Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum Diarienr 2017/625 Nationella sektorsrådet Tid: , kl Plats: Deltagare: Lokal Sydney, World Trade Center, XX 1, Stockholm Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Lars-Erik Wigert Bergvik, Christer Johansson SOF Birdlife, Magnus Kindbom LRF, Jonas Eriksson Norra skogsägarna, Anna Furness SMF Skogsentreprenörerna (SE), Peter Roberntz WWF, Göran Andersson Friluftsfrämjandet, Mariana Skoglund Svenska jägareförbundet, Per Ohlsson Havs- och vattenmyndigheten, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Sören Petersson Holmen Skog, Karin Ewelönn GS-facket, Tomas Lundmark SLU, Stefan Forsmark Sametinget, Olof Johansson Sveaskog, Jan Terstad Naturskyddsföreningen, Hasse Berglund Naturvårdsverket, Elin Martinsson Naturskyddsföreningen, Leif Öster Ekoturismföreningen. Skogsstyrelsen: Stefan Anderson, Stefan Karlsson, Göran Rune, Staffan Norin, Erik Sollander. Antecknat av: Ärende Frånvarande: Hembygdsförbundet, Riksantikvarieämbetet, Samernas Riksförbund,. Erik Sollander Innehåll/Resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkomna, särskilt till Christer Johansson som företräder SOF Birdlife, en ny organisation i rådet. En presentationsrunda hölls. Herman S: Idag är skogen viktig i samhället och definitivt på agendan. Regeringen arbetar med ett skogsprogram men förefaller ha svårt att riktigt landa det. Samtidigt ser vi exempel på att en del idéer från skogsprogrammet ändå blir verklighet. Vi får ett exempel senare under punkt 3. Jag tror vi får ser mer av det, idéer som börjar bli verklighet. Budgetproppen: Regeringen aviserar flera stora uppdrag till myndigheterna. Nyckelbiotoper ska inventeras i ett 10 årigt program som ska täcka hela landet och fördelar ytterligare 250 M kr/år till områdesskydd, varav 100 till Skogsstyrelsen med inriktning mot nyckelbiotopsrika fastigheter. Skogsstyrelsen har även fått ett särskilt anslag på 50 Mkr för arbetsmarknadsfrågor, samt 120 M för särskilda arbetsmarknadsåtgärder. Till en ny laserskanning får vi 12 M/år. Diskussioner med skogsnäringen förs med förhoppningen att man kan delfinansiera arbetet för att få tätare omdrev. Vi får 6 Mkr för att verka för mer hyggesfritt skogsbruk. Dessutom får vi 50 Mkr under 2018 för en satsning på naturvårdande skötsel.

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende Innehåll/Resultat Riksrevisionen granskar Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets arbete med formellt skydd, med fokus på effektiviteten. Legala frågor: Vi har flera ärenden i domstol för närvarande. Vi ser gärna att vi får bra ledning från domstolarna. Angående avverkningsanmälningar på nätet har Skogsstyrelsen förlorat i första instans och överklagat. Lavskrikefallen har blivit försenade. Dom är annonserad till den 6 oktober. När det gäller tillämpningen av 18 SVL har vi stoppat utbetalningarna. I det fallet företräder Kommerskollegium staten och de har gått in med anslaget att eftersom det krävs avverkningstillstånd där så är skogsbruk inte pågående markanvändning. Vi hoppas ha något nytt inom en månad. Diskussion Idag har Skogsstyrelsen ca 220 M kr till markägarersättningar, så 100 M är en rätt kraftig ökning. Sammanfattning Herman S: För närvarande finns rätt lite information om detaljerna i uppdragen. Det kommer att fyllas på. Senast till regleringsbrevet, normalt lite före jul, kommer vi att veta. 2 Kampanjen Bra produktion skog med variation Göran R: Syftet med kampanjen är att skapa en större variation i skötseln av skogen. Möta ett förändrat klimat, förebygga skador, bevara biologisk mångfald mm. (Se bilaga 1). Vi vill samverka med skogsbruket i kampanjen och ser gärna gemensamma exkursioner, seminarier mm. Vi tänker oss fyra nationella fördjupningstema Ökad lövskogsskötsel satsa på löv där det är lämpligt. Mer blandskogar Hyggesfritt Fokus på tillväxt Diskussion Begreppet produktion ses vidare än bara tillväxt. Flertalet som yttrade sig stödjer kampanjen. Några är villiga att samverka. Viktigt att prata mål med markägarna vad vill man? En svårighet är att kampanjen är rätt spretig. Ofta är det lättare med mera samlat anslag. Var dock beredda på att ute i landet kommer mycket av fokuset att landa i tillväxt. De tre andra är mer marginella. Vilka förutsättningar finns för att för turiständamål mm kunna överhålla bestånd och få en större variation i ålder? I Finland finns system för att ersätta markägare. Sammanfattning Göran R: Tack för intresse och bra inspel. Vi tar med att prata målsättningar med markägarna. Herman S: Skogspolitiken ger stort utrymme för markägare. Viktigt att tydliggöra för markägare att man faktiskt har stor inverkan. I kampanjen

