Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

Transkript

1 Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik Anna Söderberg

2 Syftet med ETIK-undervisning Redogöra för olika etiska principer o kunna diskutera dess betydelse för omvårdnad vilket bidrar till: Förståelse för hur egna och andras värderingar påverkar omvårdnaden förståelse för kommunikationens och relationens betydelse i mötet med andra människor

3 LITTERATUR: Öresland S, Lützén K: Etiska stigar och moraliska vandringar. I F Friberg, J Öhlén (red) (2009) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Studentlitteratur. Collste G. (2010) Inledning till etiken. Kapitel om viktiga begrepp. Studentlitteratur. Stryhn H. Etik och omvårdnad. Studentlitteratur. Sidorna

4 ETIK ETIK är visionen om det goda livet som motverka orättvisor och mänsklig förnedring Etik handlar ytterst om det som gör livet värt att leva (Paul Ricoeur 1995)

5 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen: Alla människors lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör fördelas efter behov Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i föbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas.

6 Etiska principer och teorier

7 Etiska principer Autonomi-principen Rättvise-principen Göra gott och inte skada-principen Människovärdes-principen

8 AUTONOMIPRINCIPEN Att få tänka, besluta och handla fritt utifrån sin egen vilja Det innebär: - att respektera andras åsikter - att respektera tystnadsplikten - att hålla löften och överenskommelser - att ge god information - att låta människor delta i beslut som gäller dem själva

9 Svag paternalism När en patient inte förstår sitt eget bästa och vårdaren tar sig friheten att trotsa patientens autonomi och bestämma över patienten för att beskydda och främja patientens väl

10 STARK paternalism Om vårdpersonalen tar sig rätten att besluta om en behandling som är för patientens bästa oavsett patientens samtycke (Collste 2002)

11 INTEGRITET enligt Håkan Thorsén Det materiella jagets integritet (ägodelar) Livsrummets integritet Kropps-jagets integritet Det psykiska jagets integritet Informationsintegritet Yrkesjagets integritet

12 Integritetskränkning kan lindras genom: - förklaring - respektfullt bemötande - en god relation

13 Göra gott och inte skada-principen När vi försöker hjälpa - risk att skada Gott för en ont för någon annan Inventera goda konsekvenser Inventera risken för att skada Gott för vem? Gott till vilket pris? Gör en risk/nytta-analys

14 RÄTTVISEPRINCIPEN Fördela resurser enligt principen: Lika åt alla Solidariskt utifrån vars och ens behov Efter förtjänst

15 Människovärdes-principen Innebär att alla människor har lika värde - att ingen är förmer än någon annan - att resurserna inte får prioriteras pga: personliga egenskaper funktioner i samhället Ålder Sjukdom självförvållad Kön Etnicitet

16 2 i hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

17 Humanistisk MÄNNISKOSYN Människan är ett subjekt: en person Helhetssyn: kropp och själ/psyke Människors lika värde Människan lever i ett sammanhang: vi har ansvar för varandra Människan är fri: har eget ansvar

18 OLIKA SYN PÅ MÄNNISKAN -Meningslöshet- Ingenting

19 Människosyn (Astrid Norberg) -Meningfull Får så mycket

20 Värdighetens 3 dimensioner (enl Marcel och Weil tolkat av Söderberg 1999) 1. yttre, social värdighet = dignitet, ära, klass, rang, ämbete, anseende, auktoritet osv 2. inre, sakral värdighet = en sorts helig kvalitet som framstår klarare när vi betraktar människan i sin nakenhet, svaghet, hjälplöshet, som gammal eller fattig. 3. upplevelsen av värdighet: För att uppleva andras värdighet krävs: medvetenhet, en speciell atmosfär av uppmärksam tystnad

21 Vad alla har gemensamt är: Människans okuvliga förväntan är att bli visad godhet och inte bli tillfogad något ont Simone Weil (1962) Human personality (p 9-34) In: Selected Essays

22 Värdighetens process (Söderberg 1997)

23 Ove Hellzéns bakvända Värdighetscirkel: en nedbrytande process (2000) Uppmärksamhet Medvetenhet Personligt ansvar Engagemang Syskonskap Aktivt försvara den andres värdighet Förväntar sig bara något negativt, kan inte vara uppmärksam Stänger av skyddar sig Ser sig inte som personligt ansvarig som kollektivt vi Bristande engagemang, rutiniserad vård Ser pat som ett objekt Fokuserade bara på vårduppgiften Fokuserar på eget försvar - på patientens bekostnad

24 The experience of illness (Pellegrino 1979) To heal is not merely to heal the body but to heal the humanity of the person which har been wounded by illness.

