Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum Diarienr 2009/1880 Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Tid: 4 september 2009, kl Plats: Deltagare: Antecknat av: Skogsstyrelsens lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Monika Stridsman, Skogsstyrelsen, Håkan Wirtén, Skogsstyrelsen; Peter Staland, LRF, Björn Andrén, Holmen, Ulf Sterler, Jägareförbundet, Anders Blom, SSR, Mårten Larsson, Skogsindustrierna, Yngve Daoson, GS-facket, Linda Berglund, WWF, Stefan Forsman, Sametinget, Leif Gren, Riksantikvarieämbetet, Viktoria Hallberg, Hembygdsförbundet, Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna, Herman Sundqvist (efter lunch), Sveaskog, Erik Sollander Skogsstyrelsen. Anmält förhinder: Tomas Lundmark, SLU; Jonas Rudberg, SNF, Anna-Helena Lindahl, Naturvårdsverket. Dessutom från Skogsstyrelsen: Per video: Svante Claesson (punkt 4), Hans Samuelsson (punkt 5). Erik Sollander 1. Information Monika S hälsade välkomna. En kort presentationsrunda genomfördes. Skogspolitiken och Skogsstyrelsens roll: Monika S: Den nuvarande skogspolitiken från 1993 beskrivs ibland som Frihet under ansvar och innebär att skogsnäringen har ett stort ansvar för att de skogspolitiska målen nås. Den politiken har i allt väsentligt bekräftats av riksdagen i den senaste skogspolitiska propositionen. Skogssektorn bör därför ha god kunskap om målen och vad de innebär. Skogspolitiken innebär även att det är väsentligt att de som arbetar med skogsbruk har satt upp mål för sitt eget brukande av skogen. Dessutom behövs kunskap, t.ex. om vad olika åtgärder leder till, både i termer av ekonomi och biologisk mångfald. Politiken kräver också mycket av oss som myndighet. Tydlighet om vilka mål samhället har och regelverkens krav. Som myndighet måste vi fortsätta bli effektivare. Jag ser arbetet med uppföljning som centralt och att återkoppla till de aktörer som påverkar mest. Vi måste ha en god dialog med skogssektorn om åtgärder och nog ofta arbeta tillsammans för att driva frågorna framåt. Slutligen måste vi som myndighet bli mer kundanpassade, både inom myndighets- och uppdragsverksamheterna och inte minst mot andra myndigheter. Målet om en väg in från skogsnäringen till myndigheterna är en stor utmaning. Flera från skogsnäringen menade att det är viktigt att Skogsstyrelsen kan vara tydlig om effekten av att vidta olika åtgärder eller ej men också att nyckeln till en god eller ökad produktion ligger i den vanliga skogsvården, särkilt i arbetet med föryngringarna. Problem i NAVET: Monika S: Sen i våras har vi en ny centraliserad rutin för att hantera avverkningsanmälningar(navet). Vi har nu Minnesanteckningar sektorsråd

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) drabbats av stora inkörningsproblem, bl.a. med datasystemen, som innebär att bara inmatningen av anmälningar är försenad med flera veckor. Vi har gått ut med information till alla ombud inom skogsbruket, berättat om våra problem och vädjat om att de ser till att anmälningarna är så korrekt ifyllda som möjligt, då eventuella returer för komplettering nu är kraftigt försenade. På sikt hoppas vi komma över till E-avverka. Vi ser mycket allvarligt på problemen och arbetar med full kraft för att åtgärda dem. Från främst skogsnäringens sida framfördes att det nog ännu är någorlunda acceptabelt då konjunkturåterhämtningen verkar ta tid. Om konjunkturen förbättras kan situationen snabbt bli skarp. Flera påpekade vikten av att systemen fungerar. Skogstyrelsen har även fått kritik från bl.a. länsstyrelser och SNF för att systemen inte fungerar. Sammanfattning: Monika S: Tack. Vi ser som sagt mycket allvarligt på problemen. Vi kommer att informera om hur vi går vidare. Skogsstyrelsens strategi: Monika: Strategidokumentet är antaget av vår styrelse och fokuserar på vårt interna arbete på några års sikt. Avsikten är att omarbeta dokumentet årligen. Strategin är avsedd att hjälpa oss i vårt