Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår Tidskrift/serie Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Rådgivare, praktiker
|
|
- Ola Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Ekologiska bidragskalkyler Husdjur Östergötland Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Svenska Rådgivare, praktiker Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
2 EKOLOGISKA BIDRAGSKALKYLER 2009 HUSDJUR ÖSTERGÖTLAND
3 Innehållsförteckning Sida Inledning Kalkylen Mjölkko 1 Kviga 3 Ungtjur 19 mån 5 Stut 24 mån 7 Diko 9 Diko kviga 11 Ungtjur dikalv 13 Modersugga västgötamodell 15 Slaktsvin 17 Vårlamm 19 Höstlamm 21 Vinterlamm 23 Höns större besättning 25 Kalkylsamlingen är sammanställd vintern 2008 av Fredrik Johansson och Karl-Erik Westman, Hushållningssällskapet i Linköping. Den som har synpunkter och frågor är välkommen att vända sig till HS i Linköping, Repslagaregatan 19, Linköping. Telefon Materialet har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, som finansieras gemensamt med skattemedel från Sverige och EU.
4 Kommentarer till ekologiska produktionsgrenskalkyler för husdjur 2009 Vad är en bidragskalkyl? Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler bygger på den stora bas av rådgivningserfarenhet som finns inom Hushållningssällskapet, inom både djur, växtodling och ekonomi. Den samlade kompetensen har gjort det möjligt att specialanpassa produktionsgrenskalkylerna efter våra östgötska förhållanden. Produktionsgrenskalkylen är en redovisning av intäkter och kostnader för en enskild produktionsgren. Där beräknas hur mycket produktionsgrenen bidrar till att täcka företagets samkostnader eller fasta kostnader. Genom att göra kalkyler på varje produktionsgren och lägga till samkostnaderna erhålles en plan över produktionens ekonomi. En driftsplan har skapats. När bidragskalkylerna används för driftsplanering är det viktigt att komma ihåg att de är generella för olika produktionsnivåer. Vanligt är också två nivåer med olika förutsättningar. För att göra en bra driftsplan måste kalkylerna anpassas till den egna gårdens förutsättningar. Vad kan utläsas ur kalkylen? I nivån Bruttomarginal finns en nivå som beskriver intäkter minus direkta kostnader. På nivån TB 1 får man fram intäkt minus rörliga kostnader. På dessa nivåer kan företag jämföras oavsett arbetseffektivitet. I TB 2 nivån har även arbetstiden lagts in vilket återspeglar skillnader i arbetseffektivitet. Den slutliga nivån, TB 3, där även fasta kostnader för byggnader, inventarier och eventuellt arrende finns med. Äger brukaren sin anläggning själv skall ett marknadsmässigt arrende läggas in därför att detta är alternativet till att nyttja anläggningen själv. Vid denna nivå kan hela företag jämföras och man kan se i vilken del företaget är effektivast/sämst. Planeringstidpunkten De flesta gårdar har olika förutsättningar såsom arrondering, storlek, jordart och byggnader. Detta gör att planeringssituationen får en avgörande betydelse för resultatet vid en planering av t ex en större investering. Likaså avgör planeringstidpunkten vissa avräkningspriser, bidrag och insatsvaror. T ex innebär en stärkt valuta troligen sjunkande gårdsstöd och kopplade djurbidrag, sjunkande avräkningspriser och priser på importerade insatsvaror.
