Etik och ekologisk kompensation. Mikael Karlsson, Docent miljövetenskap Karin Edvardsson Björnberg, Docent miljöfilosofi

Transkript

1

2 Etik och ekologisk kompensation Mikael Karlsson, Docent miljövetenskap Karin Edvardsson Björnberg, Docent miljöfilosofi

3 Ethical questions that underpin the debate about biodiversity offsetting are largely absent in both the academic literature and public discourse (Ives and Bekessy, 2015) 3

4 Metod och material Systematisk genomgång av referentgranskad forskning och annan litteratur Litteratursökning: Web of Science, Scopus och Philosopher s index (mars-april 2018) Söktermer: (biodiversity AND offset*), (ecolog* AND compensat*), (ethic* OR moral*), (just OR distribut*), etc Gav runt 80 artiklar, varav 40 är mycket relevanta Genomläsning, diskussion, kompletterande sökningar i en iterativ process (ca 75 referenser i litteraturlistan)

5 Natur kan inte skapas av människan EK bygger på felsynen att förstörd natur kan ersättas med skapad natur; utbyte ger alltid värdeförlust Stark version: naturliga objekt är strikt talat oersättliga; en utdöd art eller ett förlorat landskap kan inte ersättas Svag version: förlusten av många naturvärden är mycket svåra att ersätta, t ex ursprunglighet MEN: EK syftar inte till återskapande, utan att kompensera för värdeförlust Vid bristande kompenserbarhet finns skäl att undanta natur från EK ( no-go-areas ) och att begränsa flexibiliteten ( taboo trades )

6 Kunskap för adekvat EK saknas Mål om no-net-loss förutsätter kunskap om värden som förloras vid ingrepp och hur dessa kan ersättas, men naturens komplexitet sätter käppar i hjulet De värdeförluster som uppstår genom EK pga kunskapsbrister ger skäl att avstå från EK som styrmedel MEN 1: Att inte göra något alls, dvs exploatera utan EK ger också skador MEN 2: Kunskapsluckor kanske kan kompenseras med hjälp av säkerhetsmarginaler (multipliers)

7 EK kränker naturens inneboende värde När naturen genom EK reduceras till mätbara bytbara enheter kränks naturens inneboende värde, naturen blir enbart ett medel och inte som ett mål i sig Kritik riktas särskilt mot prislappar på naturen, dvs ekonomiska transaktioner; vissa naturvärden bör inte handlas med (jämför mänskliga organ, Guds förlåtelse ) MEN: Pris på naturen kan vara effektivt och att bevara natur för dess egen skull är naivt; även om värdet är svårt monetarisera ger en prislapp bättre skydd än inget alls

8 EK kan ge negativa rättvisekonsekvenser EK skapar vinnare och förlorare, geografiskt och över tid, och kan därmed förstärka existerande ojämlikheter Empiri stödjer detta påstående, t ex våtmarker i USA; EK är billigare utanför städerna Svåra frågor rör in situ eller ex situ och när i tiden som EK bör genomföras

9 EK är kontraproduktivt EK gör det svårare att stoppa förlust av biologisk mångfald Exempel 1: Genom EK får en verksamhetsutövare lättare tillstånd en license to trash MEN: kan förhindras med strikt skadelindringshierarki DOCK: Många exempel visar att hierarkin kortslutits och att EK övervägs redan vid exploateringsbeslut Exempel 2: EK leder till sänkta anslag för skydd av biologisk mångfald; även om NNL uppnås i enskilda fall uppstår förluster på det stora hela

10 EK försvårar ett dygdigt förhållande till naturen EK gör att människor ser naturen som handelsvara, vilket riskerar omforma attityder mot naturen negativt Exempel 1: Bilden kan sättas att det inte är fel i sig att skada natur, så länge skadan kompenseras (jämför avlatsbrev) Exempel 2: Riskerar förhindra förhållningssätt som är bra för både människan och naturen; genom kommodifing förbises något väsentligt som ger mening, det förhindrar dygdiga, meningsbärande, relationer till naturen MEN: EK kan ge ökad kunskap och medvetenhet hos kommuner och exploatörer om skador; det kan stärka miljöfrågornas roll i planeringsprocessen DOCK: mindre bra om det går att köpa sig fri från själv utförandet

11 Slutsatser Vissa invändningar är principiella, andra är betingade av situationen, men ofta är argumenten implicita Utilitaristiska, deontologiska och dygdetiska invändningar Särskilt kommodifiering anses etiskt problematisk Det finns tydliga motargument Invändningarna kan ibland hanteras om de uppfattas rätt Utan etisk granskning riskerar incitamenten att inte värna om det som verkligen har betydelse

12 Sex vägledande frågor av etisk karaktär 1) Vilket är huvudsyftet med att skydda ekosystemtjänster? Hur påverkar svaret på frågan vilka byten som får göras? 2) Vilka är osäkerheterna och vilket är det mest etiska sättet att hantera dem? 3) Är det rätt att kommodifiera naturen som sker vid EK? Vilka skäl talar för ja eller nej? 4) Hur påverkar EK attityder till naturen (individer, företag, kommuner)? Vilken EK ger moraliskt godtagbara attityder? 5) Vilka rättvisekonsekvenser får EK? Vem vinner och vem förlorar? Kan förluster för vissa grupper rättfärdigas? Över tiden? 6) Vem bör göras delaktig i beslut som rör EK och hur?

13 Tack!