Avrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av hänsyn till natur- och kulturmiljövärden

Transkript

1 Missiv Datum Diarienr 2009/8056 Regeringssliet Landsbygdsdepartementet Stockholm Avrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av till natur- och kulturmiljövärden Regeringen har i regleringsbrev (Jo2010/1960) gett Skogsstyrelsen i uppdrag att under en särskilt redovisa resultatet från uppföljningen av skogsbrukets till natur- och kulturmiljövärde i område i norra Sverige som tidigare har definierats som svårföryngrad skog och som inte omfattas av den fjällnära skogen års avrapportering inbegriper resultatet för ngssäsongerna 2007/ /10 som referens och ngssäsongerna t.o.m. 2010/ /13 som resultatet där ngar gjorts utan tillståndsplikt. Skogsstyrelsen har tidigare redovisat resultat 2011, 2012 och 2013 samt under 2012 gjort en extra utredning och redovisning av till impediment. Skogsstyrelsen överlämnar härmed slutrapporteringen av uppdraget. På Skogsstyrelsens vägnar Monika Stridsman Generaldirektör Andreas Eriksson Skoglig handläggare Bilaga 1 Redovisning av till natur- och kulturmiljövärden MISSIV Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Datum Diarienr 2009/8056 1(5) Enheten för geografisk information Andreas Eriksson Tfn Redovisning av till natur- och kulturmiljövärden Via regeringsbeslut Jo2010/1960 har Skogsstyrelsens ett uppdrag att särskilt redovisa resultatet av skogsbrukets till natur- och kulturmiljövärden i område i norra Sverige som tidigare definierats som svårföryngrad skog och som inte omfattas av den fjällnära skogen. Redovisningen inleddes med att år 2011 presentera resultatet för en 2007/ /10 för att under de kommande åren t.o.m årligen presentera jämförande resultat. Resultaten presenteras i glidande treårser där den sista en enbart innehåller ngar gjorda efter att tillståndsplikten avskaffades. Observera att en del av dessa ngar ändå vara tillståndsärenden om då ansö om tillstånd ha sökts före 2010 men ngen skett senare. Skogsstyrelsens bedömning Skogsstyrelsen bedömer att stagan i aktuella områ inte har försämrats med g av borttagan av tillståndsplikten för ng. Resultatpresentation med kommentarer Att genomföra denna redovisning inom Skogsstyrelsens ordinarie uppföljningsarbete innebär att resultaten hämtas från myndighetens suppföljning (Polytax 0/1) och avser föryngringsngar. Det område som avses återfinns i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. För att ge en tydligare bild av skogsbrukets till naturoch kulturmiljövärden presenteras även resultat för dessa län sammanslaget, men för den skog som inte definierats som svårföryngrad eller fjällnära. Detta område ses om referensområde och kallas nedan för. Resultaten redovisas utifrån sex olika parametrar; skrävande biotoper, skyddszoner, skogliga impediment, kulturmiljöer, upplevelsevärden samt vid transport över vattendrag. För dessa sex parametrar redovisas ett frekvensmått, andel av parametern förekommer för att illustrera omfattningen på eventuella brister. Dessutom redovisas andelen av förekomster för respektive parameter uppdelat på graden av negativ.

3 Skogsstyrelsen (5) Hänsynskrävande biotoper 59 % 62 % 16 % 22 % 69 % 62 % 12 % 26 % 55 % 64 % 16 % 20 % 60 % 68 % 10 % 22 % 57 % 63 % 16 % 21 % 63 % 83 % 6 % 11 % 56 % 61 % 19 % 20 % 52 % 85 % 5 % 10 % Hänsynskrävande biotoper är en vanlig företeelse i båda de undersökta områdena men en är sämre i referensområ. I områ som tidigare definierats svårföryngrad skog är ingen på skrävande biotoper vanligare och öde jämfört med referensområ. Skyddszoner 62 % 58 % 22 % 20 % 93 % 71 % 19 % 10 % 64 % 68 % 22 % 10 % 96 % 62 % 16 % 22 % 61 % 74 % 18 % 8 % 93 % 71 % 6 % 23 % 57 % 71 % 21 % 9 % 86 % 56 % 2 % 42 % Även skyddszoner är en vanlig företeelse i båda de undersökta områdena men här är inte lika stor skillnad i stagan mellan områdena som var fallet för skrävande biotoper. Undantaget gäller den sista treårsen där en mart har försämrats i områ där ngstillstånd tidigare krävdes.

