Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum Diarienr 2010/962 Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Tid: Plats: Deltagare: Antecknat av: Skogsstyrelsens lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Monika Stridsman Skogsstyrelsen, Peter Staland SMF, Linda Berglund WWF, Marie Larsson Stern Sveaskog, Ulf Sterler Jägarförbundet, Mårten Larsson Skogsindustrierna, Jonas Rudberg SNF, Anders Blom Svenska Samernas Riksförbund, Jonas Eriksson Norra Skogsägarna, Lisa Hörnsten Friberg Riksantikvarieämbetet, Yngve Daoson GS facket, Stefan Forsmark Sametinget, Linda Hedlund LRF, Viktoria Hallberg Svenska Hembygdsförbundet. Övriga från Skogsstyrelsen: Håkan Wirtén, Svante Claesson, Erik Sollander Återbud från Naturvårdsverket, SCA och SLU. Erik Sollander 1 inledning Monika S hälsade samtliga välkomna 2 Frågor för sektorsrådet En kort presentationsrunda hölls. Monika S: Vid förra mötet bad vi om en återkoppling till detta möte om vilka frågor ni ser att vi långsiktigt bör lyfta i rådet. Vi tänkte gå laget runt och samla upp frågeställningar: Lisa H, Riksantikvarieämbetet. Skador på fornlämningar från skogsbruk. Vad är orsakerna till skadorna? Hur kan vi göra något åt detta? Linda B, WWF Generella hänsynen. Återkoppling av Polytaxresultat. Vad är orsaken till att situationen inte är tillräckligt bra? Översyn av 30 SVL Miljöanalys som instrument. Hur har det fungerat? Marie L, Sveaskog Bra med information om heta frågor Fokus på föryngringsfrågorna Viltfrågan med fokus på helheten Anders B, Svenska Samernas Riksförbund Jonas R, SNF Bevaka att rennäringen kan bedrivas hållbart, utifrån alla tre benen. Många frågor har bäring på detta.

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Peter S, SMF Uppföljning naturhänsyn. Polytax, nya data 1 gång per år. Löpande redovisning av miljömålsarbetet. Hur går det? Alternativa skogsbruksmetoder Skogar med sociala värden inte nödvändigtvis tätortsnära. Kärnan ligger i information. Kanske bör det ske som en process från flera aktörer. Kan behöva viss koordination, sammanfattningar etc. Röjningsfrågan Yngve D, GS facket Löpande sektorsmålsuppföljning Europeisk skogspolitik. Vad är på gång? Jonas E, Norra skogsägarna Information mycket bra. Ta upp aktuella frågor ur verksamheten. LBP Fornlämningar Intrångsbegränsningen Stefan F, Sametinget Samrådsförfaranden skogsbruk rennäring Inspel från centrala samrådsgruppen som kan behöva en vidare diskussion. Ulf S, Jägarförbundet Viltfrågan, med koppling till tallfrågan Det stora värdet i rådet är att det är högt i tak. Mårten L, Skogsindustrierna Linda H, LRF Följa upp skogspolitiken. Tydligt initiera diskussioner som kopplar till det Mer tonvikt på tillväxt och produktionsfrågor Rådet som informationsnav mycket bra. Utmärkt forum för att diskutera och belysa olika frågor Skogsskyddsstrategi (bränder, skadegörare etc) koppling till krisberedskap Regelförenklingar. Vi vill gärna komma längre, t.ex.