interna arbete, bl.a. med vår verksamhetsplanering. Genomgående fokuserar vi mer på uppföljning, både internt och externt, och förenkla planeringen. Allmänt positiva reaktioner med flera frågeställningar. Skrivningarna om helhetssyn är mycket bra, men kan vara viktiga inte bara i externa frågor utan även i interna som personal. I omvärldsanalysen stor bl.a. att klimatfrågan ersätter andra miljöfrågor, vilket förefaller märkligt. I vad mån kundorienteringen kan leda till konflikter diskuterades. Flera aktörer var också positiva till att bidra till system för hur olika effekter mäts. Sammanfattning Monika S: Tack för synpunkterna. Vi ser över skrivningarna ni pekat på. Kundbegreppet diskuterades intensivt internt och landade så här, vi får se om det håller. Tack även för erbjudandet om samarbete när det gäller mätmetoder. Regeringsuppdragen: Erik S: Skogsstyrelsen har efter skogspropositionen fått en lång rad utredningsuppdrag och antalet uppdrag förefaller inte minska, bl.a. till följd av att regeringen allt oftare väljer att involvera fler myndigheter i varje utredningen. En lista över uppdragen finns i bilaga 1. Några av uppdragen har nyligen avrapporterats, medan den stora mängden uppdrag ska avrapporteras nu under hösten och i början av nästa år. :

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Flera menade att det vore värdefullt om listan kompletterades med kontaktinformation om projektledare och t.ex. vilka som deltar i referensgrupperna. Några uttryckte sin uppskattning över att Skogsstyrelsens projektledare nu ofta tar in referensgrupperna tidigt i processen. Monika S: Tack för synpunkterna och återkopplingen. Vi kompletterar listan och skickar ut. Ordförandeskapet: Håkan W: Vi är nu inne i Sveriges andra period som EU-ordförandeland, den första var under Bland de svenska prioriteringarna har främst klimat och energi samt EUs Östersjöstrategi bäring på skog. Inom EU tar en rådsarbetsgrupp fram förslag till ministerrådet. Skogsstyrelsen deltar och hjälper Jordbruksdepartementet med att ta fram underlag. Bland de viktigare frågorna märks: Due Diligence Regulation: Kommer ur FLEGT, om illegal avverkning. Går i korthet ut på att se till att det inte används virke som avverkats illegalt inom EU. Innebär en svår balansgång för att få effekt utan att skapa andra problem. Sveriges ambition är att kunna enas om ett förslag till december, men risken för förseningar måste ses som stor då åsiktsskillnaderna mellan länderna är stora. Voluntary Partnership Agreements (VPA) under FLEGT. Kommissionen har tecknat avtal med Ghana. UNFF. Förhandlingarna om finansieringsmekanismerna strandade i våras. G77 länderna vill nu återuppta förhandlingarna. Klimatförhandlingarna i Köpenhamn är centrala men i själva förhandlingarna är skogsfrågorna i industriländerna sekundära Sverige arrangerar ett skogsdirektörsmöte för EU- länderna 30 sep 1 okt utanför Göteborg. Mötet har ingen formell status. Många är anmälda. EU vill utveckla bilaterala samarbeten med sex större skogsländer, bl.a. Brasilien, Ryssland och Kina. Som en följd överöses nu delar av skogsnäringen med förslag om samarbete bl.a. från Brasilien och tvekar i hur de bör hanteras.. Håkan W: Braslien är allmänt aktivt. Vi ska försöka gräva i bakgrunden och återkoppla. 2 Tall i södra Sverige Peter Staland: Vi ser att andelen föryngringar med tall i söder sjunker. Vi får gran på marker där den biologiskt inte hör hemma. I Södras plantskolor har försäljningen av tallplantor sjunkigt från en stabil nivå på ca 25-30% till under 10 %. Utvecklingen uppfattar vi beror av flera saker, inte bara till följd av vilttryck. Vi ser gärna att Skogsstyrelsen aktivt engagerar sig i frågan.