4 Skogsstyrelsen (5) Skogliga impediment 14 % 82 % 17 % 1 % 23 % 83 % 4 % 13 % 12 % 90 % 9 % 1 % 21 % 84 % 3 % 13 % 16 % 91 % 8 % 1 % 19 % 98 % 2 % 0 % 12 % 93 % 7 % 0 % 25 % 100 % 0 % 0 % Impediment är något vanligare förekommande i område som tidigare krävde ngstillstånd. Samtidigt är stagan något bättre i ta område jämfört med referensområ även om i båda områdena uppvisas god till impediment. Kulturmiljöer 28 % 69 % 14 % 17 % 12 % 93 % 7 % 0 % 34 % 73 % 15 % 12 % 9 % 90 % 10 % 0 % 33 % 67 % 18 % 14 % 10 % 96 % 4 % 0 % 33 % 66 % 22 % 12 % 1 % 22 % 78 % 0 % Mängden kulturmiljöer i skogslandskapet avtar med en nordlig gradient och i norr dessutom från kust till fjäll. Detta förklarar att kulturmiljöer är vanligare inom ngar i referensområ. Hänsynstagan är klart bättre inom områ som tidigare definierats svårföryngrad skog. I den sista treårsen bryts ta mönster och en tycks försämrad i område där tidigare krävdes ngstillstånd. Här är materialet till

5 Skogsstyrelsen (5) undersökningen extremt litet, resultatet bygger enbart på tre observerade kulturmiljöer på två ngar. På materialet inga slutsatser dras. Upplevelsevärden 11 % 58 % 15 % 27 % 3 % 100 % 0 % 0 % 12 % 75 % 15 % 10 % 3 % 100 % 0 % 0 % 12 % 58 % 26 % 17 % 3 % 100 % 0 % 0 % 13 % 68 % 18 % 14 % 5 % 100 % 0 % 0 % Upplevelsevärden utgörs framförallt av stigar och leder och förekommer väldigt sällan vid ngar inom svårföryngrad skog enligt tidigare definition vilket ger ett lite bristfälligt underlag för att jämföra stagan. Transport över vattendrag 13 % 52 % 34 % 14 % 10 % 73 % 26 % 1 % 15 % 64 % 23 % 13 % 10 % 70 % 25 % 5 % 11 % 70 % 22 % 8 % 14 % 71 % 24 % 5 % 13 % 70 % 22 % 8 % 14 % 77 % 16 % 7 % Transporter över vattendrag är inte speciellt vanligt förekommande i något av områdena. Hänsynstagan i områ där tidigare krävdes ngstillstånd tenderar att bli mer differentierat, både andelen utan negativ och andelen med stor negativ ökar på bekostnad

6 Skogsstyrelsen (5) av andelen men liten negativ. Hänsynstagan är något sämre i referensområ. Sammanfattande kommentar Skogsstyrelsen har inte gjort någon särskild studie för att ta fram ta underlag utan materialet är hämtat från den suppföljning myndigheten normalt bedriver. Det innebär att underlaget är relativt litet vilket innebär att en viss försiktighet bör iakttas vid tolkning av resultaten. Speciellt gäller ta för parametrarna Kulturmiljö och Upplevelsevärden där underlaget är för litet för att låta sig jämföras både över tid och mellan de undersökta områdena. Detta uppdrag initierades utifrån en farhåga att stagan skulle försämras i och med övergången från att ha tillståndspliktiga ngar till ett anmälningsförfarande. Inför regelförändringen bedömdes dock den risken som liten. I den så kallade Gränsskogsutredningen 1 konstateras att Förutom att möjligheterna till skogsföryngring i sig anses innehålla en naturvårdsaspekt finns inte någon koppling mellan natur- och kulturmiljöfrågor som gäller för just de områden som omfattas av bestämmelserna för svårföryngrad skog (SOU 2009:30 s 53). Baserat på suppföljningen från åren innan regelförändringen och fram tills idag finns inte någon tydlig trend över tid. Någon försämring av stagan till natur- och kulturmiljövårdens intressen i samband med föryngringsng i undersökta områ går inte att utläsa. Vid en jämförelse med referensområ går heller inte att se någon skillnad i omfattningen av stagan. Skogsstyrelsens bedömning är att stagan både i undersökta områ såväl som generellt i lan i större utsträckning kades av andra styrmedel och att stagan inte försämrats med g av borttagande av tillståndsplikten 1 SOU 2009:30 Skog utan gräns? Betände av Gränsskogsutredningen 2009