Dnr 2016/1145 Skogsstyrelsen. PROJEKTPLAN augusti 2016 december Mera tall

Transkript

1 Dnr 2016/1145 Skogsstyrelsen PROJEKTPLAN augusti 2016 december 2018 Mera tall

2 Projektbeställare Johanna From, Skogsstyrelsen Projektledare Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen Delprojektledare Ove Arnesson, Skogsstyrelsen Styrgrupp Johanna From, Skogsstyrelsen Göran Örlander, Södra Skogsägarna Karin Vestlund Ekerby, LRF Skogsägarna Peter Christoffersson, Holmen Skog Pär Johansson, Sydved Ronny Löfstrand, Sveaskog Tony Axelsson, Vida Jonas Zetterlund, Svenska kyrkan Per Sandberg, Mellanskog Skogsägarna Arbetsgrupp Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen Ove Arnesson, Skogsstyrelsen Kjell Gustavsson, Sveaskog Mats Nilsson, Holmen Skog Anton Bertilsson, Sydved Gösta Lundin, Södra

3 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar Bakgrund Förutsättningar Kopplingar till andra projekt och verksamheter Mål Effektmål Projektmål Projektfokus Målgrupper Omfattning och avgränsning Omfattning Avgränsning Lönsamhetsbedömning Planer och arbetsformer Milstolpeplan Leveransplan Aktivitets- och resursplan Projektkostnader Administrativa rutiner Arbetsformer Utbildningsplan Dokumenthantering Kommunikation Mottagande och effekthemtagning Avveckling Kvalitetssäkring Organisation, ansvar och bemanning Risker Bilagor och referenser

4 Definitioner Ord/förkortning Mera Tall Mera Tall ÄFG och ÄFO LBP RASE LRF Future Forests Intressenter Förklaring Ett samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket i södra Sverige Framförallt ett informationsprojekt med syfte att sprida kunskapen vidare från hittills vunna erfarenheter av Mera Tall men också att säkra en fortsatt förvaltning av pilotområdet Uppvidinge. Älgförvaltningsgrupp och älgförvaltningsområde. Begrepp inom den av riksdagen beslutade nationella älgförvaltningen. Landsbygdsprogrammet. Ett av EU finansierat stöd som under perioden består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Sammanfattande namn för de betesbegärliga trädslagen rönn, asp, sälg och ek. Lantbrukarnas riksförbund Ett forskningsprogram i samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå universitet och SkogForsk. Programmet avslutas under Samlingsbegrepp för i projektet deltagande organisationer. Holmen, Södra, Sveaskog, Svenska kyrkan (stiften i Lund, Göteborg, Borås, Växjö och Linköping), Vida, LRF Skogsägarna, Sydved, Skogsstyrelsen. 4

5 1 Bakgrund och förutsättningar 1.1 Bakgrund Under senare år har en allt större andel av de marker som är lämpade för barrblandskog och de bättre tallmarkerna i allt för hög utsträckning kommit att föryngras med annat än tall. Älgbetesinventeringen (ÄBIN) visar att en stor del föryngrats med gran men även föryngring med lövträd förekommer. På en relativt stor andel av arealen har ingen åtgärd alls vidtagits. Ett viktigt skäl till denna utveckling är en dålig anpassning av klövviltstammarna till rådande födobetingelser. Avverkade arealer måste kunna återbeskogas med lämpligt trädslag. Den minskade andelen tallungskog ökar dessutom betestrycket ytterligare på de marker som trots allt föryngras med tall vilket drastiskt minskat möjligheterna att få fram tall av god kvalitet samtidigt som tillgången på viltfoder minskar. Inslaget av bland annat ek, rönn och sälg i våra skogar har också minskat kraftigt och endast undantagsvis har dessa haft möjlighet att växa upp till träd. Detta ger i sin tur negativa konsekvenser för tillgängligt viltbete och för den biologiska mångfalden vilket, förutom minskning av ovan nämnda trädslag, kan märkas genom allt sämre livsbetingelser för flera arter. I ett successivt förändrat klimat som sannolikt kommer att kännetecknas av längre perioder av torka är tall dessutom ett lämpligt trädslag på fler marker än idag. Sammanfattningsvis är den rådande situationen negativ både för möjligheterna till god skogsproduktion och för den biologiska mångfalden. Samverkansprojektet Mera Tall har under perioden 2010 till 2015 haft som övergripande mål att inom ett begränsat område, genom gemensamma aktiva åtgärder, visa att det går att bedriva ett ståndortsanpassat skogsbruk i långsiktig balans med livskraftiga klövviltstammar. Därigenom skapas en ökad tro på tallens möjligheter. I samband med redovisning av erfarenheterna från pilotområdet i Uppvidinge under våren 2016 framkom flera positiva resultat. Skogsägarnas och jägarnas tro på att det går att föryngra tall av god kvalitet har ökat. Förståelsen för sambanden mellan skog och vilt har ökat. Betestrycket på tall och RASE har minskat även om det fortfarande är oacceptabelt högt. Älgstammen har minskat. Avskjutningen av rådjur har påtagligt ökat. De goda erfarenheterna från Mera Tall bör nu spridas i landet. Erfarenheterna att genomföra denna typ av verksamhet i projektform tillsammans med skogsbruket är goda. 5

6 1.2 Förutsättningar Projektet ska bygga vidare på erfarenheterna från projektet Mera Tall i Uppvidinge. Den delen av projektet slutredovisas i en rapport under 2016, Skogsstyrelsens diarienummer 2010/454. Projektet är tänkt att löpa från augusti 2016 till december Med möjlighet till förlängning ytterligare ett år. Skogsstyrelsen ansvarar för att utse och finansiera en projektledare för Mera Tall och en delprojektledare för förvaltningen av pilotområdet Uppvidinge under hela projekttiden. Övriga intressenter bidrar med resurser till styrgruppen och arbetsgruppen i form av egen tid inklusive eventuella kostnader för resor. Omkostnader fördelas på flertalet ingående parter efter godkänd budget. Samtliga intressenter ska bidra med resurser i form av egen personal i arbetet med att få ÄFG, älgskötselområden och andra målgrupper att samverka kring en god balans mellan skog och vilt. 1.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter I projektet ingående organisationer arbetar inom sin ordinarie verksamhet med frågor kopplade till Skog och Vilt. I den verksamheten ska information om och utbildning i den arbetsmodell som tagits fram inom Mera Tall införlivas. Exempel på detta är information om Mera Tall i samband med skogskvällar, skogsdagar, utbildningar, mässor eller andra tillfällen med kontakter med skogsägare och jägare. Inte minst de egna skogstjänstemännen är en viktig målgrupp för projektet så att de kan uppträda som goda ambassadörer. För att samordna Skogsstyrelsens arbete med viltfrågor finns en nationell viltsamordningsgrupp där bl.a. Skogsstyrelsens regionala viltsamordnare ingår. I varje region finns en handlingsplan som beskriver hur distrikten arbetar med viltfrågor. I det ordinarie arbetet ingår bland annat möten med viltförvaltningsdelegationer, ÄFG, exkursioner och träffar i andra sammanhang. Skogsbrukets nationella viltgrupp är ett samarbetsorgan mellan LRF, SCA, Södra, Bergvik/Stora Enso, Holmen, Sveaskog och Mellanskog. Arbetet synkroniseras via Skogsindustrierna. Tillsammans företräder parterna cirka 80 % av landets skogs- och jordbruksmark. Rådet samverkar kring frågor kopplade till den nya älgförvaltningen. Nationella Viltolycksrådet är ett nationellt samarbetsorgan som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken. I viltolycksrådet ingår 16 organisationer däribland LRF och Skogsstyrelsen. Rådet verkar för att minska trafikolyckor med vilt och eftersök av trafikskadat vilt. Rådet tillhandahåller nationell statistik över viltolyckor. Älgdata är länsstyrelsernas portal för rapportering av fällda älgar och för att slutrapportera älgjakten till länsstyrelsen. Det finns även möjlighet att ta ut statistik över fällda älgar, älgobservationer m.m. 6

