Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Transkript

1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1

2 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre feromonfällor för övervakning av granbarkborre har placerats ut på vardera 5 olika hyggen i 9 av Skogsstyrelsen utvalda områden. Ytterligare fyra områden (Asa, Tönnersjöheden, Siljansfors och Vindeln) ingår i SLU s fortlöpande miljöanalys. Resultat från dessa redovisas endast delvis. I 18 områden samt på de fyra försöksparkerna har fällorna på ett hygge tömts en gång per vecka för att i detalj följa svärmningens förlopp. Resultaten har fortlöpande lagts ut på Skogsstyrelsens hemsida. Inventering av döda kantträd har genomförts i 12 områden under september, oktober. Motsvarande kantinventering har också genomförts på SLU s försöksparker. Enligt instruktionen ska feromonfällorna (NOVE-fällor) placeras ut och laddas med feromon senast 15 april i södra Sverige och innan 1 maj i Arvika och norrut. Inga rapporter om defekta feromondispensers har inkommit i år. Ett fåtal fällor har haft mindre defekter eller rivits omkull. Figur 1. Områden där både feromonfällor på fem hyggen samt kantinventering genomförts

3 1-maj 17-maj 24-maj 31-maj 7-jun 14-jun 21-jun 28-jun 5-jul 12-jul 19-jul 26-jul 2-aug 9-aug 16-aug 23-aug 3-aug 2-maj 9-maj 16-maj 23-maj 3-maj 6-jun 13-jun 2-jun 27-jun 4-jul 11-jul 18-jul 25-jul 1-aug 8-aug 15-aug 22-aug 29-aug 26-apr 3-maj 1-maj 17-maj 24-maj 31-maj 7-jun 14-jun 21-jun 28-jun 5-jul 12-jul 19-jul 26-jul 2-aug 9-aug 16-aug 23-aug 3-aug 6-sep Svärmning Årets svärmning inleddes med en kraftig svärmning redan i slutet av april i södra delarna av Götaland (Figur 2). Flygaktiviteten var hög fram till mitten av maj. Väderleken under andra halvan av maj var sedan sval och flygaktiviteten dämpades påtagligt för att öka igen i månadsskiftet. Därefter var svärmningsaktiviteten låg under resten av säsongen. I Svealand och Norrland infaller huvudsvärmningen under månadsskiftet maj/juni med en mindre topp en månad senare för att sedan snabbt avta och vara svag under resten av sommaren Ljungby 15 Mariestad/Karlsborg Vindeln Figur 2. Fångster i övervakningsfällor i Ljungby, Mariestad/Karlsborg och Vindeln. 3

4 En påfallande stor andel av de fångade baggarna flög under första halvan av sommaren och flygaktiviteten under perioden 12/7-15/8 är lika låg som under 29 (Figur 3). Troligen beror detta på att en liten andel av den nya generationen flög istället för att gå i vintervila. Antalet dagar över +22 grader (Växjö) var stycken under perioden april-september. Motsvarande siffra för i fjol var 43 (Figur 4 och 5). Motsvarande antal dagar i Karlstad var 34 och 37 samt i Falun 54 och 52 (Figur 6 och 7). Sammanfattningsvis var flygvädret något sämre 211 jämfört med 21 och särskilt i Götaland. Trots ett relativt stort antal dagar med > +22 grader under senare delen av sommaren har flygaktiviteten varit låg (Figur 2) Maj-Juni Juli Augusti Figur 3. Andel granbarkborrar av totalfångst som fångats vid olika tidpunkter. Observera att fällorna som töms i augusti fångat under perioden 12 juli-15 augusti. Baggar som flög i mitten av juli redovisas alltså i augusti-stapeln. 4

5 35 Antal dagar >+22 C Växjö April Maj Juni Juli Augusti September Figur 4. Antal dagar med max temp > +22 grader i Växjö april september Antal dagar april-september >22 C Växjö Figur 5. Antalet dagar under april-september med max. temperatur över + 22 C i Växjö

6 Antal dagar april-september >+22 C Karlstad Figur 6. Antalet dagar under april-september med max. temperatur över + 22 C i Karlstad Antal dagar april-september >+22 C Falun Figur 7. Antalet dagar under april-september med max. temperatur över + 22 C i Falun

7 Fångstnivå I medeltal fångades lika många granbarkborrar i fällorna 211 som i fjol i Gudrun - området (Figur 8). I några områden, både i Gudrun -området och utanför var fångsterna betydligt högre i år jämfört med 21 Göteborg, Ljungby och Hylte (Halland). Den höga fångsten i Ljungby är delvis ett resultat av hög fångst på intensivhygget. Möjligen har här funnits en ovanligt stor lokal population. I Tingsryd, Vetlanda och Åtvidaberg är fångsterna väsentligt lägre än i fjol. Utanför Gudrun - området minskade fångsterna i Arvika och Vansbro, men steg dramatiskt i Sundsvall (Figur 9). Anledningen till ökningen i Sundsvall torde bero på att fällorna i fjol sattes ut när svärmningen redan pågått en tid. Förändringar i fångst jämfört med i fjol kan bero på - en faktisk ökning av populationen 21 - gynnsamma flygförhållanden de växande granarnas vitalitet - förekomst av färska vindfällen under flygperioden 21 producerades barkborrar i stående träd som dödats och i vindfällen. Förökningen i de stående träden var ungefär lika hög 21 som 29. Den större mängden fångade barkborrar 211 i vissa områden kan eventuellt bero på produktion i vindfällda granar året innan. Detta kan möjligen vara fallet i Ljungby där 1 angripna vindfällda granar per km beståndskant noterades 21. Många vindfällen som inte var angripna av granbarkborre hösten 29 kan ha sugit upp en del flygande granbarkborrar våren 21 och sedan producerat barkborrar som fångades 211. Flygförhållandena har varit gynnsamma 211 med ungefär lika många lämpliga svärmningsdagar som 21. Trädens motståndskraft är svår att bedöma, men troligen har den varit lika stor 211 som året innan. Angreppstätheter i stående träd är ungefär samma som 21 (Schroeder 211). I genomsnitt har baggar per hygge (tre fällor) fångats vilket är mer än dubbelt så högt som den kritiska nivån 1 baggar. Utanför Gudrun - området är den genomsnittliga fångsten baggar (Figur 8). 7