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) dikesrensning. Gödsling i södra Sverige. Viktora H, Hembygdsförbundet Kulturarvet inte bara lämningar utan hela landskapet. Stora skador sker. Det är många led i kedjan som ibland brister. Monika S: Övergripande vill vi lyfta intressanta frågeställningar. För stunden fokuserar vi på sektorsmålen. Tack för en bra genomgång. 3 Nya skogliga sektorsmål Framtida process Svante C: Av två skäl vill vi nu förändra processen i arbetet. Allmänt tänker vi oss att fram till tidig vår koncentrera oss på orsaksanalyser till varför de nuvarande målen utvecklats som de gjort. Först därefter avser vi fokusera på att utveckla nya mål. Det som talar för detta är: Miljömålsprocessen: Erik S: I enlighet med den beslutade miljömålspropositionen har regeringen tillsatt en parlamentarisk beredning med huvuduppgift att lämna förslag till regeringen om hur miljömålen kan nås. I ett första uppdrag som ska redovisas senast 31 dec 2010, ska man lämna förslag till en handlingsplan för hur strategier och etappmål bör utvecklas. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att göra en ny fördjupad utvärdering av miljömålen. En första delrapport i mars 2011 ska avse en slutuppföljning av nuvarande delmål samt se över preciseringarna till miljökvalitetsmålen. Avsikten är så att nya etappmål m.m. ska kunna fastställas i samband med regeringens budgetproposition för 2012 som läggs hösten Svante C: Ett förväntat regeringsuppdrag om en kunskapsplattform för hållbart skogsbruk, tänkt att avrapporteras i slutet februari eller mars Grundfrågan är att utvärdera varför delar av de skogspolitiska frågorna inte utvecklas tillfredställande samt att föreslå åtgärder. Troligen tillsammans med Naturvårdsverket. Uppdraget har i sak stora likheter med delprojekt 1 i sektorsmålsarbetet. Däremot ställs andra krav på bl.a. process och samverkansformer Svante C: Sammantaget gör detta att projektet ser behov att disponera om sektorsmålsarbetet. Från projektet föreslår vi att till vidare fokusera på orsaksanalysen och till vidare stoppa arbetet med att utveckla nya sektorsmål. Den delen återupptas framåt mars Fördelarna vi ser är bättre harmonisering med miljömålsprocessen, totalt enklare process samt bättre förutsättningar för väl underbyggda mål.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Nackdelarna består främst av att slutleveransen förskjuts ca 6 månader samt att en viss mobilisering regionalt inom Skogsstyrelsen för att arbeta med målen. : Stor enighet runt bordet om att projektets förslag är klokt. Någon påpekade att de nya sektorsmålen inte får bli alltför försenade. Diskuterades även om rådet under arbetet framöver behöver ha tätare möten. en landade i att 4 möten per år bör vara lagom, vid behov kompletterat med särskilda arbetsgrupper i olika sakfrågor. Monika S: Vi gör så. Tack för en bra diskussion. Avstämning av målområden Svante C: Till förra mötet i maj hade projektet tagit fram en bruttolista över tänkbara målområden att fokusera på. Vid mötet diskuterade vi inte vilka områden som borde prioriteras, utan istället bad vi om skriftliga synpunkter, vilket inkommit, liksom flera allmänna synpunkter på processen. Bl.a. kan nämnas oro för att arbetet inte går i takt med miljömålsprocessen och att målen måste baseras på grundliga orsaksanalyser. I det utskickade materialet framgår de prioriteringar och slutsatser som projektet hitintills dragit. Monika S: Nu när projektet tar en halvhalt i utvecklingen av nya mål, finns inget behov av att idag ta ställning till projektets förslag. Däremot vill vi gärna stämma av era synpunkter. : Flera menade att målen måste vara relativt få. Att inte ta med ett mål kopplat till skogsbruk - rennäring uppfattade några som märkligt. Å andra sidan menade flera att det finns stora värden i ett mål runt skogsbilvägar. Även området om rekreationsanpassat skogsbruk diskuterades livligt. Ett mål om hyggesfritt skogsbruk kan kanske ha ett egenvärde, som att allmänt diversifiera skogsbruket, men också ha andra indirekta motiv. Även termen hyggesfritt togs upp kan leda till tanken att det i sig är positivt, när det i själva verket är en ökad variation som är viktig. Att använda ståndortsanpassning som en ledstjärna finns stor enighet om. Monika S: Tack för diskussionen. Era synpunkter lägger sparar vi tills utvärderingen är gjord. 4 Information Tallprojektet: Monika S: Rådslaget genomfördes i våras. Det finns nu styrgrupp och en arbetsgrupp med Ove Arnesson som projektledare. Arbetsnamnet är Mera tall. Regeringsuppdrag: Erik S: Under sommaren har Skogsstyrelsen fått ett antal nya regeringsuppdrag. Tre med koppling till gränspropositionen, ett med koppling till klimatpropositionen och ett avseende Gotland. Redovisning av hänsyn till natur- och kulturmiljövärden: Från 2011 till 2013 ska Skogsstyrelsen årligen redovisa skogsbrukets hänsyn till natur- och kulturmiljövärden i det tidigare

