PROJEKTPLAN Mera tall!

Transkript

1 Dnr 2010/454 PROJEKTPLAN Mera tall! Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig Första utkast Ove A Justeringar inför telefonmöte Ove A Justerat efter telefonmöte Ove A Justerat efter projektgrpmöte Ove A Justerat efter telefonmöte Ove A Ändringar maa styrgrpsmöte Ove A Beslutsversion Ove A Förslag till ändring av punkt 7.2 maa styrgruppsbeslut Ändring av punkt maa styrgruppsbeslut Ove A Ove A Förslag till revidering av projektplan Ove A Styrgruppsbeslut av reviderad projektplan Ove A Förslag till ersättare i styrgrupp respektive projektgrupp Beslut om ersättare i styrgrupp respektive projektgrupp Ove A Ove A

2

3 Projektägare/Styrgrupp Monika Stridsman, ordf PerArne Nordholts, Såg i Syd Erik Normark, Holmen Skog Leif Olofsson, Sydved Christer Segerstéen, LRF Skogsägarna Herman Sundquist, Sveaskog Göran Örlander, Södra Projektledare Ove Arnesson Projektgrupp Lars-Erik Frisk, Såg i Syd Jonnie Friberg, Holmen Skog Klas Sandberg, Sydved Kjell Gustavsson, Sveaskog Mats Hansson, Södra Datum Skogsstyrelsen

4 Innehåll 1 Projektplanens syfte Bakgrund och kopplingar till andra projekt och verksamheter Bakgrund Kopplingar till andra projekt och verksamheter Mål Förändringsmål Projektmål Projektets målgrupp Projektorganisation Genomförande av uppdraget Beslutsförteckning Dokumentation av projektets resultat Administrativa rutiner Roller och ansvar inom projektet... 6 Styrgruppen... 6 Projektledaren... 6 Projektgrupp Aktivitetsplan Kommunikationsplan Budget Samarbetsorganisationer Riskanalys Ändringshantering Projektavslutning Utvärdering

5 1 Projektplanens syfte Projektplanens syfte är att utgöra projektgruppens operativa plan över hur projektet skall arbeta, organiseras och genomföras så att projektmålen infrias. Projektplanen ska kunna svara på frågorna varför (idé och syfte), vad och när (mål) samt hur (genomförande) rörande projektet. 2 Bakgrund och kopplingar till andra projekt och verksamheter 2.1 Bakgrund Under senare år har en allt större andel av de marker som är lämpade för barrblandskog och de bättre tallmarkerna i allt för hög utsträckning kommit att föryngras med gran. Ett viktigt skäl till denna utveckling är dålig balans mellan klövviltstammarna och fodertillgången och säkert också markägares tro på möjligheten att föryngra med tall. Den minskade andelen tallungskog ökar dessutom betestrycket ytterligare på de marker som trots allt föryngras med tall vilket drastiskt minskat möjligheterna att få fram tall av god kvalitet samtidigt som tillgången på viltfoder minskar. Den gran som planteras på tallmark växer ofta bra de första åren men får därefter allt större problem. Inslaget av bland annat ek, rönn och sälg i våra skogar har också minskat kraftigt och endast undantagsvis har dessa haft möjlighet att växa upp till träd. Detta ger i sin tur negativa konsekvenser för tillgängligt viltbete och för den biologiska mångfalden vilket, förutom minskning av ovan nämnda trädslag, kan märkas genom allt sämre livsbetingelser för flera arter. Sammanfattningsvis är den rådande situationen negativ både för möjligheterna till god skogsproduktion och för den biologiska mångfalden. 2.2 Kopplingar till andra projekt och verksamheter Projektet bör samverka med Future Forests delprojekt Samverkan och konflikt i framtidens skogar samt delprojekt Värderingar och attityder. Projektet ska även samverka med SLU:s forskningsprogram Vilt och Skog samt följa arbetet med den nya älgförvaltningsmodellen och de skogliga sektorsmålen. Ytterligare projekt som kan bidra med kunskap är Sveaskogs viltfoderprojekt som syftar till att utvärdera olika metoders effektivitet för att skapa viltfoder, Södras Krafthandling Skog som har avsnitt som berör viltet och skogen och även har ett antal demogårdar samt Holmens Skogs viltbetesinventeringar. Utöver tidigare nämnda projekt och verksamheter kan nämnas att Maria Hörnell- Willebrand vid Hedmark University Colleg i Norge hösten 2010 söker anslag för ett intressant projekt. Projektet syftar till att utveckla en arbetsmodell med ett verktyg som ska sammanställa ett antal inventeringsresultat och information för att kunna följa och simulera en hjortviltpopulations utveckling i relation till fodertillgången med mera. 2