8 45 4 Fångst per hygge (3 fällor) Gudrun-område Utanför Figur 8. Medelfångst maj-augusti (3 fällor) Utanför Gudrun -området ingår Arvika, Vansbro och Sundsvall i beräkningen av medeltalet. Vindeln Asa Sundsvall Arvika Vansbro "Utanför Gudrun" Göteborg/Borås Åtvidaberg Vetlanda "Gudrun" Ljungby Tingsryd Hylte (Halland) Figur 9. Fällfångster 21 och

9 6 Fångst per hygge (tre fällor) Tingsryd Arvika Vansbro Ljungby 1 Figur 1. Fångst Antal döda träd Data från kantinventeringen finns nu för 13 områden (inkl.asa) (Tabell 1). Antalet döda träd per km beståndskant har minskat från 6,8 till 5,7 i Gudrun -området. Utanför Gudrun -området har antalet döda träd per km minskat från 18,4 till 1,3, nästan en halvering. Notera dock att i området utanför Gudrun ingår endast tre områden. I 4 områden är antalet döda träd per km >1 (Figur 11) och finns spritt i övervakningsområdet. Det tidsmässiga förloppet (Figur 12) visar att skadenivån minskat i alla fyra områden och är nu 1 döda träd per km eller färre. I Tingsryd och Arvika är nivån lika låg som under Inom Gudrun -området Antal döda träd per km Meter kant per område Antal objekt per område 26 15, ,6 27 8, ,3 28 7, , 29 4, ,1 21 6, , , ,3 9

10 Utanför Antal döda träd per km Meter kant per område Antal objekt per område 26 3, ,5 27 2, , , , , 21 18, , , Tabell 1. Antal döda träd per km, meter kant och antal kanter inventerade per område inom Gudrun -området (1 områden) och utanför (3 områden). Siljansfors Sundsvall Vansbro Arvika Göteborg Hylte (Halland) Ljungby Asa Mariestad Växjö Vetlanda Tingsryd Katrineholm Linköping Figur 11. Antal döda träd per km beståndskant 21 och

11 45 4 Döda träd/km Ljungby Tingsryd Arvika Vansbro 1 5 Figur 12. Antal döda träd per km beståndskant Borthuggna träd Endast i ett par fall har angripna träd avverkats (Ljungby och Asa). I den mån sök och plock sommar tillämpats beror detta troligen på att många träd är sent angripna och förblivit gröna länge och därför inte upptäckts. Andra orsaker till träddöd Få träd har uppgivits döda av andra orsaker. Sporadiskt uppträder angrepp av sextandad barkborre (Växjö, Asa, Arvika och Vansbro). Den låga siffran beror troligen på den generellt höga vitaliteten i granbestånden. Vindfällda träd Vindfällda träd som koloniserats av granbarkborre 211 fanns i 8 av 13 inventerade områden. Mer än 2 koloniserade träd per km beståndskant påträffades i Asa 9,5, Ljungby (7,8), Hylte (3,5), Göteborg (3,1) och Sundsvall (7,8). Vindfällda träd per km beståndskant som inte var angripna av granbarkborre har noterats på 1 av 13 inventerade områden. Asa (19,7), Hylte (11,9) och Arvika (15,9). Synpunkter på det praktiska genomförandet av kantinventeringen GPS-angivelser har i samtliga fall angivits vid startpunkten. 11

12 Kartskiss har i många fall gjorts direkt i kartutdrag från Kotten vilket är mycket bra. Färg på stående dödade träd (gröna/bruna) har i några fall inte angetts. Vindfällda granar som är angripna av granbarkborre ska anges med diameter och om de inte är angripna endast antal. Slutsatser: Tidig och intensiv svärmning i södra Sverige. Syskonkullsvärmning i början av juni. Svag flygaktivitet under resten av sommaren. Högre fångster i Hylte (Halland), Göteborg samt Ljungby i Gudrun - området samt mycket hög fångst i Sundsvall. I övriga områden är fångsten oförändrad eller lägre. Med något undantag ligger fångsterna betydligt över 1 baggar/tre fällor, i några fall tre- eller fyrdubbelt. Antalet döda träd per km beståndskant minskade i samtliga områden utom i Göteborg och Hylte där ökningen var kraftig. I Växjö var siffran oförändrat låg. Inom Gudrun -området minskade antalet dödade träd per km beståndskant från 6,8 till 5,7. Högsta antalet döda träd uppmättes i Sundsvall med 22 per km. I övrigt uppvisade endast Ljungby (1), Göteborg (15,3) och Hylte (11,9) mer än 1 döda träd per km. Bortsett från Göteborg, Hylte och Ljungby uppvisar övriga områden minskande aktivitet av granbarkborre jämfört med fjolåret. Fortfarande är dock både fångstnivåerna och antalet döda träd ännu inte nere på samma låga nivåer som innan stormen Gudrun. 12