25 SAMVETET en tillgång eller en börda? (Astrid Norberg projektledare, numera Gunilla Strandberg)

26 SAMVETET signalerar när en människas djupast integrerade värden hotas (A-L Glasberg 2007)

27 Det innebär: - att brott mot samvetet är ett hot mot människans personliga integritet (A-L Glasberg 2007)

28 Glasberg (2007) Samvetsstress i vården Samvetsstress: inte hinna ge den vård patienten behöver vårdarbetet är så krävande att det influerar privatlivet inte kunna leva upp till andras förväntningar på arbetsinsats vara tvungen att döva sitt samvete för att stanna kvar i vården

29 Faktorer relaterade till utbrändhet och samvetsstress Om man uppfattar att samvetet varnar oss för att skada andra - samtidigt som man inte kan följa samvetet i sitt arbete Att behöva döva sitt samvete för att kunna stanna kvar i vården Upplevelse av moralen som en börda Upplevelse av bristande stöd från chefen 424 personer besvarade 5 enkäter (Glasberg et al 2007)

30 Samvetets två dimensioner (Vera Dahlqvist 2008) Syndéresis: uppmärksamma känslan Consentia: tolka samvetets budskap SAMVETE = SAM-VETA = att förstå tillsammans

31 Samvetets lärdomar enligt vårdstudenter Dåligt samvete: Moraliska insikter Moraliskt mod Etisk medvetenhet Självkännedom Gott samvete: Moraliska insikter Självaktning Arbetsglädje (D-uppsats Nyström, Forssell 2003)

32 LEVA MED DÅLIGT SAMVETE Att konfronteras med sin otillräcklighet och ändå vara god nog Vera Dahlqvist

33 Dåligt samvete Skuldberättelser att svika (göra fel) Skamberättelser att vara otillräcklig Försoningsberättelser att göra gott nog och vara god nog - utifrån givna omständigheter (Dahlqvist 2009)

34 Försoningsberättelser - - ta vara på känslan och reflektera söka klarhet söka stöd söka gränser = vara god nog värdefull lärdom gottgöra andra = göra gott nog

35 Försoning handlar om praktisk visdom Inte stanna i känslan av dåligt samvete utan reflektera vidare tills vilja o handling stämmer överens söka tröst Inte ge upp ideal men vara realist Professionell stolthet (Dahlqvist 2008)

36 Dygder Om man har en strävan mot att göra gott så handlar de moraliska dygderna om hur vi möter de känslor som väcks i situationen (Anders Lindseth 2002)

37 Dygder Dygder ger oss möjlighet att möta livets krav, på ett sätt som förverkligar det goda livet dvs. utveckla förmågan att göra det som är rätt och gott

38 Dygder ett mellanting (det yppersta) mellan två ytterligheter (laster) Dygder handlar om hur vi bemöter de känslor situationen väcker (Anders Lindseth 2003) Aktivitet situation För mycket Överdrift (last) Dygd För lite Brist (last) Möta fara feghet Dumdristighet Ge pengar Slösaktig Snål Kräva erkänsla Ge andra erkännande Högfärdig Orättfärdig underdånig orättfärdig

39 MORALISKA DYGDER enligt Aristoteles Dygder ger oss möjlighet att möta livets krav på ett sätt som förverkligar det goda livet. - GOD - MODIG - MÅTTFULL - TÅLMODIG - OSJÄLVISK - RÄTTVIS - VÄNSKAPLIG - KÄRLEKSFULL

40 En modern dygd enligt Alasdair Macintyre (2007) är att vara JUSTE

41 I bemötandet omforma: värdelöshet värdefullhet maktlöshet..makt ensamhet.gemenskap Mödosamt ansvar meningsfullhet (Gunilla Strandberg 2005)

42 Moral - Sätter gränser för hur vi beter oss mot varandra - Viktig del av vår identitet, att uttrycka sin moral i handling - Våra handlingar utgör grunden för vår självaktning