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende 3 Projektet Turism på annans mark 4 Synpunkter samverkansprocesserna Innehåll/Resultat lyfter vi fyra exempel. Vi har en inarbetad schablon, det här handlar om att påminna om att man kan ta ut svängarna. Leif Ö: I samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Jordägarförbund och region Dalarna, driver vi projektet Turism på annans mark (se bilaga 2). Vi har hypotesen att vi bör skriva avtal när vi har verksamhet på annans mark utanför allemansrätten. Vi håller på att ta fram avtalsmodeller och utbildningsinsatser. Bakgrunden är att turismen växer mycket kraftigt, även naturturism. Diskussion I stort sett bara lovord kring bordet med flera exempel på situationer som behöver hanteras. Dock måste man se till så att allemansrätten inte riskerar att begränsas. Sammanfattning Herman S: Tack. Mycket bra. Det känns som det vore värdefullt om ni kan återkomma med en rapportering när ni kommit längre. Göran R: Vi driver f.n. två samverkansprocesser, Nyckelbiotoper och Skogsproduktion (se bilaga 3). Nyckelbiotoper: Naturligtvis påverkas vi av budgetproppens. Vi ser det än viktigare att samverkansprocessen fungerar väl. Vad ser ni? Diskussion Flera från skogsbruket uttrycker stor oro. Samverkansprocessen missar grundproblemet att i nordvästra Sverige blir det väldigt mycket nyckelbiotop. När nästan hela innehavet klassas som nyckelbiotop blir det inte rimligt. Vi behöver en diskussion om kriterier för nyckelbiotop i nordväst. Från ideella naturvården menar man att satsningarna i budgetproppen är bra och skapar förutsättningar för ett kunskapsunderlag som behövs. Problemet för skogsbruket kan knappast vara begreppet nyckelbiotop, utan snarare de åtaganden man gjort i FSC och PEFC. Skogsbruket förväntas bära de kostnader som uppstår som en del av frihet under ansvar. Skogsbruket måste också visa att man klarar av att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet och där är nyckelbiotoperna viktiga. Därav kraven i certifieringssystemen. Sammanfattning Göran R: Flera värdefulla och klargörande synpunkter, vi känner igen flera av dem. Herman S: På fredag den 29 sep hålls ett KSLA seminarium där vi kommer att ge en djupare redovisning av samverkansprocessen. Viktigt att frågorna lyfts då. Skogsproduktion Göran R: Vad har ni för tankar och inspel? Diskussion De flesta uttryckte sig i allmänt positiva ordalag som; Bra att det görs; viktig fråga, förutsättning för att fasa ut fossila resurser och kunna