7 Viltdata är en nationell portal där landets alla jaktlag erbjuds att rapportera avskjutning med flera uppgifter från den svenska jaktutövningen. Deras webbplats tillgängliggör lokal och regional information om de jaktbara viltstammarna. Viltdata ägs och administreras av Svenska Jägareförbundet och är en del av förbundets allmänna uppdrag gällande viltövervakning och älgförvaltning. Skogsstyrelsen tar fram och vidareutvecklar inventeringsmetoder som kan användas för att få mer kunskap om fodertillgång och hjortdjurens inverkan på skogen. Målet med dessa inventeringar är att de ska vara en del i det beslutsunderlag som används då älgstammen förvaltas. De metoder som Skogsstyrelsen i dagsläget anser sig kunna leverera ett användbart resultat inom älgförvaltningen är: Älgbetesinventering (ÄBIN) Foderinventering (Fodpro) Referenshägn Därutöver rekommenderar skogsbrukets nationella viltgrupp och Jägareförbundet även följande inventeringsmetoder: Avskjutningsstatistik Spillningsinventering Älgobs Kalvvikter Viltstammar i balans har varit ett gemensamt projekt mellan LRF, Jägareförbundet och Södra. Projektet har haft som mål att via kurser och seminarier öka kunskapen om skog och vilt. Projektet avslutades 2014 men det finns planer på en fortsättning. Om en sådan kommer till stånd kompletterar det på ett bra sätt ansträngningarna inom Mera Tall. Projektet använder även i fortsättningen sig av resultaten från Future Forests delprojekt Samverkan och konflikt i framtidens skogar samt delprojekt Värderingar och attityder. Projektet drar även nytta av SLU:s forskningsprogram Vilt och Skog samt följer arbetet med den nya älgförvaltningsmodellen, det nationella skogsprogrammet och de skogliga sektorsmålen. 7

8 2 Mål Projektets övergripande mål är att fler älgförvaltningsområden har inspirerats till den grad att man anammat det arbetssätt i samverkan som utarbetats inom Mera Tall. Med en ökad tro på tallens möjligheter och genom gemensamma åtgärder bedrivs här ett ståndortsanpassat skogsbruk i långsiktig balans med livskraftiga klövviltstammar. Därigenom ökar andelen tall av god kvalitet i plant- och ungskogar av mellanbonitet och på rena tallmarker. Även andelen rönn, asp, sälg och ek med gynnsam konkurrensstatus ökar till gagn för såväl ekonomisk skogsproduktion såsom för en förstärkt biologisk mångfald och foderproduktionen i våra skogar. 2.1 Effektmål Efter projektavslut är kunskapen kring den arbetsmodell som utarbetats i Mera Tall spridd, känd och accepterad som ett framgångsrikt arbetssätt. Arbetssättet används inom flertalet ÄFG i Götaland även efter projektets slut hösten Pilotområdet i Uppvidinge är välkänt som grunden för Mera Tall. Ett område som markägare och jägare gärna åker till för att ta del av resultaten och för att hämta inspiration. 2.2 Projektmål Minst 25 ÄFG i Götaland ska efter projektet ha beslutat införa arbetssättet inom sina områden. I de ÄFG som informeras om Mera Tall så ska mer än hälften av deltagarna känna att de påverkats positivt med en ökad förståelse och insikt i problematiken. Pilotområdet i Uppvidinge omfattar vid projektets slut hela älgförvaltningsområde nr 6 i Kronobergs län. Området arbetar även fortsättningsvis efter samverkanskonceptet Mera Tall. Pilotområdet är så välkänt att besökande från andra älgförvaltningsområden som vill lära sig mer om arbetsmodellen kommer på studiebesök. 8

