Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (Mistra-SWECIA) ett tvärvetenskapligt forskningsprogram.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (Mistra-SWECIA) ett tvärvetenskapligt forskningsprogram."

Håkan Sandström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (Mistra-SWECIA) ett tvärvetenskapligt forskningsprogram Ben Smith Centrum för geobiosfärsvetenskap Lunds universitet

2 Kort sammanfattning av Mistra-SWECIA Ett nationellt forskningsprogram (-2017) Studier om klimatförändringar, effekter, anpassning, klimat-ekonomi Forskning för anpassning forskning om anpassning Gemensamt med andra Mistra-program, fokuserar på: - forskning av strategisk betydelse på hög internationell nivå - praktiskt tillämpningsbara resultat Spänner över traditionella ämnesgränser - mång- och tvärvetenskap För samman top-down och bottom-up angreppssätt i befintlig klimateffekt- och sårbarhetsforskning

3 Top-down kontra bottom-up forskning World development Global greenhouse gases Global Vulnerability (social) Climate adaptation policy Global climate models Regionalisation Impacts Vulnerability (physical) Adaptive capacity Indicators based on Economic resources Technology Infrastructure Information & skills Institutions Equity Local Observations Projections after Dessai and Hulme (2003)

4 SMHI, SEI 0. Syntes- SMHI, Meteorologiska inst, Stockholms univ (MISU) 1. Klimatmodellering Inst för internationell ekonomi, Stockholms univ (IIES), MISU Lunds univ, SMHI 3. Effektstudier CSF TSF 4. Anpassningsstudier 2. Klimat-ekonomimodellering Stockholm Environmental Institute (SEI), Lunds univ, SMHI Spridning-kommunikation Samt: Centre for Climate Science & Policy Research, Linköpings univ Centre for Environmental Change & Sustainability, Univ Edinburgh Inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU Alnarp

5 Klimatanpassning handlar om samhällets reaktion på upplevda eller förväntade klimateffekter Projekt 1... & Projekt 2!!! klimatvariabilitet klimatförändring Dämpning (mitigation) effekter kunskap medvetande planering, genomförande design Samhällets reaktion bevakning, utvärdering hantering ytterliggare orsaker utvecklingsmål policyramar Anpassning Projekt 3 Projekt 4 (Klein et al., 1999)

6 Banbrytande inslag i Mistra-SWECIAforskningen Analys av kopplade förändringar i klimat, ekonomi, effekter och beslutsfattande globalt och regionalt m.h.a. konsistenta modeller och ramverk Skiljer på osäkerhet och robusta trender och fokuserar på extrema utfall i framtida scenarier Mainstreaming = utveckling av modeller, experiment samt genomförande av analyser i dialog mellan forskning och avnämare Analys av klimatanpassning som en process influerad av socialt lärande samt aktörernas uppfattning av risker och anpassningsförmåga

Effektmodeller kräver indata från klimatmodeller osäkerhet måste tas i beaktning CO 2 utsläppsnivå global klimatmodell (GCM) regional klimatmodell (RCM) effektmodell

7 Effektmodeller kräver indata från klimatmodeller osäkerhet måste tas i beaktning CO 2 utsläppsnivå global klimatmodell (GCM) regional klimatmodell (RCM) effektmodell Temperaturförändring ( C) Kiruna JFMAMJJASOND Kristianstad JFMAMJJASON förändring i medeltemperatur, alla scenarierna förändring i medeltemperatur förändring i minimitemperatur

8 Förändringar i medelvärde och föränderlighet påverkar förekomsten av extremt väder ökad medelvärde extremt varmt rekordvarmt Sannolikhet eller vanlighet kallt normalt varmt ökad varians kallt normalt varmt ökad medelvärde och varians kallt normalt varmt

9 Regionala fallstudier länkar ihop projekten samt forskningen med avnämare 1 region flera sektorer (vattenfrågor i Stockholmsregionen) 1 sektor flera regioner (skog, energi, försäkring) parvisa jämförelser för att söka generella mönster (Stockholm- Götegorg, kommun i norra resp södra Sverige) top-down och bottom-up möts genom strukturerad avnämardialog (fokusgrupper, enkäter, intervjuer) presentation av förändringsscenarier i klimat, ekosystemtjänster, markanvändning m.m. inom ramen för en konsekvent beskrivning av relevanta omvärldsfaktorer CSF = common scenario framework

10 Fallstudie: Vattenresurser i Stockholmsregionen Hydrologisk modellering av översvämningsrisker vid Mälaren under framtida klimatförändringar Stadshusträdgården 1924

Framtida tillrinningsmönster till Mälaren enligt ett framtidsscenario A1B utsläpp m 3 /s 1500 1000 500 Volym = 10% 1961-2011- 1990 2040 max

11 Framtida tillrinningsmönster till Mälaren enligt ett framtidsscenario A1B utsläpp m 3 /s Volym = 10% max medel min ECHAM5 0 RCA3 HBV m 3 /s Volym = 2% max medel min Dygnsnr SMHI, opubl.