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende 5 Regeringsuppdrag Skogens sociala värden Innehåll/Resultat producera mer utan negativa konsekvenser mm. Frågor som kom upp var: Vad är slutprodukten; Vad är ambitionerna när det gäller samförstånd och konsensus. Skogsstyrelsen kanske bör ta sig en mer offensiv roll Grundfrågan är förtroendet på marknaden för svenska skogsbruksaktörer. Mycket viktigt att man inte vidtar åtgärder som skadar det förtroende. Vikten av att miljö- och produktionsfrågor hanteras integrerat togs också upp. Sammanfattning: Herman S: Tack för synpunkter och inspel. Vi tror att Agenda 2030 ska prägla vårt arbete i större grad framöver, även det här. Allmänt tänker vi oss ta få fram ett gemensamt tydligt ställningstagande kring skogsproduktion. Vi tänker oss ett mål för potentiell avverkning vid givet årtal. Vi vill ha en så bred samsyn som möjligt, men tänker inte ta någon som gisslan. Stefan K: Vi har fått ett regeringsuppdrag om skogens sociala värden (se bilaga 4). I grunden handlar uppdraget om hur skogssektorns befintliga verktyg kan användas för att bevara och utveckla skogens sociala värden. I uppdraget ingår att analysera och vid behov utveckla styrmedel. Ska ske i samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket och vara klart den 31 mars Herman S: I såna här fall kan det fungera om vi med god framförhållning annonserar att vi kommer med en remiss, men att remisstiden bara är några veckor? Diskussion Om kort remisstid med god framförhållning var några positiva och några mer tveksamma. Flera pekade på vikten av kunskap kring sociala värden. Tätortsnära skogar lär falla ut som extra viktiga på något sätt. Kommunerna måste ha en nyckelroll, medan statens roll är mjuk. Det är stor skillnad mellan kommuner, både på förhållanden och hur man väljer att se på saken. Demonstrationsytor kan vara ett mycket effektivt arbetssätt. Sammanfattning Göran R: Vi återkommer med en lägesrapport på nästa möte. Tack för era synpunkter. 6 Askåterföring Stefan A: I korthet har vi en väsentligt lägre nivå på askåterföring till skogsmark än vad vi skulle behöva (se bilaga 5). Hur kan skogssektorn arbeta med frågan? Diskussion Flera pekade på svårigheten att få ekonomi i verksamheten som en orsak. Andra är svårigheter att få tag i aska. Samtidigt är situationen på lång sikt allvarlig.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende Innehåll/Resultat Sammanfattning Herman S: Tack för presentation och diskussion. 7 Information Föreskrifter om anläggning av ny skog Vilka behov finns att se över regelverket Erik S: Arbetet är ett regeringsuppdrag, men vi ser ett behov att göra en översyn. Sakligt är regelverket gammalt och vi har mycket ny kunskap som inte är tillvarataget i nuvarande system. Dessutom är regelverket troligen onödigt komplicerat med dagens ögon. Projekt indikatorutveckling Bra att det görs. Viktigt att det blir så relevant som möjligt. Det är svårt att hitta bra indikatorer. 8 Övriga frågor Inga övriga frågor var anmälda. Anna F: Kan vi till nästa möte få en genomgång av virkesmätning? Det är ett område som rör på sig, särskilt kameramätning. Herman S: Tack - vi tar med oss det. 9Avslutning Herman S: Tack för bra möte. Nästa möte håller vi den 6 december 2017.

6 Bilaga 1 Rådgivningskampanj, Bra produktion Skog med variation Nationella Sektorsrådet Rådgivningskampanj, Bra produktion Skog med variation Kampanj Syfte med kampanjen är att öka variationen i skötsel av skogen Möta förändrat klimat, förebygga skador, bevara biologisk mf mm Variationsrikt skogsbruk ett etappmål för miljömålen Rådgivningen i kampanjen inriktad på ffa gruppträffar Målgruppen är i första hand skogsägare, men även yrkesverksamma i skogsbruket Skogsstyrelsen vill samverka med skogsbruket i kampanjen Gemensamma exkursioner Seminarier Medverkan på varandras aktiviteter för skogsägare mm 1

7 Bra produktion Skog med variation Foto: Ulf Rydja Foto: Ulf Rydja Foto: Per Hazell Foto: Michael Ekstrand Foto: Barbro Eriksson RÅDGIVNINGSKAMPANJ 3 Varför vill vi ha mer variation? Sprida skaderisker och minska sårbarheten Rusta skogen för att möta klimatförändringarna Bättre möjlighet att möta framtidens behov av produkter och ekosystemtjänster från skogen Ett varierat skogsbruk kan tillgodose flera olika mål och utveckla olika värden virkesproduktion, upplevelsevärden och biologisk mångfald Bygga upp kunskap och erfarenheter om alternativa eller nya metoder Det är inget fel på standardmetoderna, men de är inte bäst överallt och för alla Dagens skogspolitik: Frihet under ansvar Friheten kan nyttjas bättre! RÅDGIVNINGSKAMPANJ 4 2

8 Mer varierat skogsbruk genom Ökad lövskogsskötsel Mer blandskogar Öka arealen som sköts med hyggesfria metoder Fokusera på tillväxt intensivt brukande Detta är de fyra nationella fördjupningsteman som ingår i kampanjen RÅDGIVNINGSKAMPANJ 5 Ökad lövskogsskötsel Satsa på löv där det är lämpligt och möjligt Mer aktiv skötsel av det löv som redan finns Upplevelsevärden och biologisk mångfald Fler trädslag ger riskspridning och en säkrare produktion Foto: Josefina Sköld RÅDGIVNINGSKAMPANJ 6 3