9 2.3 Projektfokus Resulta Kostna Tid Förväntningstriangeln visar på den inbördes vikten eller prioriteringen mellan färdigtidpunkt, resursutnyttjande eller resultat. Figuren tjänar som vägledning för projektet vid eventuella omprioriteringar eller bedömningar. Punkten i triangeln visar var tyngdpunkten ligger i projektet. Det finns idag stora förväntningar på att den arbetsmodell som tagits fram inom Mera Tall ska kunna hjälpa till att skapa en god balans mellan skog och vilt. Det är därför viktigt att bygga vidare på den trenden innan intresset svalnar. 2.4 Målgrupper Informationen om Mera Tall riktas under 2016 till 2018 i första hand till ÄFG i Götaland. Samtliga ÄFG i Götaland bör genom personligt besök av projektets intressenter få en tydlig och inspirerande bild av arbetsmetoden. I samband med besöken hos ÄFG ska dessa även få hjälp med att sprida budskapet vidare till älgskötselområden och enskilda jaktlag. För de ÄFG som beslutar sig för att anamma arbetsmodellen behövs ytterligare stödjande insatser från projektet. Samtliga viltförvaltningsdelegationer ska besökas för att utröna stödet för att införa arbetsmodellen inom ett eller flera ÄFO i respektive län. Länsstyrelsernas handläggare av viltfrågor liksom jaktvårdskonsulenter behöver känna till projektet liksom även skogsbrukets företrädare för de organisationer som inte ingår i projektet. Dessa grupper ska därför erbjudas information om resultaten och ta del av erfarenheterna från Mera Tall. I samband med andra aktiviteter för skogsägare och jägare som i projektet ingående intressenter anordnar ska det informeras om Mera Tall. För att vara goda ambassadörer för budskapet om Mera Tall behöver alla skogliga tjänstemän i de organisationer som deltar ha en grundläggande kunskap. Därutöver behöver de tjänstemän som i sin tur ska informera och inspirera de övriga målgrupperna en djupare kunskap om Mera Tall. Allmänhet och andra intresserade ska kunna ta del av projektet främst via hemsidan. 9

10 3 Omfattning och avgränsning 3.1 Omfattning Mera Tall är under perioden 2016 till 2018 ett riktat samverkansprojekt som syftar till att sprida kunskap om den arbetsmodell som tagits fram inom pilotområdet i Uppvidinge. För de områden som önskar tillämpa arbetsmodellen ska stödjande hjälp erbjudas. Det kan handla om råd och tips om hur man genomför Mera Tall-exkursioner, bygger demonstrationshägn, utbildar i inventeringsmetoder eller handgriplig hjälp med att skapa ett gott samtalsklimat. Omfattningen av hjälpen avgörs från fall till fall beroende på ingående intressents möjlighet att stötta respektive område. I områden där skogsbruket redan föryngrar med tall på tallmarker är stödjande hjälp nedprioriterat. En delprojektledare ansvarar för att arbetet i pilotområdet Uppvidinge fortsätter som tidigare. En särskild delprojektplan utarbetas. 3.2 Avgränsning Via styr- och arbetsgruppen tas hänsyn till övrigt arbete med skog och vilt som sker i respektive organisation. Varje partner beslutar självständigt om omfattningen på sina insatser för information, utbildning och stödjande av enskilda ÄFG. Inom Skogsstyrelsen behöver projektet ha ett nära samarbete med region Syds viltsamordnare och med distriktens viltansvariga. Projektledaren är ansvarig för att kontakterna tas. Beslut om omfattningen av Skogsstyrelsens insatser tas av respektive regionledningsgrupp. Motsvarande arbete förväntas ske hos övriga intressenter. Inom projektet utarbetas presentations- och utbildningsmaterial i linje med de erfarenheter som vunnits i Uppvidinge. Det material som redan finns framtaget inom ordinarie verksamhet och framtaget tidigare år inom pilotområdet i Uppvidinge ska självfallet nyttjas. Materialet behöver dock anpassas till respektive målgrupp. Arbetsgruppen koordinerar arbetet. 10

11 4 Lönsamhetsbedömning Betesskadorna i södra Sverige är huvudanledningen till att många skogsägare idag undviker att plantera tall. På marker lämpade för tall planteras idag ofta gran eller så föryngras markerna på ett i övrigt otillfredsställande sätt. Konsekvensen blir en storskalig omvandling av skogslandskapet mot granskogar där gran inte passar, vilket är negativt för skogsproduktion och ekonomi, biologiska mångfald, upplevelsevärden och viltets tillgång till foder. Idag föryngras mindre än hälften av all tallmark i södra Sverige med det önskvärda trädslaget tall. Betestrycket är på många håll högre än vad den långsiktigt hållbara betestillgången medger. Det leder bland annat till sämre reproduktion av klövvilt, djur som är mer mottagliga för sjukdomar och lägre slaktvikter. En situation som varken jägare eller skogsägare vinner något på. Den biologiska mångfalden missgynnas. Den främsta indikationen är kanske svårigheterna att få upp nya träd av rönn, asp, sälg och ek. Många lövträd har stor betydelse som bärare av biologisk mångfald. Ensartade granskogar med mark utan fältskikt ersätter tidigare talldominerade skogar med ett rikligt fältskikt. Inte minst blåbärsriset är en viktig födoresurs för många av skogen djur. De rent ekonomiska förlusterna är betydande. I Skogsstyrelsens rapport nr 3 från 2007 Älg- och rådjursstammens kostnader och värden kom författarna fram till att dagens stammar av älg och rådjur kostar samhället årligen 2 miljarder kronor. Kostnader för samhället i form av trafikolyckor och för skogsbruket på grund av kvalitetsnedsättningar och bortfall av produktion. I rapporten rekommenderas en minskning av klövviltstammarna för hela landet med 30 till 50 %. Oavsett hur man räknar så blir slutsatsen att dagens situation i stora delar av Sverige är ohållbar i längden. Om projektet Mera Tall kan hjälpa till att vända trenden och skapa en bättre balans mellan skog och vilt så är det säkert värt de pengar projektet kostar. 11

12 5 Planer och arbetsformer Milstolpar eller etappmål markerar när vissa resultat skall vara klara. De är viktiga för att mäta projektets framåtskridande. De fungerar som deadlines och är ett av verktygen för styrgruppen för att styra effektivt. 5.1 Milstolpeplan Beslutspunkter och milstolpar Nr Namn Önskade resultat Tidpunkt BP1 Godkännande av projektplan. December 2016 BP2 BP3 Godkännande av delprojektplan för Uppvidinge Godkännande av slutleverans och beslut om avveckling. December 2016 Augusti 2018 BP4 Utökad styrgrupp En utökad styrgrupp med representanter för stiften och sågverksnäringen Oktober 2016 M1 Ansökan om stöd för kompetensutveckling från LBP Skogens mångfald. November 2016 M2 Uppdaterad hemsida Klart framgå att projektet fortsätter med nya direktiv M3 Kommunikationsplan. Omfattar såväl intern som extern informationsspridning om projektet. November 2016 November 2016 M4 Presentations- och utbildningsmaterial. Anpassat för respektive målgrupp. Januari 2017 M5 Information till skogstjänstemän Flertalet av ingående intressenters skogliga tjänstemän ska ha grundläggande kunskap om Mera Tall December 2016 M6 Workshop eller utbildning för de tjänstemän som ska svara för information och stöd till ÄFG. Utvalda skogstjänstemän ska kunna informera och inspirera ÄFG om Mera Tall. Januari 2017 M7 Viltförvaltningsdelegationerna i Götaland har fått information. December 2017 M8 Samtliga ÄFG i Götaland har fått en inspirerande information om arbetsmetoden Mera Tall December 2017 M9 Pilotområdet i Uppvidinge omfattar hela ÄFO nr 6. December 2017 M10 Slutrapport och slutkonferens Sammanfattning av ett framgångsrikt projekt. Hösten

13 5.2 Leveransplan Leveransplanen innehåller de viktigaste resultat som projektet ska leverera. Det kan vara rapporter, stödsystem, utbildningsmaterial, instruktioner, informationsmaterial eller annan dokumentation. Leveransobjekt Vad ska vara uppfyllt i Leveransmottagare/ Datum ID Namn leveransen Godkänns av L1 Projektplan Styrgrupp September 2016 L2 Delprojektplan för pilotområde Uppvidinge Styrgrupp September 2016 L3 Kommunikationsplan Styrgrupp Höst 2016 L4 Presentations- och utbildningsmaterial Styrgrupp Januari 2017 L5 Slutrapport och slutkonferens Styrgrupp Hösten Aktivitets- och resursplan Nr Aktivitet Utförs av Klart när Grovt skattad dagsåtgång 1 Ansökan om stöd för informationsinsatser från LBP Skogens mångfald. Projektledaren med hjälp av arbetsgruppen November Uppdaterad hemsida Projektledaren i samverkan med kommunikatör 3 Kommunikationsplan. Projektledaren i samverkan med arbetsgrupp och kommunikatör 4 Informationsmaterial Projektledaren, arbetsgrupp med hjälp av specialister inom respektive organisation. November November Januari Tryckning av handbok Någon av intressenterna. December Möten med referensgruppen en gång per år Projektledaren 5 7 Möten med styrgruppen tre till fyra gånger per år. Projektbeställare med stöd av projektledaren Möten med arbetsgruppen tio gånger per år Projektledaren 50 13

14 9 Information om projektet till skogsbruket via regionala sektorsråd och distriktsråd Skogsstyrelsens regionchef/distriktschefer med stöd av viltansvariga December Information till egna skogstjänstemän Respektive organisation December Workshop för de tjänstemän som ska svara för information och stöd till ÄFG. 12 Information till viltförvaltningsdelegationerna i främst Götaland. Respektive organisation alternativt genom arbetsgruppens försorg Projektledaren i samverkan med Skogsstyrelsens viltansvariga på distrikt Januari December Information till samtliga ÄFG i Götaland för att utröna intresset för att arbeta enligt samverkansmodellen Mera Tall. Speciellt utsedda tjänstemän från i projektet ingående organisationer December Workshop med länsstyrelsernas vilthandläggare och Skogsstyrelsedistrikte ns viltansvariga 15 Information till jaktvårdskonsulenter 16 Information till skogsägare och jägare 17 Elmia. Medverkan i Elmiawood Fortsatt förvaltning samt att pilotområdet i Uppvidinge omfattar hela ÄFO nr Exkursioner och möten i de områden som väljer att arbeta enligt MeraTallkonceptet. 20 Slutrapport och halvdags avslutande nationell konferens Projektledaren och Skogsstyrelsens viltsamordnare i region Syd. Speciellt utsedda tjänstemän från i projektet ingående organisationer Respektive organisation i samband med ordinarie träffar Speciellt utsedda tjänstemän från i projektet ingående organisationer Delprojektledaren med stöd av arbetsgruppen Speciellt utsedda tjänstemän från i projektet ingående organisationer Projektledaren med hjälp av arbetsgruppen December December December 2017 Juli 2017 December Hösten Våren Hösten 2016 ägnas åt förberedelser i form av färdig projektplan inklusive riskanalys och kommunikationsplan. Material för presentationer och information görs färdigt och informerande skogstjänstemän utbildas i arbetsmetoden Mera Tall. Möjligheterna att söka stöd för informationsinsatser inom ramen för LBP ska undersökas. 14

15 Efter nyåret 2016/17 erbjuds viltförvaltningsdelegationerna i Götaland samt ÄFO i samma område möten om Mera Tall. Därutöver erbjuds successivt jaktvårdskonsulenter och länsstyrelsernas vilthandläggare motsvarande information. Skogsbruket informeras via distriktsråd och det regionala sektorrådet. Under hela projekttiden utnyttjas skogsbrukets ordinarie träffar med markägare för att sprida information om Mera Tall. Vid träffarna nås samtidigt en stor del av jägarkåren. Projektledaren ansvarar även för att stödja de initiativ till pilotområden som tas utanför Götaland. 5.4 Projektkostnader Skogsstyrelsen ansvarar för att utse och fortsatt finansiera en projektledare för Mera Tall och en delprojektledare för förvaltningen av pilotområdet Uppvidinge under hela projekttiden. Övriga intressenter bidrar med resurser till styrgruppen och arbetsgruppen i form av egen tid inklusive eventuella kostnader för resor. Omkostnader fördelas på flertalet ingående parter, undantaget LRF Skogsägarna, efter godkänd budget. Budgeten för omkostnader begränsas till högst 200 tkr per kalenderår. I projektets budget ingår omkostnader för exkursioner, möten och framställning av särskilt informationsmaterial. Godkända kostnader ska beslutas av styrgruppen. Möjligheterna till att utnyttja medfinansiering via LBP skogens miljövärden ska undersökas. Insatser inom kunskapsöverföring, information och samverkan som bidrar till ett hållbart skogsbruk kan få stöd. Ämnesområdet En viltstam i balans är ett av sju prioriterade områden. 5.5 Administrativa rutiner Dokumentation sker genom protokoll från styrgruppens möten och minnesanteckningar från arbetsgruppens möten samt övriga möten som hålls med anledning av projektet samt projektets slutrapport. Dokumentationen läggs ut löpande på projektets hemsida. Varje projektpartner utformar därutöver själva de administrativa rutiner som behövs. 5.6 Arbetsformer Styrgruppen sammanträder fyra gånger per år företrädesvis via Skype. Kallelse sker genom projektledarens försorg via mejl. Mötena dokumenteras i korta protokoll. 15