12 Mälarens fördelning av vattenstånd enligt fem framtida klimatscenarier A1B utsläpp GCM RCA3 HBV antal dagar med låga och höga vattenstånd ökar i framtiden SMHI, opubl.

13 Intensitet och varaktighet av extrem lokal nederbörd påverkar risken för översvämningar Återkomsttid 5 år Scenario A Index Relativ förändring Intensitet (mm/h) Varaktighet (min) ökande risk för lokal översvämning Varaktighet (min) SMHI, opubl.

14 Kartläggning av avnämarlandskapet regionala aktörer inom klimatanpassningsarbetet röd fet = viktig aktör enligt avnämare = viktig aktör enligt avnämare och forskare L. Simonsson et al, in prep.

15 Riskfaktorer identifierade av avnämare (endast exempel) internal external Socio-economic Response capacity Lack of resources for maintenance and new investments Low political priority Low ability to take action due to scale of problem Difficulties to act now for the future Continuity of long term work Unclear roles and responsibilities Lack of formalised and effective coordination External social stressors Terrorism and sabotage Criminality Economy Population growth The built and natural environment Sensitivity Coastline Impermeable surfaces (man-made) Exposure Floods Land slides Increased sea-level Salt water intrusion Pollution L. Simonsson et al, in prep.

16 Ekonomi, osäkerhet, kortsiktigt tänkande, andra prioriteter förhindrar anpassning till ett framtida klimat enligt avnämare i Stockholmsregionen 100% 50% Significant Highly significant Hinder Barrier Economy Population changes Uncertainty Short-term thinking Priorities Responsibilities and consideration Internal coordination Coordination between actors Knowledge and information Policy instruments Tools 0% L. Simonsson et al, in prep. Andel tillfrågade

17 Fallstudie om svensk skogssektor går av stapeln 2009 bygga vidare på preliminära resultat från Klimat- och sårbarhetsutredningen fokus på skaderisker, särskilt interaktioner klimat-stormskadorinsektsangrepp under olika skötselalternativ individuell riskuppfattning ex hos olika grupper av skogsägare

18 Modell för bedömning av effekter av regionala klimatförändringar på ekosystemtjänster* CO 2 climate phenology & growth migration SOM dynamics population dynamics Soil organic matter Vegetation *Smith et al Global Ecology and Biogeography 10: 621

19 Trädgränsen höjs och löv ersätter barr i skogen Simulerad utveckling i potentiell vegetation* A2 utsläpp ECHAM4 *Smith et al SOU 2007:60 Täckningsgrad (LAI) RCA3 LPJ-GUESS gran tall övrig barr bok alm ask ek al björk övrigt löv gräs/örter

Förändrad åldersstruktur i blandskog, Mellansverige Träd per hektar Träd per hektar 2500 2000 1500 1000 500 0

20 Förändrad åldersstruktur i blandskog, Mellansverige Träd per hektar Träd per hektar barrträd lövträd Före Efter? Åldersklasser (år)

Tillväxt ökar med 10-30% tack vare en förlängd växtperiod och CO 2 -gödning ökad molnighet kan dämpa ökningen i norr A2 utsläpp Netto primärproduktion (kgc m 2 år 1 ) N Sverige S

21 Tillväxt ökar med 10-30% tack vare en förlängd växtperiod och CO 2 -gödning ökad molnighet kan dämpa ökningen i norr A2 utsläpp Netto primärproduktion (kgc m 2 år 1 ) N Sverige S Sverige ECHAM4 RCA3 LPJ-GUESS T+P+R+C T+P+C T P R C T = förändring i temperatur P = förändring i nederbörd R = förändring i instrålning C = förändring i CO 2 Smith et al SOU 2007:60

Dagens klimat 1961-1990 Ekosystemens benägenhet att lagra kol från atmosfären varierar mellan olika framtida klimatscenarier* Årlig kollagring (kgc m 2 år 1 ) 0.

22 Dagens klimat Ekosystemens benägenhet att lagra kol från atmosfären varierar mellan olika framtida klimatscenarier* Årlig kollagring (kgc m 2 år 1 ) netto upptag netto utsläpp Klimatscenarier utsläppsscenario GCM RCM LPJ-GUESS *Morales et al Global Change Biology 13: 108

23 Ekosystemens benägenhet att lagra kol från atmosfären varierar mellan olika framtida klimatscenarier* Skillnad i lagrad kol jämfört med 1990 Europa *Morales et al Global Change Biology 13: 108

24 Kontakt med Mistra-SWECIA Programchef Projektledare Project 1 Klimatmodellering Torsten.Persson@iies.su.se, Project 2 Klimat-ekonomi Ben.Smith@nateko.lu.se, Project 3 Effektstudier Richard.Klein@sei.se, Project 4 Anpassningstudier Webbplats (engelska) Programkansli info@mistra-swecia.se

Relevanta dokument

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande