Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm"

Transkript

1 Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Karl-Ivar Kumm

2 Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer Får + poppel som ger carbon credits + väderskydd till fåren

3 Silvopasture i Nordamerika

4 Silvopasture i Sverige på tidigare åker: Virke + klimatkompenserat kött + tilltalande landskap

5 Fastighetsmäklares värdering av två hus vid olika omgivande markanvändning i skogsdominerad bygd 1/3 Åker + 1/3 Gran + 1/3 AF kr 3/3 Åker kr 3/3 Gran kr 3/3 AF kr 3/3 Björk utan djur kr Gran Åker AF Kumm, Lund och Sjögren, 1995

6 Långt och lönsamt mellan granar Urban Nilsson Skogen 2011:1 (1000/ha?) Potentiellt bete Sly utan bete

7 Gallrat för att få fin utsikt från väg: Utan bete blir det högt sly om några år Om silvopasture naturvård + kött + björk som snabbt blir grovt kvalitetstimmer om naturlig kvistrensning (tätt till år 10) och stamkvistning

8 Tradition med virkes- och vedproducerande träd i svenska betesmarker I den äldre betesskötseln röjde man hagarna men kalhögg dem inte. Man ville helst ha lövträd... Av träden fick man slöjdvirke och ved samt löv till vinterfoder. De fallande löven gav förna och mull som befrämjade gräsväxten. (Giöbel, 1960, G. Hagmarksproblemet från jordbrukssynpunkt KSLA 10 december 1960) Värdet av skogsproduktionen vid hagmarksbruk ligger mellan 35 % och 45 % av den rena skogsproduktionen på mark av motsvarande godhetsgrad (Waesterberg, T. Hagmarksproblemet ur skoglig synpunkt KSLA 10 december 1960)

9 1930-talshage (?) som har för mycket träd för miljöersättning idag Foto Yngve Henriksson

10 Kolinlagring + virke och bioenergi kompenserar djurens utsläpp av VHG Carbon Farming Kött Öppet landskap och biologisk mångfald Foto Yngve Henriksson

11 Kolinlagring i växande träd kan kompensera köttproduktionens klimatpåverkan Mjölkrasstut Diko tjur Direkta utsläpp Nettoutsläpp vid 2 m3sk/ha trädtillväxt i betesmarken Nettoutsläpp vid 4 m3sk/ha trädtillväxt i betesmarken Höstlamm Kg CO2e / kg kött

12 Silvopasture är klimatsmart och kan bli lönsamt. Men hur etablera träd till rimlig kostnad? Slåttervall i början Långa poppelsticklingar med nät Plantering i dungar som skyddas eller framröjning av dungar i självsådder

13 Från österrikisk turistbroschyr Är silvopasture med grandungar något för Sverige? Lättare att etablera i betesmarker än lövträd

14 Silvopasture = träd + betesdjur på samma areal kan skapas genom att 1. Plantera, så eller självså träd på betesmark problem: skydda plantorna eller lång tid innan bete 2. Plantera, så eller självså träd på åkermark problem: skydda plantorna eller lång tid innan bete 3. Skogsbete problem: skogsskador vid dålig planering/överbete 4. Gallra skog hårt för att öka betesproduktionen problem: vindfällen 5. Slutavverkning Självsått löv hård gallring och/eller dungställning år 10 + bete problem: 10 år innan bete; lägre framtida virkesintäkter än vid granplantering

15 Har silvopasture framtiden för sig när betesdjuren försvinner från allt flera gårdar i Sverige? Dairy herds Other cattle herds Sheep flocks

16 Har silvopasture någon framtid? Ja, om 16

17 Har silvopasture någon framtid? Ja, om Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar 17

18 Vilken omgivning föredrar du? 1. Åker med betesdjur 2. Åker utan betesdjur 3. Björkplantering med betesdjur 4. Naturlig igenväxning till skog 18

19 Har silvopasture någon framtid? Ja, om Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar Klimatersättning liknande NZ Carbon credits Storskalig betesdrift med billig övervintring eller Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser 19

20 Tkr / besättning / år Det krävs billiga befintliga resurser eller stora besättningar för att får skall vara lönsamma (Intäkter Kostnader > 0) Antal tackor Billiga befintliga resurser Nya resurser till marknadspris

21 Har silvopasture någon framtid? Ja, om Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar Klimatersättning liknande NZ Carbon credits Storskalig betesdrift med billig övervintring eller Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser Vi hittar något säljande svenskt namn 21

22 Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Vackert + biologisk mångfald Synergier ökar produktionen Träden klimatkompenserar betesdjuren Karl-Ivar Kumm

23 Kan silvopasture bli lönsam i Sverige? Ett räkneexempel 100 % bete: kr/ha 100 % träd: kr/ha 50 % jordbruk + 50 % träd: 0,50*(- 1000) + 0,50 *1000 = 0 kr/ha kostnad att skydda trädplantor eller det dröjer länge innan det blir bete 100 % skog lönsammare 100 % skog bättre ur klimatsynpunkt + träd i glesa bestånd växer snabbt och får bra kvalitet om de stamkvistas + djuren får sol- och vindskydd + bättre ur landskapssynpunkt än 100 % skog + bättre ur klimatsynpunkt än 100 % bete Lönsam trädodling på olönsam betesmark med bibehållna eller ökade landskapsvärden