6 3 Mål Projektets övergripande mål är att inledningsvis inom ett begränsat område, genom gemensamma aktiva åtgärder, visa att det går att bedriva ett ståndortsanpassat skogsbruk i långsiktig balans med livskraftiga klövviltstammar och på så sätt åstadkomma en ökad tro på tallens möjligheter. Demonstrationsområdet ska vara det goda exemplet som visar att detta är möjligt samt tjäna som mötesplats för att sprida arbetssättet och inspirera till fortsatt utveckling. 3.1 Förändringsmål Projektets produktionsmål är att öka andelen tall av god kvalitet i skogar av mellanbonitet samt på ren tallmark. Projektets naturvårdsmål är bland annat att andelen tall, ek, asp, sälg och rönn som utvecklas till träd ökar för att stärka den biologiska mångfalden och därmed även öka foderproduktionen i våra skogar. 3.2 Projektmål Projektet syftar till att inledningsvis inom ett demonstrationsområden ta fram en arbetsmodell för hur jägare och skogsbruk kan samverka på lokalplanet för att skapa förutsättningar för ett ståndortsanpassat skogsbruk och bibehållen biologisk mångfald i balans med livskraftiga klövviltstammar. Projektets måluppfyllnad utvärderas genom mätning av två till tre faktorer varav inställningen till föryngring med tall skulle kunna vara en viktig faktor. Faktorer för att mäta projektets huvudmål Projektets måluppfyllnad utvärderas genom mätning av två till tre faktorer som ska kunna mätas med objektiva säkerställda metoder. Exempel på faktorer kan vara skogsägarnas attityd till föryngring av tall, jägarnas syn på skog- och viltproblematiken, betestrycket inom området, eller förändringar i andelen skogsmark som föryngras med tall. Faktorer för att mäta sekundära effekter. Sekundära effekter av projektet mäts genom att till exempel ta in uppgifter om älgobs, slaktvikter på kalv och avskjutningsstatistik från jägarorganisationerna. Viltolycksstatisktik kan hämtas från Viltolycksrådet och förändringar i plantförsäljning kan hämtas från plantproducenter. 3.3 Projektets målgrupp Projektets primära målgrupp är skogsbruket, men för att projektet ska bli framgångsrikt krävs aktiv samverkan med jägar- och naturskyddsorganisationer. Geografiskt definierar vi följande undergrupper: 1. Skogsbruks-, jägar- och naturvårdsorganisationer inom det första demonstrationsområdet i Uppvidinge kommun. Inom ett geografiskt begränsat område provar och lär vi oss att föra dialog och att mäta resultat. 3

7 2. Ytterligare demonstrationsområden kan vid behov komma att etableras i andra delar av Sverige. 3. Skogsbruks-, jägar- och naturvårdsorganisationer inom hela Sverige. Här informerar vi utan att initiera dialog eller mäta resultat. Vi utnyttjar erfarenheter och resultat från grupp 1. 4 Projektorganisation Projektet leds av Ove Arnesson, Skogsstyrelsen. Projektledaren är ansvarig för att förslag till projektplan utarbetas, att en projektbudget upprättas och att uppdraget genomförs i enlighet med fastställda planer och budgetar. Bakgrunden och motivet till val av projektorganisation är diskussioner som förts i det Nationella sektorsrådet angående viltskador på skog och obalansen mellan fodertillgång och klövviltstammarna. Diskussionerna resulterade i att GD Monika Stridsman kallade samman en grupp företrädare för skogsbruket till ett rådslag för tallen. Denna grupp beslöt starta projektet Mera tall och utgör tillsammans projektets styrgrupp och projektägare. Nationella sektorsrådet fungerar som projektets referensgrupp. Styrgrupp Monika Stridsman, ordf Göran Örlander, Södra Herman Sundqvist, Sveaskog Henrik Asplund, Såg i Syd Leif Olofsson, Sydved Erik Normark, Holmen Skog Christer Segerstéen, LRF Skogsägarna Referensgrupp Nationella sektorsrådet Projektledare Ove Arnesson Projektgrupp Mats Hansson, Södra Kjell Gustavsson, Sveaskog Lars-Erik Frisk, Såg i Syd Mattias Mårtensson, Sydved Jonnie Friberg, Holmen Skog Figur 1: Projektorganisation 4

8 5 Genomförande av uppdraget 5.1 Beslutsförteckning Beslut Önskade resultat Tidpunkt Styrgruppsprotokoll 1 Projektbudget 2011 Beslut om budget för projektet Nr 3 2 Projektbudget 2012 Beslut om budget för projektet Nr 8 3 Projektbudget 2013 Beslut om budget för projektet Nov Projektbudget 2014 Beslut om budget för projektet Nov Projektbudget 2015 Beslut om budget för projektet Nov Beslut projektdirektiv Styrgruppen fastställer projektdirektiv Nr1 7 Beslut projektplan Styrgruppen fastställer projektplan Nr 2 8 Beslut om demoområde Styrgruppen beslutar att demoområdet ska placeras inom Uppvidinge kommun. 9 Beslut om finansiering Styrgruppen beslutar att projektet under 2011 ska stå för samtliga kostnader som uppkommer med anledning av projektet Enligt mejl från Monika Stridsman Nr 3 10 Reviderad projektplan Ändring av punkt Nr 3 11 Fördelningsnyckel för projektets kostnader Skapa en nyckel för fördelning av kostnader mellan i projektet inblandade organisationer 12 Beslut angående jakttider Styrgruppen beslöt att frågan om jakttider ej ska ingå i projektets uppdrag. 13 Beslut angående leveransplan med budget. 14 Beslut om förtydligande av projektplan 15 Beslut om preliminär budgetram Beslut om kostnadsfördelning per den 1 december årligen. Styrgruppen beslöt godkänna föreslagen leveransplan med budget Styrgruppen beslöt ge projektledaren i uppdrag att i samråd med Skogsstyrelsens utvecklingsenhet ta fram förslag tillreviderad projektplan. Styrgruppen beslöt om en preliminär budgetram på tkr för verksamhetsåret 2012 Skapa en tidplan för de årliga kostnadsfördelningarna Nr Nr Nr Nr Nr Nr 8 17 Beslut om reviderad projektplan Skapa en tydligare projektplan Nr 8 18 Beslut om årsrapport senast den 1 mars årligen, 19 Beslut om ändrat datum för årsrapport till den 1 april årligen Eventuellt utökande av antal demoområden Förslag till direktiv för eventuellt fortsatt projekt från 2016 och framåt Slutrapport redovisas Årligen samla ihop erfarenheter, kunskaper och uppnådda resultat Datum flyttas fram för att avskjutningsstatistiken ska hinna bli klar. Bredda projektets geografiska spridning Nr Nr Senast den 1/ senast den 1/

9 5.2 Dokumentation av projektets resultat. Resultaten av inventeringar och eventuella försök samt resultaten av attitydundersökningar dokumenteras löpande på projektets hemsida. Styrgruppen hålls informerad genom att löpande erhålla projektgruppens anteckningar och aktuella resultat via E-post. 5.3 Administrativa rutiner Dokumentation sker genom protokoll från styrgruppens möten och minnesanteckningar från projektgruppens möten samt övriga möten som hålls med anledning av projektet samt projektets slutrapport. Dokumentationen läggs ut löpande på projektets hemsida. 6 Roller och ansvar inom projektet. Projektledaren är tillsammans med projektgruppen ansvarig för att i samråd med styrgruppen hålla projektplanen uppdaterad. Övriga roller och ansvarsområden framgår av den mer detaljerade arbetsplanen. Styrgruppen Styra och fatta löpande beslut rörande projektet. Förankra projektet internt inom respektive organisation. Styra och löpande fatta beslut rörande projektets olika mål. Identifiera omvärldsfaktorer och besluta om hur projektet ska hantera dessa. Säkerställa rätt resurser till projektet. Ge återkoppling på de årliga resultatredovisningarna och projektutvärderingarna. Fatta beslut om projektavslut. Projektledaren Planera, leda, följa upp och styra arbetet inom projektet så att rätt resultat åstadkoms projektet. Hantera och driva projektet inom givna tids- och kostnadsramar. Förmedla projektets syfte, mål och resultat till målgrupperna och andra intressenter. Upprätta övergripande planer och detaljerade planer. Löpande ta fram överenskommen uppföljning och statusrapportering av projektet. Ta fram nödvändiga underlag för beslut. Granska projektet i syfte att minimera projektets risker samt säkerställa att projektet drivs på bästa möjliga sätt. Projektgrupp Leverera av projektledningen beställda arbetsuppgifter eller produkter på avtalad tid och resursinsats samt med rätt kvalitet. 6