9 Mer blandskogar Foto: Ulf Rydja Minskade skaderisker Mångfald och ekologisk stabilitet i enskilt bestånd Högre upplevelsevärden Behåll blandning vid röjning och gallring Skötseln blir mer komplicerad och tillväxten ofta lägre, men det kan vägas upp av att beståndet är mer robust RÅDGIVNINGSKAMPANJ 7 Hyggesfritt skogsbruk Foto: Michael Ekstrand För ökad variation och större andel uppvuxen skog på fastigheten och i landskapet Ett alternativ på utvalda platser där man inte vill ha hygge Ökade rekreations- och miljövärden Hänsyn till rennäringen Ägar- och fastighetsspecifika motiv RÅDGIVNINGSKAMPANJ 8 4

10 Fokus på tillväxt Foto: Michael Ekstrand Optimera de vanliga skötselåtgärderna Bästa möjliga plantmaterial Produktionshöjande åtgärder Gödsling Snabbväxande trädslag Dikesrensning För motiverade skogsägare och där miljövärdena är triviala Miljöhänsyn ska ändå tas RÅDGIVNINGSKAMPANJ 9 Hinder för mer variation Viltbetestrycket Begränsad kunskap om en del av de alternativa metoderna Alternativ skötsel innebär ofta lägre virkesproduktion i det enskilda beståndet Många alternativa metoder ställer högre krav på skogsägaren Osäker avsättning för ovanliga trädslag och sortiment RÅDGIVNINGSKAMPANJ 10 5

11 Aktiviteter i kampanjen Skogsträffar, exkursioner och seminarier Distansträffar webutbildning Kommunikation via web, traditionella och sociala medier Finns det möjligheter till samarbete? RÅDGIVNINGSKAMPANJ 11 6

12 Bilaga 2 Projektet Turism på annans mark En rådgivande handledning för nya jobb, samverkan och god praxis mellan markägare och naturturismföretagare Jakt och fiske är redan reglerat i avtal. Men allt annat? Turismen växer snabbt. 9 av 10 utländska besökare har den svenska naturen som en del av reseanledningen. Hur kan markägarna få nytta av detta? Hur minskar vi konflikterna? 1

13 Hypotes För verksamhet på annans mark, utanför allemansrätten, bör avtal skrivas Allemansrätten påverkas inte alls, men stärks genom att avarterna minskar Avtalsmodeller tas fram Utbildningsinsatser Kanske ett branschråd för dessa frågor 2

14 Bilaga 3 Samverkansprocesserna -Vi vill stämma av hur sektorsrådet ser på arbetet i samverkansprocesserna om Nyckelbiotoper samt Skogsproduktion Nyckelbiotoper Regeringsförslag: Skogsstyrelsen får 20 miljoner kronor per år i 10 år för en landsomfattande NBI Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket får 250 miljoner kr per år tillsammans ( ) under 10 år för att stärka arbetet med områdesskydd, med inriktning mot NB-rika brukningsenheter. Skogsstyrelsen avser samla förberedelse- och utvecklingsarbetet inför starten i ett införandeprogram. Det är viktigt att knyta ihop det interna arbetet (förberedelser och planering) med samverkansprocessens möjligheter till dialog med närmast berörda intressenter I många delar återstår mycket jobb att göra inom processen. Arbetet med att utveckla metodiken för nordvästra Sverige nu om möjligt ännu viktigare. Grundläggande förutsättningarna för fortsatt inventering av nyckelbiotoper behöver redas ut generellt. Det gäller t ex syfte, roller och ansvar, kommunikation med markägare samt arbete med uppföljning och kvalitetssäkring. Detta kommer också att styras av hur det nya regeringsuppdraget formas. 1

