OFP metoder. Inspecta Academy

Transkript

1 OFP metoder Inspecta Academy 1

2 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2

3 Presentation av olika OFP-metoder 3

4 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder Skadar inte material/produkt Ger information om eventuella defekter som kan vara skadliga vid användning 4

5 Vad kan OFP användas till? Upptäcka och bedöma defekter Upptäcka läckage Bestämma storlek på fel Bestämma dimensioner, t ex godstjocklek Uppskattning av mekaniska och fysiska egenskaper Spänningsmätningar Materialsortering 5

6 När används OFP? OFP används i många olika sammanhang exempelvis: Materialframställning Verifiera ingående råmaterial Tillverkning av produkter Verifiera korrekt montage Hjälp vid framtagningen av nya produkter Övervaka, förbättra eller kontrollera tillverkningsprocess (t ex PWHT) Kontroll av objekt under drift för att konstatera ev. driftrelaterade defekter och skador 6

7 De sex vanligaste OFP-metoderna VT - Visuell PT - Penetrant MT - Magnetpulver RT - Röntgen UT - Ultraljud ET - Virvelström 7

8 8 Val av metod

9 VT - Visuell inspektion Den mest använda inspektions metoden Metoden nyttjar utrustning som det mänskliga ögat speglar, förstoringsglas, boroskop och fiberskop Bärbar video och fiberoptik möjliggör invändig inspektion av tankar, motorer och ledningar av olika slag Robot crawlers tillåter inspektion av annars oåtkomliga områden som reaktorer, pipelines mm. 9

10 10 PT - Penetrantprovning

11 Vad klarar PT-metoden? Metoden fungerar i princip på alla icke porösa material med icke för grov yta där ytbrytande diskontinuiteter misstänks Under rätt förutsättningar kan fel ned till bredd av 5 μm och längd av 1 mm upptäckas 11

12 12 MT - Magnetpulverprovning

13 MT - Magnetpulverprovning Fungerar endast på ferromagnetiska material Efter att provobjekt magnetiserats täcks ytan med järnpartiklar oftast uppslammade i en vätska för ökad känslighet. Partiklarna attraheras till eventuella flödesläckor och gör dessa okulärt synliga om ljusförutsättningarna är de riktiga. Känsligheten kan ökas med fluorescerande partiklar och UV-ljus 13

14 14 Magnetpulverindikationer, sprickor

15 15 ET - Virvelströmsprovning

16 Tjockleksmätning av material Virvelström används även ofta inom kraft och processindustrin för att konstatera och upptäcka korrosion och erosion 16

17 Sprick-detektering Upptäckt av sprickor är en av de viktigaste användningsområdena för virvelströmsprovning. Sprickor orsakar en störning i de inducerade strömmarna som normalt lätt kan upptäckas under förutsättning att lämplig probe nyttjas. Magnetic Field From Test Coil Magnetic Field From Eddy Currents Crack Eddy Currents 17

18 Användningsområde Virvelströmsprovning påverkas av provobjektets elektriskt ledande förmåga (konduktiviteten) samt dess magnetiska egenskaper. Sammantaget gör det att metoden kan nyttjas för följande undersökningar: Material-identifiering Material-sortering Fastställande av överhettning Skikt-tjockleksmätning Mätning av härdningsdjup Värmebehandlingsövervakning 18

19 19 Ultraljudprovning

20 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet genom att partiklarna vibrererar kring sina jämnviktslägen Frekvensen hos ljudet beror på svängningens storlek (våglängd) Ultraljud har en såhög frekvens att vi ej kan höra det 20

21 Pulseko-metoden UT Instrument Screen initial pulse back surface echo crack echo crack plate Vid pulseko-metoden sänds i ena ögonblicket ut mekaniska ljudvågor och i det andra tas reflekterade ljudvågor emot Reflektionerna tillbaka orsakas av eventuella diskontinuiteter och motstående ytor hos provobjektet. Mängden reflekterat ljud och dess läge på skärmen som beror på löptiden ger information om storlek och placering 21

22 22 RT - Radiografisk provning

23 Radiografering Strålningen som används vid radiografering har en kortare våglängd än det synliga ljuset, men båda är elektromagnetiska vågrörelser. Hög elektrisk potentialskilln. + Electrons - Strålningen kan komma antingen från ett rtg-rör eller en radioaktiv isotop Rtg-rör eller isotop alstrar rtg-strålningen Rtg-strålningen tränger igenom objektet Rtg-film eller digital utr. 23

24 Röntgen med traditionell film Provobjekt placeras mellan strålkälla och film. Objektet kommer att stoppa en viss del av strålningen. Tjockare och mer täta område kommer att stoppa en större del av strålningen Rtg-film Filmsvärtningen (densiteten) varierar med mängden strålning som når filmen genom objektet = mindre exp = mer exp Topp-vy av framkallad film 24

25 25 Exempel på röntgenfilmer

26 Säkerhetsgränser Gräns för fast arbetsplats >60 msv/h Passage tillåten Avspärrningsgräns 26

27 Felens orientering Då röntgen-strålningens infallsvinkel måste vara mer eller mindre parallell med defektens får vinkelavvikelsen ej bli för stor. Vid större avvikelse än 10 kommer en känslighetsförsämring att ske framförallt vid undersökning med avseende på plana linjära defekter typ sprickor och bindfel. 0 o 10 o 20 o 27

28 Dataradiografering Efter exponering: Betraktningsplåten avläses elektroniskt och kan rensas för återanvändning i ett speciellt scannersysyem 28

29 29 Radiogram

30 30 Radiogram

31 31