10 7 Aktivitetsplan med budget Projektgruppen planerar och följer sina aktiviteter, leveranser, tidpunkter och budget i en ständigt ajourhållen aktivitetsplan. Se bilaga Leveransplan med budget. 8 Kommunikationsplan Då projektet till stor del bygger på kommunikation ersätts kommunikationsplanen med en Aktivitetsplan med budget. Projektet kommunicerar via följande kanaler: Organisationernas hemsidor, publikationer och presentationsmaterial. Massmedia, informationsträffar, exkursioner, utbildningar. 9 Budget Respektive organisation som deltar i projektet ansvarar för sina egna personaloch resekostnader. Eventuella kostnader för material och externa tjänster betalas gemensamt av de i styrgruppen representerade organisationerna. 10 Samarbetsorganisationer Förutom de i styrgruppen representerade organisationerna bör kontakt etableras med berörd länsstyrelse samt berörda naturskyddsföreningar, intresseföreningar, kommuner och jägarorganisationer. Se aktivitesplan. 11. Riskanalys De viktigaste riskerna för projektet bedöms vara följande: Risk nr Riskbeskrivning Konsekvens om risken inträffar Föreslagen åtgärd Ansvarig 1 Personer med nyckelkompetens för projektet övergår till andra arbetsuppgifter eller avslutar sin anställning. Projektet tappar fart och fokus. En god dokumentation av minnesanteckningar och utförda åtgärder under projektperioden underlättar introduktionen för nya projektdeltagare. Projektledaren 2 Någon annan stor fråga tar fokus från projektet. Risk för att projektet läggs ner eller läggs i malpåse. Frågan om balans mellan skog och vilt är nationell och bedöms bara kunna överflyglas av en större katastrof modell stormen Gudrun eller motsvarande. Styrgruppen 3 Älgfrågan tar över och vi går in i gamla invanda hjulspår och därmed låsningar inför nya lösningar. Det uppstår motsättningar mellan jägare och skogsbruk som försvårar samverkan och minskar Det är viktigt att poängtera att hela projektet bygger på samverkan mellan skogsbruk och jägare och att eventuella konflikter löses på ett Styrgruppen 7

11 möjligheterna för projektet att nå målen. tidigt stadium. 4 Otydliga mål och dåliga uppföljningsmetoder ger svårigheter att följa projektets utveckling. Det uppstår diskussioner och otydligheter om projektets resultat vilket minskar värdet av arbetsmodellen. De mål som sätts upp och metoderna för att uppnå dessa måste vara rimliga och ge objektiva resultat Projektledaren 5 Projektet misslyckas t.ex. genom att många nya tallföryngringar inom demonstrationsområdet förstörs av viltet). Förtroendet för tall minskar ytterligare. Projektet måste vara tydligt med att informera om risken för skador och att det tar tid innan det blir positiva resultat. Styrgruppen 12. Ändringshantering I de fall det blir aktuellt med avsteg från den fastställda projektplanen lyfts frågan till styrgruppen för beslut om reviderad projektplan Projektavslutning Projektet pågår till och med och avslutas när leveranserna är uppfyllda enligt projektplanen. 14. Utvärdering En samlad utvärdering av hela projektet görs efter projektavslut genom projektledarens försorg. Projektgruppen har även i uppdrag att utforma ett förslag till innehåll och presentationsdatum för en årlig utvärdering Se Aktivitetsplan med budget. 8