24 Färre nötföretag större hot för naturvården än färre nötkreatur Lösning: Naturvårdsentreprenörer Färre djur behöver flyttas om silvopasture Antal företag med nötkreatur 100 kreatur Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

25

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Vanlig syn utmed norrländska vägar

Vanlig syn utmed norrländska vägar Nedlagda jordbruksmarker Vanlig syn utmed norrländska vägar Vad kan vi göra? Ivar Palo Hushållningssällskapet Ca en fjärdedel av åkermarken har lagts ned sedan 1950 Mellan 1951 och 2005 minskade åkerarealen

Läs mer

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Målsättning Att visa på alternativ till granplantering på nedlagd betesmark på mulljord i syfte att utnyttja marken på ett ekonomiskt och miljöanpassat

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Författare Utgivningsår 26 Kumm K.I. Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 1 Utgivare Redaktör Stephansson D. Huvudspråk

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

METOD 1. Lennart Bosrup

METOD 1. Lennart Bosrup SJU SÄTT ATT ODLA EK Lennart Bosrup Text och foto När jag fick veta att Ekfrämjandet planerade att lägga en besökspunkt för exkursion 2014 i vår skog blev jag glatt överraskad och började genast fundera

Läs mer

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Skötselmetoder för intensivodling av skog Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Anders Råsberg LRF Jönköping Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund CO2-utsläpp ökar

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Intervjumall för äldre skogsbeten

Intervjumall för äldre skogsbeten Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:

Läs mer

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,

Läs mer

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap 190214 Träd fick ej finnas vid åkerkanten -de suger näring och vatten av grödorna Träden skuggar och kyler - grödorna växer sämre.. Träden

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Ekonomiskt optimala modeller för lammköttsproduktion. Slutrapport

Ekonomiskt optimala modeller för lammköttsproduktion. Slutrapport Ekonomiskt optimala modeller för lammköttsproduktion Slutrapport Bakgrund Den svenska konsumtionen av lammkött har ökat snabbt under senare år. Detta i kombination med de svenska konsumenternas preferenser

Läs mer

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! KSLA-seminarium 2016-11-29 Utan pengar inga hagar och ängar! Knut Per Hasund Utredningsenheten Jordbruksverket Från Jordbruksverkets officiella miljömålsrapportering:

Läs mer

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013 Stockholm den 14 november 2013 Biotopskyddsutredningen Rapport 2013:10, Jordbruksverket Knut Per Hasund Analysenheten

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

En stafett mellan generationerna

En stafett mellan generationerna 36 EKSKOGSSKÖTSEL PÅ FLAKULLA En stafett mellan generationerna Mats Hannerz, text och foto Skylten på den slingriga skogsvägen hälsar välkommen till fastigheten Flakulla, men gränsmarkeringen är egentligen

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun 2012-09-18 Sida 1(6) Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE0410098, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Järkö. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA

Läs mer

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN

Läs mer

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka Jordbruksinformation 11-2018 Gynna brynen och få nyttor tillbaka Foto: Göte Eriksson Klövvilt som rådjur och älg uppehåller sig gärna i bryn mellan skogs- och jordbruksmark. De äter skott och kvistar och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2009:772 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen

Läs mer

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande

Läs mer

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla

Läs mer

Framtidens kött & mjölk

Framtidens kött & mjölk Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av

Läs mer

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Fältstudie Skog Rådde gård

Fältstudie Skog Rådde gård Fältstudie Skog Rådde gård Sammanställt av: Mathias Ek, Rådgivarna i Sjuhärad, 2013 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Rådde gård...5 Skogsdemo...6 Genomförda åtgärder...6

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:6

Policy Brief Nummer 2018:6 Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson

RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA 2007 Tommy Lennartsson FÖRFATTARE Tommy Lennartsson OMSLAGSFOTO Anett Persson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Sveriges lantbruksuniversitet Klimatmärkt

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Jordbruksinformation Starta eko. dikor Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).

Läs mer

Rönnäs. Rådgivning

Rönnäs. Rådgivning 2015-10-30 Lantbruksenheten Rådgivning Rönnäs I väster på fastigheten, ovanför vägen, ligger ett skogsbete som vuxit igen med ek, björk och andra lövträd. Här finns en karakteristisk skogsbetesstruktur

Läs mer

Restaurering av Wikparken

Restaurering av Wikparken Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Kommunala nötkreatur. i Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se

Kommunala nötkreatur. i Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se Kommunala nötkreatur i Ludvika kommun Ludvika kommun 0240-860 00 ludvika.se Bakgrund Ludvika kommun har mindre än en procent jordbruksmark. I takt med att kommunen får allt färre jordbrukare och betande

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Några tidigare studier och bedömningar om uppodling/återuppodling Troedsson m.fl. (1976) Uppodling av högproduktiv skogsmark fem gånger dyrare

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101 JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519

Läs mer

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint 7.4 Romeleåsen Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint 7.4.6 Romeleklint Naturförhållanden Romeleåsens högsta punkt i Lunds kommun är Romeleklint ( Klinten ) med 175 meter över havet. Urberget

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)

Läs mer

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens

Läs mer

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun. 2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars 2018 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vad händer där ute just nu? Digitaliseringen! Miljö, hållbarhet, klimat,

Läs mer

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer