusare än motivet är ett bra sätt att förmedla den bild du vill ha. Kompositionen: av motivet i bilden har stor betydelse för vad som ögat uppfattar och hur vi leds in i bilden. En bild komponeras i tredjedelsupplägg med land/vatten, skog/hus/människa/ och himmel. Förgrundsoskärpa: Används för att leda blicken in i bilden mot en speciell del i bilden som är i fokus. Bakgrundsoskärpa: Används för att avled ögat från motiv i bakgrunden som inte är av betydelse.

5 Här kommer en kort sammanfattning av de fyra mätningsmetoder som finns, hoppas att ni gillar det. Att fota manuellt är skapande, inte svårt! 5 Den centrumvägda ljusmätningen tycker jag fungerar väldigt bra i många situationer. Kameran koncentrerar sig på de centrala delarna i bilden. Alltså, i mitten och en bit utanför. Exempel: Allmän foto, Auto läge, Kamerans förval. Den evaluerande ljusmätningen heter även matrix. Denna ljusmätning mäter ljuset över hela bilden och tar de värdena som är mest lämpliga. Jag använder denna ljusmätning väldigt ofta om ljuset är jämnt. Exempel: Inomhus, Molniga dagar, Landskap. Utsnittsmätningen är ljusmätningen mellan centrumvägd- och spotmätning. Utsnittsmätningen är begränsad till de centrala delarna av bilden. Utsnittsmätningen är väldigt bra att använda om man fotograferar porträtt och ljuskällan är bakom modellen. Modellens ansikte får då rätt värden medans man bränner ut bakgrunden en aning. Hellre ett rättexponerat ansikte än en rättexponerad bakgrund brukar jag säga! Exempel: Porträtt, Gruppbilder, Spotmätningen mäter en mycket liten del av bilden, i mitten. Denna ljusmätningsmetod kan bla. fungera bra vid högkontrasterande scener, om man bara gör spotmätningar från mellan- till ljusa toner. Vill man bara att en punkt i bilden ska vara rätt exponerad, då är spotmätningen det man ska ställa in. Exempel: Makrofotografering, Telefotografering, Sportfotografering.

6 6