15 Läget i arbetsgrupperna Nyckelbiotoper Kompetens. En fördjupad kartläggning för att se inom vilka områden det finns önskemål och möjligheter att samverka i genomförandet av olika kompetensutvecklingsinsatser planeras. Förslag till systematisk uppföljning och kvalitetssäkring av nyckelbiotopsbedömningar är på gång. Kommunikation. Gruppen diskuterar bl a förslag till hur kommunikationen med berörda markägare före, under och efter inventering kan utvecklas. Gruppen ska också föreslå hur externt ifrågasättande av nyckelbiotoper ska hanteras framöver. Fortsatt identifiering av nyckelbiotoper. Arbetet pågår med ramverket för fortsatt identifiering av nyckelbiotoper som bör vara klart till nyår. Avsikten är att ramverket ska reda ut grundläggande förutsättningar för fortsatt inventering. Detta kommer också att styras av hur det nya regeringsuppdraget formas. Nordvästra Sverige. En fördjupad lägesbeskrivning görs av skogstillstånd och naturvård i nordvästra Sverige. Riksskogstaxeringen och Metria har levererat underlag, allt från åldersklassfördelning till areal registrerade NB, habitatklassad skogsmark och olika former av naturvårdsavsättningar. Naturvårdande skötsel. Arbetet pågår med att beskriva roller och ansvar i linje med sektorsansvaret. Gruppen ska också se vad som kan göras för ökad samsyn om olika begrepp och definitioner inom området, samt skatta behov av naturvårdande skötsel utanför formellt skyddad skog, identifiera hinder som gör att sådan inte blir utförd i tillräckligt stor omfattning och föreslå åtgärder för att ändra på det. Nyckelbiotoper Reflektioner och medskick från rådet? 2

16 Skogsproduktion Skogsstyrelsen har sedan våren 2017 en pågående samverkansprocess för skogsproduktion. Har beskrivits i sektorsrådet i maj-17 Planen är att till slutet av 2017 presentera ett preliminärt ställningstagande kring skogsproduktion samt ett preliminärt åtgärdsprogram. Arbetet kommer därefter att behöva fortsätta under 2018 för att kunna färdigställas. Målet är ett tydligt gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion, från skogssektor och stat. Ställningstagandet bör uttryckas i form av mål för skogsproduktion och/eller ett åtgärdsprogram i form av en lista på åtgärder som specificerade aktörer, respektive staten, bör vidta för att förbättra skogsproduktionen i landet. Processgruppens uppgift är att ta fram det gemensamma ställningstagandet och att stötta arbetsgrupperna i sitt arbete. De fyra arbetsgrupperna har i uppgift att ta fram förslag till åtgärder inom sitt respektive åtgärdsområde. De förväntas leverera en rapport med förslag i december Arbetsgrupperna är indelade i fyra åtgärdsområden: Skogsproduktion Skador på skog (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Infrastruktur (vägar, kartor, planer, datasystem, bredband mm) Effektiv skogsskötsel dvs. sådant som vi jobbar med på de stora arealerna, men kan bli bättre på (föryngring, röjning, gallring mm) Produktionshöjande åtgärder (dikning, gödsling, främmande trädslag, förädling mm) Vi avser att återkomma till sektorsråden löpande med avrapporteringar och avstämningar. Minnesanteckningar, en del underlag mm kommer löpande att publiceras på: 3

17 Skogsproduktion Här är vi nu: Arbetsgrupperna är i full gång med sitt arbete. En första avgränsning av respektive åtgärdsområde har gjorts i respektive arbetsgrupp - nu pågår ett arbete med att prioritera och fokusera på de delar som bedöms ha störst potential för att kunna bidra till en ökad skogsproduktion. Inledande kontakter tas med forskare, dels för att få en övergripande bild av kunskapsläget, dels för att förbereda för en kommande analys av förslagen. Processgruppens arbete är inriktat på att hitta formen för det gemensamma ställningstagandet och vilka grundläggande skrivningar som bör finnas med. Grundläggande frågor som hållbarhet och hänsyn till andra ekosystemtjänster och mål diskuteras. Arbetet löper på, men det finns olika syn inom processgruppen på vad det gemensamma ställningstagandet bör innehålla, så vi bör ha beredskap för att processen kan dra ut på tiden. Fortsatt arbete: Skogsproduktion Arbetsgrupperna ger en lägesrapport till processgruppen i början av november. Efter det bör vi ha en grov uppfattning av vad de viktigaste förslagen inom respektive åtgärdsområde kommer att handla om. Förberedelser för kommande diskussion och analys av förslagen kan då påbörjas. När arbetsgruppernas förslag sedan presenteras i rapporter följer en vidare bearbetning och sammanvägning av de olika förslagen. Analys av effekter och konsekvenser kommer att göras innan ett slutligt förslag för remiss finns framme. 4

