och anpassning KSLA 2 okt. 2012
|
|
- Barbro Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatförändringar, effekter och anpassning Oskar Wallgren Oskar Wallgren KSLA 2 okt. 2012
2 Syfte 1. Beskriva ett klimat-drivet angreppssätt 2. Presentera exempel på resultat 3. Kommentera/reflektera kring strategin, t ansvarsfördelningen och arbetet med svensk klimatanpassning i
3 Temperatur, nederbörd
4
5
6
7 Mistra-Swecia utgångspunkt: Information om framtida klimat nödvändigt för att kunna anpassa samhället.. men långt ifrån tillräckligt för att aktörer ska vidta åtgärder
8 Mistra-Swecia i Klimat Ekonomi Effekter Anpassnings- processer
9 Exempel på angreppssätt Regionala klimatscenarier (SMHI) Resultat Scenarier som underlag för effektstudier (LU) Resultat Hur hanterar (små) skogsägare nya risker i skogsbruket (SEI)? Resultat Programövergripande resultat
10 Nya regionala a klimatscenarier: a e temperatur ,5 8, ºC
11
12
13 Två generationer granbarkborre per år ökad risk för träddöd? Skogsskötselköt Stormskador Täd Trädens försvar Tid för gallring och avverkning Andel lövträd Vindhastighet Temperatur (tjäle) Nederbörd Temperatur Hantering av stormfällda träd Markens vatteninnehåll CO 2 Jönsson, A.M., Schroeder, L.M., Lagergren, F., Anderbrant, O. and Smith, B. 2012: Guess the impact of Ips typographus - an ecosyste modelling approach for simulating i spruce bark beetle outbreaks. Agricultural l and Forest Meteorology : Lagergren, F., Jönsson, A.M., Blennow, K. and Smith, B. 2012: Implementing storm damage in a dynamic vegetation model for regiona applications in Sweden. Ecological Modelling 247:71-82.
14
15 Resultat - anpassningsprocessen p Exempel: Hur förstår olika aktörer klimatpåverkan, risker och anpassningsåtgärder? Små skogsägare uppfattar förändrade nederbördsmönster, översvämningar, skadedjur och försämrade markförhållanden samt ekonomiska möjligheter som förutsebara konsekvenser Ofta nämnda åtgärder: val av trädslag och åldersdiversifiering, översyn av gallring frekvens, åtgärder mot skadedjur, och förbättrad av dränering. Starkt varierande uppfattningar om vilken roll tidpunkten för avverkning, val av trädslag, och tillämpning av ickekonventionella strategier skogsbruk har för bättre anpassning
16 Resultat anpassningsprocessen p forts. Observation: aktörer som ser lönsamhet och miljöskydd som sammanflätade mål tycks lättare integrera anpassning till klimatförändringar i sin syn på skogsbrukets framtida utveckling Kontextuella faktorer påverkar: tidigare erfarenhet naturkatastrofer till stor fördel för riskmedvetenhet och individuell inlärning Anpassning en social process: hur främja Anpassning en social process: hur främja och underlätta lärande i befintligt beslutsfattande?
17 Forskningsläget g Multipla sektorer, geografier, g tidsperspektiv p Stark naturvetenskaplig kompetens Svenska kapacitetsluckor, t k t.ex. Ekonomi: anpassningarnas kostnader och nyttor Juridik: vem kan göra vad, vem ansvarig för vad? Övriga samhällsvetenskaper: givet riskbilden, vilka trådar bör man dra i? Letar vi efter nyckeln under gatlyktan?
18 En svensk strategi? t Svenskt klimatanpassningsarbete karaktäriseras av Långtgående sektorsansvar Fokus på existerande instrument och processer Delat ansvar på departementsnivå (Fö, M, S, L) Brist på kvantifierade ade och tidssatta a målsättningar åsä Min bedömning: det finns brister i förmågan och möjligheterna jg att på nationell nivå Upprätthålla en samlad bild av genomförandeläget Analysera och bedöma kopplade risker Göra tidssatta prioriteringar
19 Who do I call if I want to call Europe?
20 Tack! org se
21
Klimateffekter och anpassningsstrategier
Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se
Läs merSkogsägares drivkrafter för klimatanpassning
Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte
Läs merKlimatet, Skogen och Granbarkborren
Klimatet, Skogen och Granbarkborren - Klimatdata ur ett användarperspektiv Anna Maria Jönsson Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för naturgeografi och ekosystemanalys Effektmodellering
Läs merFrågor för klimatanpassning i skogsbruket
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se
Läs merKlimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:
Läs merMistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (Mistra-SWECIA) ett tvärvetenskapligt forskningsprogram.
Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (Mistra-SWECIA) ett tvärvetenskapligt forskningsprogram Ben Smith Centrum för geobiosfärsvetenskap Lunds universitet Kort sammanfattning
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merKan man undvika stormskador?
Kan man undvika stormskador? Kristina Blennow Tänk dig ett hygge. Frågan är vilket trädslag du skall välja för nästa generation skog. Gran växte här tidigare. Vad du skall välja beror självfallet på många
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merReferat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering
Referat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering Stockholm Waterfront Congress Center 22 november 2012 Mistra-SWECIA och
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merKlimatanpassningsplan
Anpassning till ett förändrat klimat Klimatanpassningsplan Process och verktyg Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram tre skrifter för att stödja och underlätta anpassningsarbetet till ett förändrat
Läs merLotta Andersson. Redskap för klimatanpassning
Lotta Andersson Redskap för klimatanpassning Vad kan redskap vara? Metoder - ett sätt att analysera något t.ex. klimatmodeller, hydrogiska modeller, sårbarhetsbedömningar bedömning av sårbarhet (t.ex.
Läs merKlimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merKlimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Läs merBeslutsstöd för hantering av risken för stormfällning
Slutrapport Beslutsstöd för hantering av risken för stormfällning P3/3 Vi tilldelades av Länsförsäkringsbolagens forskningsfond 6 kr för projektet Beslutsstöd för hantering av risken för stormfällning.
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merNationell strategi för klimatanpassning
Nationell strategi för klimatanpassning Vad innehåller strategin? Hur ska arbetet organiseras? Viktoria Ingman, gruppchef Klimatenheten Miljö- och energidepartementet 1 Vad innehåller strategin? Nationell
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merImplementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka
Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka Översiktlig beskrivning av beräkningsgång Nedan beskrivs hur stormskada beräknas för enskilda träd på provytan. Här följer en översiktlig
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merLars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merSkogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.
LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-214 Åke Lindelöw Uppsala 215 SLU, Institutionen för ekologi,
Läs merHandlingsplan för hållbart markbyggande
Handlingsplan för hållbart markbyggande för en mer samordnad och effektiv klimatanpassning inom markbyggandet Välkomna till dialogmöte Malmö Live 28 november 2016 www.swedgeo.se Foto: Leif Johansson /
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Läs merSOCIO- EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Årsrapport 2010 Kommunikation Klimatsystem Klimateffekter SOCIO- EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Klimatekonomi Anpassning Om Mistra-SWECIA Mistra-SWECIA är ett forskningsprogram om hur klimatförändringar, ekonomi,
Läs merKlimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merInförande av förordning om klimatanpassning
Punkt 6 PM 1(7) Datum Diarienr 2019-05-07 2019/291 Projektledare: David Ståhlberg Projektgrupp: Jonas Bergqvist, Hillevi Eriksson, Gunnar Isaksson Anja Lomander Nationella sektorsrådet Införande av förordning
Läs merVarmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?
Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Reglabs årskonferens, 9 februari 2016 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Foto Halmstads kommun Vad händer med
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merEffekter av ett förändrat klimat på skogen 1
26-1-3 Effekter av ett förändrat klimat på skogen 1 Av doc. Johan Bergh, prof. Ola Sallnäs, doc. Kristina Blennow och prof. Urban ilsson Inledning Att klimatet kan komma att förändras påverkar svenskt
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-216 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,
Läs merKLIMATANPASSAT SKOGSBRUK:
Den slutgiltiga versionen publiceras senareiår rapport version1 KLIMATANPASSAT SKOGSBRUK: DRIVKRAFTER, RISKER OCH MÖJLIGHETER M istra-swecia CLIMATE I MPAC TS ADAPTATION www.mistra-swecia.se Innehåll Om
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merSkogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra
Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-217 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-17 Åke Lindelöw Uppsala 17 SLU Institutionen för ekologi,
Läs merKlimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster
Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd Anpassning till ett förändrat
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merHur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg
Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merSOCIO- EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Årsrapport 2011 Kommunikation Klimatsystem Klimateffekter SOCIO- EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Klimatekonomi Anpassning Om Mistra-SWECIA Mistra-SWECIA är ett forskningsprogram om hur klimatförändringar, ekonomi,
Läs mer1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Läs merKlimatanpassning är angeläget
Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.
Läs mer~4~ UPPSALA UNIVERSITET 1(9) 2015-06-16 Dm UFV 2015/499
REMISSVAR 1(9) 2015-06-16 Dm UFV 2015/499 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 1 o B Handläggare: Anna Lind Telefon: 018-471 18 71 www.uu.se anna.lind@uadm.uu.se Miljö- och energidepaiiementet
Läs merSkogsförsäkring och privat skogsbruk
1 Slutrapport för forskningsprojektet Skogsförsäkring och privat skogsbruk Professor Kristina Blennow Område Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp (tidigare verksam vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap,
Läs merKlimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering
Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar
Läs merYttrande över remiss av underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
YTTRANDE 2015-06-17 Dnr 420.1395-15 1 (7) Regeringskansliet Adress m.registrator@regeringskansliet.se Kopia kerstin.gronman@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av underlag till kontrollstation 2015
Läs merNationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Uppföljande workshop II 15 februari 2011 City Conference Centre Stockholm Dagordning: 10:00 11:15 Presentation av bearbetad strategi, MSB 11:15
Läs merKlimat- och sårbarhetsanalys
1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merKASKAD Internationell utblick. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Internationell utblick Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA 2 Syfte med handboken Handboken är till för de som vill ha: metodstöd för hur de kan jobba med klimatanpassning
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merBotkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren
Botkyrkas klimatarbete Gunilla Isgren Kort fakta - Botkyrka 92.000 invånare Stad i norr och landsbygd i söder Mälaren i norr Östersjön i söder Målkonflikt byggande och klimatanpassning Hur har vi arbetat
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015
Klimat & säkerhet 26 maj 2015 Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015 Gunn Persson Klimatet ändras innebär att Vårt samhälle påverkas Förebygga skador, leva med skadorna
Läs merSlutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl
Slutkonferens 141008 Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl 1 Projektgrupp Karl-Erik Grevendahl, Krinova Maria Larsson, INDEA Susanna Bruzell, Mistra-SWECIA Ola Gustafsson/Gerd Lundquist, Länsstyrelsen
Läs merErik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time
Läs merHandlingsplan för hållbart markbyggande
Handlingsplan för hållbart markbyggande för en mer samordnad och effektiv klimatanpassning inom markbyggandet Foto: Leif Johansson / Scandinav bildbyrå Upplägg av presentationen SGI:s uppdrag för klimatanpassning
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merRedovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.
Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-215 Åke Lindelöw Uppsala 216 SLU, Institutionen för ekologi,
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merINNEHÅLL 4. PROGRAMCHEFEN HAR ORDET 5. PROGRAMSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET
Årsrapport 2012 GLOBALA DRIVKRAFTER REGIONAL KLIMATANPASSNING PARTNERDRIVNA STUDIER DIALOG OM KLIMATANPASSNING INNEHÅLL 4. PROGRAMCHEFEN HAR ORDET 5. PROGRAMSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET FORSKNING 6.»
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merSkogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering. Sammanställning av grupparbeten
Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering Stockholm Waterfront Congress Centre 22 november 2012 Sammanställning av grupparbeten Mistra-SWECIA, som är ett tvärvetenskapligt
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merVem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Läs merSverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merKlimatanpassning Sverige 2017
Klimatanpassning Sverige 2017 #klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786 Seminarium 1B: Framgångsrik anpassning med ekosystemtjänster Karin Skantze och Anki Weibull, Naturvårdsverket
Läs merNationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015
Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU
Läs mer