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) 3 Planteringsstöd efter stormarna Många i rådet menade att frågan är allvarlig, att man är villig att delta i arbetet och att man ser Skogsstyrelsen som en naturlig samlande kraft för att åstadkomma förändring. Flera uttryckte också att man uppfattar orsakssammanhangen som komplexa. Det är inte bara frågan om problem med stora skador till följd av älgbete, utan beror av många andra faktorer. Monika S: Tack för diskussionen. Vi tar med oss frågan hem och återkommer med ett förslag hur vi kan gå vidare till nästa möte. Kan vi agera tillsammans ökar möjligheten till framgång. Peter Staland: För närvarande ligger stödmedel outnyttjade. Möjligen finns skogsägare som gjort åtgärder men som inte sökt stöd. Finns möjligheter att nyttja medlen även för tallföryngringar? Det kan finnas anledning att samordna insatserna då skogsägarrörelsen i stort endast når de skogsägare som är medlemmar. Monika S: Vi tar med oss frågan. Vi kanske kan göra mer. 4 Sektorsmål Håkan W: Vi vill allmänt ta upp en diskussion om sektorsmålens framtid, detta då de nuvarande kortsiktiga målen går ut Svante Claesson från skogsavdelningen deltar per video. Kort bakgrund Som myndighet har vi bl.a. att uttolka de övergripande målen för skogspolitiken, vilket vi gjort genom en process här i rådet under 2003 och 2004 som landade i de nuvarande sektorsmålen. Målen avser samtliga de tre benen i hållbarhetsbegreppet. Vi tillförde även en långsiktig målbild. Ett drygt 10-tal uppföljningsbara SMART mål tillfördes också, varav några kommer från miljömålen. I slutfasen på den dåvarande processen fick vi en besvärlig diskussion när vi skulle fastställa målen som i grunden handlade om olika tolkning av rådets roll. Vi landade då i att målen har beslutats av Skogsstyrelsen efter en process i rådet. Någon konsensus är fel att tala om, men däremot uppfattade vi att det fanns ett engagemang. Vi vill nu ta upp en förutsättningslös diskussion hur bör vi gå vidare? : Flera menade att förra processen i grunden var bra och borde kunna utvecklas ytterligare. Några av de arbetsgrupper som bildades då fungerade väl, andra inte. Där kan finnas att lära av. Myndighetens rådighet är låg i flertalet frågor, därför mycket centralt att få stöd och förståelse från övriga aktörer. Fokuset i nya målen bör utgå från den något annorlunda skogspolitik som nu beslutats. Målen måste vara realistiska och relativt få. Rådet bör ses som en kvalificerad referensgrupp, men det är Skogsstyrelsen som äger och fastställer målen. Monika S: Tack för diskussionen. Vi återkommer med förslag på process och lägesbeskrivning till nästa möte i december och stämmer av. 5 Kvävegödsling Håkan W: Hans Samuelsson från skogsavdelningen deltar via video som sakkunnig i frågan.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Våren 2007 beslutade Skogsstyrelsen om nya allmänna råd för kvävegödsling på skogsmark och har fått kritik sedan dess, från bl.a. Naturvårdsverket för att regelverket inte är tillräckligt skarpt, och från skogsbruket för att regelverket är för skarpt. Vår uppgift i sammanhanget är att utforma regelverket med hjälp av bästa tillgängliga kunskap. I detta fall uppfattar vi att kunskaperna delvis pekar åt olika håll. Vi vill nu ta upp frågan med er hur tycker ni vi ska hantera frågan? : Flera i rådet menade att Skogsstyrelsen bör ta omtag i frågan. Ansatsen förefaller varit väl smal och det måste ses som olyckligt att SLU:s yttrande inte inkom så att den beaktades. En effekt är att förankringen och acceptansen för de nuvarande råden också drabbats, vilket är olyckligt. Monika S: Tack för diskussionen och synpunkterna. Vi tar med oss frågan och överväger konsekvenserna av att ta ett omtag. En slutsats är att kraven på beredning blir mycket höga när uppfattningarna skiljer sig så kraftigt 6 Övriga frågor Landsbygdsprogrammet: Fråga från LRF: När tas besluten för nästa ansökningsomgång rörande kompetensutveckling? SMS har sökt medel för körskador, med processen verkar fastnat. Vad har hänt? Erik S kontrollerar och återkopplar. Datum för möten 2010: Skogsstyrelsen skickar senaste oktober ut förslag på 4 möten under 2010.