18 Skogsproduktion Tankar och medskick från rådet? 5

19 Bilaga 4 Regeringsuppdrag Skogens sociala värden Stefan Karlsson, projektledare Enheten för Policy och Analys September Uppdraget Skogsstyrelsen ska redovisa hur skogssektorn befintliga verktyg kan användas för att bevara och utveckla skogens sociala värden. I uppdraget ingår att analysera och vid behov utveckla styrmedel, exempelvis föreskrifter och allmänna råd för hänsyn till skogens sociala värden vid skogsbruksåtgärder. Målbilderna för hänsyn till friluftsliv och rekreation ska beaktas i uppdraget. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars September

20 Skogsstyrelsens arbete med uppdraget 1. En beskrivning av de statliga styrmedel och andra verktyg kopplat till skogens sociala värden. Ambitionen i beskrivningen har varit att den ska vara så heltäckande som möjligt. 2. En analys av eventuella problem (orsaker och omfattning) med nuvarande statliga styrmedel. 3. Vid behov, om några problem identifieras i punkt två, ge förslag på förändrade statliga styrmedel. Inga detaljförslag utan mer principiella förslag på delar som bör utvecklas vidare. September Skogsstyrelsens arbete med uppdraget Styrgrupp på Skogsstyrelsen - Svante Claesson (ordf.) Enheten för policy och analys - Dan Rydberg Enhetschef, Skogsenheten - Magnus Viklund Enhetschef, Tillsynsenheten - Britt-Marie Larsson Enhetschef, Rådgivningsenheten Projektgrupp - Stefan Karlsson Enheten för policy och analys - Lis Boje Rådgivningsenheten - Sofia Blomquist Skogsenheten - Jörgen Ringagård Tillsynsenheten September

21 Samverkan I samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket Ingen referensgrupp Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Bilaterala möten September Tidplan Beskriva nuvarande statliga styrmedel och andra verktyg - Klart slutet av sept. Analys av eventuellt behov av revideringar av nuvarande statliga styrmedel Klart mitten av jan. Förslag och slutsatser Klart början av feb. Beslut av GD Klart mitten av mars. September

22 Frågor till nationella sektorsrådet Vad tycker ni om inriktningen av arbetet? Hur tycker ni att dagens verktyg och styrmedel fungerar? Finns behov av förändrade statliga styrmedel? Om så, varför? Finns behov av remittering innan avrapportering den 31 Mars 2018? September

23 Bilaga 5 6. Askåterföring Stefan Anderson Skogsstyrelsen Hektar Anmält grotuttag Faktiskt grotuttag Uttag i gallring Anmäld stubbskörd Askåterföring År 1

24 Askåterföring till skog Hektar År Aska per län 2016, hektar Areal, ha Län 2

25 Överskridande vid grotuttag på granytor inom RIS (Data för ) Hur förhåller sig detta till SKS rekommendationer? Stam +grot SKS askrekommentationer 3

26 Andel av avverkad areal med överskridande vid grot-uttag, och där askåterföring inte sker Certifiering och askåterföring FSC: Skogsbrukare ska tillse vid kompensation av näringsämnen/askåterföring för biobränsleuttag, skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling att detta sker i enlighet med Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. PEFC: 2.2 Skogsbränsle Uttag av skogsbränsle är en naturlig del av ett aktivt skogsbruk och ska utföras på ett hänsynsfullt sätt så att markens långsiktiga produktionsförmåga bevaras, körskador minimeras och lämnad generell hänsyn bibehålls. Där vetenskapliga resultat eller praktiska erfarenheter visar att markens surhetsgrad eller långsiktiga produktionsförmåga påverkas negativt av skogsbränsleuttag, ska återföring av näring ske t.ex. i form av kväve och/ eller skogsbränsleaska. Spridning av aska från skogsbränslen kan leda till sänkt tillväxt på svaga till medelgoda marker och ökad tillväxt på goda marker 4

27 Naturskyddsföreningens Bra Miljöval värme kräver askåterföring till skog Det här är inte hållbart skogsbruk! Hur löser vi det? Hur ser er organisation på frågan? Hur kan skogssektorn arbeta med frågan? 5

28 Hur öka askåterföringen? Hårda styrmedel! EU:s kommande hållbarhetskrav för fasta biobränslen. Certifieringsregler både inom skogs och energisektorn. Politiska styrmedel. 6

29 Hur öka askåterföringen? Mjuka styrmedel! - Information och utbildningsinsatser både mot energi och skogssektorn - Arbete med kommunikation samverkan och förståelse mellan skogs och energisektorn 7