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) svårföryngrade området som inte varit fjällnära skog. Hänsyn till rennäring och samråd skogsbruk/rennäring. Skogsstyrelsen ska efter samråd med bl.a. Sametinget utveckla metoder för att löpande kunna följa upp och utvärdera skogsbrukets hänsyn till rennäringen enligt skogsvårdslagen. I uppdraget ingår även att utveckla metoder för att följa och utvärdera samråden mellan rennäring och skogsbruk. Redovisas senast december Stöd till initiativ för samverkan och dialog. Skogsstyrelsen och sametinget ska efter samråd med skogsbruk och rennäring aktivt främja och stödja initiativ till förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring. Redovisas 1 mars 2013 med en delredovisning 1 mar Stöd till pilot län för grön utveckling. Skogsstyrelsen och ytterligare 6 myndigheter ska stödja de utpekade länen för grön utveckling fram till t.o.m. juni 2013 med bl.a. expertkompetens, kompetensstöd och dialog- och erfarenhetsåterföring. Gotland. Skogsstyrelsen ska förbereda och inordna de statliga skogspolitiska uppgifterna vid länsstyrelsen i Gotlands län i Skogsstyrelsen. Rapport senast 31 jan För flertalet av uppdragen saknas separat finansiering. För dialog samverkansdelarna pågår förefaller det finnas vissa möjligheter, men det är ännu ej klart. Till några av utredningsarbetena kan finnas skäl att ha referensgrupper. Någon menade att det kan vara bra om Skogsstyrelsen i de fall man vill ha referensgrupper frågar samtliga rådsorganisationerna. Skogsvårdslagen ändringar från 1 sep Erik S. Informationen om ändringarna har skickats ut till berörda organisationer och nu även till sektorsrådet. Uppfattar ni den som begriplig och ändamålsenlig? Allmänt bra information. Även att ändringarna sammanfattas i löpande text. Vissa sakfrågor verkar kunna behöva ytterligare uttolkning som innebörden av allvarligt men för rennäringen. Sådana oklarheter bör normalt klargöras via domstolarnas utslag. Någon menade också att för att ändringarna ska vara lättförståeliga krävs att man har tillgång till både lagtext och relevanta förordningar. Polytax: Monika S: Sedan förra mötet har Skogsstyrelsen initierat ett arbete att utifrån Lagen i Taxeringen (inom Polytax) beskriva lagens krav på ett enkelt sätt. Direktivet är utskickat. Detta är bara en delfråga, men jag uppfattar den som viktig. Vad tror ni? Flera menade att det är viktigt att lagens krav tydliggörs så uppdraget är i sig bra. Däremot saknar man den fördjupade analysen av polytax som

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) svarar på vad som hänt. Den avser Skogsstyrelsen göra i utvärderingen av sektorsmålen. Någon pekade också på faran att detaljreglera komplicerade frågor som miljöhänsyn alltför hårt. Inställda kurser SMF Erik S: SMF har sökt och fått medel för en satsning på utbildning för att motverka körskador. Detta ser Skogsstyrelsen mycket positivt på. Totalt har planerats ca 120 utbildningsdagar. Hitintills har dryga 30 dagar ställts in av olika skäl vilket vi är lite oroliga för. Körskadorna är viktiga att komma till rätta med och en utbildningssatsning som denna tror vi är en effektiv åtgärd. Hur tänker ni i skogsbruket göra? 5 Övriga frågor Kulturpolytax: Skogsbrukets företrädare menade att det varit ett antal olyckliga omständigheter bakom att flera kurser fått ställas in, men att ambitionen är att fullfölja. Lisa H: Det pågår ett arbete mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet som kallas kulturpolytax. I stort går det ut på att man även vid inventeringen före avverkning har en djup kulturkompetens på inventerarna. Allmänt positiva omdömen. Delar av skogsbruket markerar dock att man inte ser nödvändigheten att spara alla sådana kulturobjekt som är mycket vanliga, t.ex. kolbottnar. Forskningssatsning körskador: Mårten L: SkogForsk håller f.n. på att ta fram underlag med målet att kunna säga var det finns stor risk att markskador uppstår. Underlaget ses som en viktig bit i arbetet att minska körskadorna. 6 Mötets avslutande Monika S tackade för visat intresse. Nästa möte äger rum den 2 december 2010, i Stockholm.