16 Arbetsgruppen sammanträder ungefär en gång per månad. Formerna för kallelse och dokumentation behöver bestämmas. Delprojektledaren för pilotområdet Uppvidinge ingår i arbetsgruppen. 5.7 Utbildningsplan De konsulenter och skogliga tjänstemän som ska informera främst ÄFG om projektet Mera Tall behöver goda insikter i arbetsmetodiken som tillämpats inom pilotområdet. De behöver lära sig att använda det presentations- och utbildningsmaterial som tas fram. I de områden där ÄFG väljer att anamma arbetsmetoden behöver coachande skogstjänstemän ytterligare insikter i arbetsmetoden. 5.8 Dokumenthantering Projektet redovisas på egen hemsida, länk nedan Kommunikation En särskild kommunikationsplan ska tas fram inom projektet. Det är viktigt att fokusera på att nå ut med informationen om arbetsmetoderna inom Mera Tall till ÄFG och enskilda markägare/jägare Mottagande och effekthemtagning Styrgruppen står som mottagare av projektets leveranser Avveckling En konferens och en rapport om projektet och dess resultat markerar projektets avslut hösten 2018 eller våren

17 6 Kvalitetssäkring Nationella sektorsrådet utgör referensgrupp för projektet. Efter varje möte med styrgruppen kommer Skogsstyrelsens generaldirektör få av projektbeställaren en redovisning av projektets utveckling och eventuella avvikelser från gällande projektplan. Respektive ledamot i styrgruppen förväntas ge sin ledning likartad information. Framtaget presentations- och utbildningsmaterial stäms av med styrgruppen, skogsbrukets nationella viltråd samt Skogsstyrelsens nationella samordningsgrupp för viltfrågor. Avstämning görs löpande varefter som material tas fram. Kommunikationsenheten på Skogsstyrelsen kommer att nyttjas vid framtagandet av projektets kommunikationsplan. Motsvarande resurser hos ingående organisationer kan också nyttjas. 17

18 7 Organisation, ansvar och bemanning Roll Namn Distrikt/enhet Säkrade/ ej säkrad Projektbeställare Johanna From Region Syd Klar Projektledare Hasse Bengtsson Regionledning Syd Klar Delprojektledare Ove Arnesson Kalmars distrikt Klar Styrgrupp Arbetsgrupp Johanna From, Skogsstyrelsen Göran Örlander, Södra Skogsägarna Karin Vestlund Ekerby, LRF Skogsägarna Peter Christoffersson, Holmen Skog Pär Johansson, Sydved Ronny Löfstrand, Sveaskog Tony Axelsson, Vida Jonas Zetterlund, Svenska kyrkan Per Sandberg, Mellanskog Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen Ove Arnesson, Skogsstyrelsen Kjell Gustavsson, Sveaskog Mats Nilsson, Holmen Skog Anton Bertilsson, Sydved Gösta Lundin, Södra Referensgrupp Nationella sektorrådet Klar Klar Klar Johanna From är projektbeställare för det nationella projektet. Projektet är ett samarbete mellan ingående organisationer där Skogsstyrelsen bistår med projektledning och delprojektledare. Projektledaren är tillsammans med arbetsgruppen ansvarig för att i samråd med styrgruppen hålla projektplanen uppdaterad. Övriga roller och ansvarsområden framgår nedan. Referensgrupp (nationella sektorsrådet) Möjlighet att förankra övergripande delar av projektet inom sina organisationer. Lämna input till projektets mer övergripande skogs- och miljöpolitiska delar. Styrgrupp Styra och fatta löpande beslut rörande projektet. Förankra projektet internt inom respektive organisation. Styra och löpande fatta beslut rörande projektets olika mål. Identifiera omvärldsfaktorer och besluta om hur projektet ska hantera dessa. Säkerställa rätt resurser till projektet. Ge återkoppling på de årliga resultatredovisningarna och projektutvärderingarna. 18

19 Fatta beslut om projektavslut. Projektledare Planera, leda, följa upp och styra arbetet inom projektet så att rätt resultat åstadkoms. Hantera och driva projektet inom givna tids- och kostnadsramar. Upprätta övergripande planer och detaljerade planer. Löpande ta fram överenskommen uppföljning och statusrapportering av projektet. Ta fram nödvändiga underlag för beslut. Granska projektet i syfte att minimera projektets risker samt säkerställa att projektet drivs på bästa möjliga sätt. Arbetsgrupp Leverera av projektledningen beställda arbetsuppgifter eller produkter på avtalad tid och resursinsats samt med rätt kvalitet. 19

20 8 Risker De viktigaste riskerna för projektet bedöms vara följande: Risk nr Riskbeskrivning Konsekvens om risken inträffar Föreslagen åtgärd Ansvarig 1 Fördröjd projektstart kan medföra att intresset för Mera Tall påtagligt minskar. Svårt att på nytt få förtroende för projektet. Börja projektet även om inte alla detaljer är utklarade i förväg. Projektledaren 2 Ämnet skog och vilt väcker starka känslor. Kan lätt uppstå motsättningar. Kan leda till låsta positioner som gör att projektet inte når sina mål. Viktigt att prioritera frågor som har med konflikthantering att göra. Projektledaren 3 Otydliga mål och dåliga uppföljningsmetoder gör det svårt att följa och styra projektet. Svårt att nå målen om vi inte ens vet riktigt vilka de är. Noga granska avsnitten om mål och uppföljning i projektplanen. Styrgruppen 4 Resursbrist i förhållande till ambitionerna. Budskapet om Mera Tall når inte ut eller budskapet förvanskas. På ett relativt tidigt stadium konkretisera respektive intressents del av aktivitets- och resurslistan. Arbetsgruppen 5 Många nya tallföryngringar inom de områden som väljer att arbeta efter Mera Tall-konceptet förstörs av viltet. Förtroendet för tall minskar ytterligare. Projektet måste vara tydligt med att informera om risken för skador och att det tar tid innan det blir positiva resultat. Arbetsgruppen 6 Personer med nyckelkompetens lämnar projektet. 7 Personer med nyckelkompetens lämnar projektet. Projektet tappar fart och fokus. Projektet tappar fart och fokus. En god dokumentation underlättar introduktion. En ställföreträdande projektledare kan utses. Projektledaren Projektbeställaren 20

21 8 Andra arbetssätt drivs under beteckningen Mera Tall. Kan leda till vanrykte och urholkat förtroende för arbetsmodellen. Kvalitetssäkra metoden genom att definiera vad som är Mera Tall Arbetsgruppen 9 ÄFO nummer 6 vill inte arbeta enligt Mera Tall. Förtroendet för arbetsmodellen minskar och påverkar målen. Beakta i delprojektplanen och fundera över alternativa lösningar så att minst nuvarande pilotområde finns kvar. Delprojektledaren 21

22 9 Bilagor och referenser Bilaga Dokumentnamn Datum Version 1 Delprojektplan för pilotområde Uppvidinge Ej klart 2 Kommunikationsplan Ej klart Observera att vissa bilagor till denna projektplan kan vara levande dokument som kan och bör uppdateras utan krav på reviderad projektplan Ref.nr. Dokumentnamn, dokumentbeskrivning Datum Version 1 Slutrapport Projekt Mera Tall Ej klar 2 Folder Tips för Mera Tall Versionshantering Versionsnr Fastställt datum Ändring Ansvarig Hasse Bengtsson 22