5 KALKYLEN Förutsättningarna i husdjurskalkylerna bygger huvudsakligen på erfarenhet från Hushållningssällskapets rådgivning och olika branschföretag, och utgör därmed ett normalt brukningssätt för en effektiv mellansvensk anläggning. Hushållningssällskapets bidragskalkyler för mjölkproduktion grundar sig på 100 mjölkkor i lösdrift. Svinkalkylen grundar sig på 50 modersuggor i sk västgötamodell. Intäkter Avkastningsnivåerna är uppskattade efter rådgivarnas erfarenheter och priset är satt till en bedömd nivå under år 2009, där inget annat anges. Till intäkterna kommer efterlikvider i vissa kalkyler. Köttpris Köttpriserna samt pristillägg i kalkylerna är en bedömning av priserna 2009 med utgångspunkt i priserna I en del fall klarar inte slaktdjuren kraven för ekotillägg och de betalas då endast med ordinarie avräkningspris % av slaktade mjölkrastjurar klarar högsta kvalitetskraven. Motsvarande siffror för mjölkrasstut är 55-72%. I de produktionsgrenar där det är möjligt att få ut merbetalning för EKO-kött har det kalkylerats med detta. Livdjur Tanken bakom KRAVs regler är att inga djur skall förmedlas, utan de ska födas upp i på samma företag från födsel till slakt. I verkligheten fungerar inte detta av praktiska skäl på alla gårdar. Idag förmedlas de flesta ekologiska djuren via privata kontakter, i de fall de förmedlas. Alla priser på livdjur grundar sig på Scans uppgifter och 2008 års priser med en bedömning av priset Djurstöd Bidragsbeloppen för handjursbidragen bestäms i euro och kursen fastställs den 30/ Kursen är antagen till 9,50 SEK/euro. Det djurstöd som är kopplat direkt till produktionen under 2009 är handjursbidrag. Det betalas ut till handjur som slaktas under året om djurens slaktvikt uppgår till minst 185 kg. Stutar måste ha uppnått en ålder av minst 9 månader för att berättiga till ett bidrag och minst 22 månader för att berättiga till två. Gödselvärde Gödselvärdet finns med som ett nettovärde, dvs växtnäringsvärdet reducerat för spridningskostnad. Följande värden ligger till grund för gödselvärderingen. Näringsinnehåll per ton nötflyt vid vårspridning: N: 1,9 kg NH 4 -N á 14,00 kr och 75 % effekt. P: 0,7 kg P á 30,00 kr K: 3,4 kg K á 10,00 kr
6 Kvävets effekt varierar beroende på spridningstidpunkt och teknik, väder mm. Vid ett antagande om 75 % effekt blir växtnäringsvärdet ca 75 kr/ton nötflytgödsel. Spridningskostnaden varierar beroende på var man bor och avstånd mellan flytgödselbrunn och åkermark. En kostnad på 20 kr/ton har använts, vilket resulterar i ett nettovärde på 55 kr/ton nötflyt. Näringsinnehåll per ton nötfast vid vårspridning: N: 1,3 kg N á 14,00 kr och 30% effekt P: 1,5 kg P á 30,00 och 80% effekt K: 5 kg K á 10,00 kr och 80% effekt Kvävets effekt varierar beroende på spridningstidpunkt och teknik, väder mm. Vid ett antagande om 30 % effekt blir växtnäringsvärdet ca 81 kr/ton nötfast. Spridningskostnaden antas till 25 kr men är beroende av var man bor och avstånd till åkermarken. Nettovärdet för nötfast blir därmed ca 56 kr/ton nötfast. Djupströbädd varierar mycket i näringsinnehåll. Man bör analysera sin djupströbädd. Näringsinnehåll per sugga och år, vårspridning: N: 36 kg N á 14,00 kr och 61 % effekt P: 10 kg P á 30,00 K: 13 kg K á 10,00 kr Näringsinnehållet i gödseln från suggor varierar beroende på i vilket system man håller dem. Kvävets effekt varierar beroende på spridningstidpunkt och teknik, väder mm. Vid ett antagande om 61 % effekt blir växtnäringsvärdet ca 739 kr/sugga och år. Spridningskostnaden antas till 88 kr/sugga. Nettovärdet för suggans gödsel blir därmed ca 651 kr/sugga och år. Näringsinnehåll per slaktsvin och år, vårspridning: N: 11 kg N á 14,00 kr och 67 % effekt P: 2,3 kg P á 30,00 K: 4,3 kg K á 10,00 kr Kvävets effekt varierar beroende på spridningstidpunkt och teknik, väder mm. Vid ett antagande om 61 % effekt blir växtnäringsvärdet ca 215 kr/slaktsvin och år. Spridningskostnaden antas till 33 kr/slaktsvin. Nettovärdet för gödsel från slaktsvin blir därmed ca 182 kr/slaktsvin och år. Stöd för ekologisk djurhållning Inom miljöstödsprogrammet kan man få stöd för ekologisk djurhållning. Stödet baseras på antalet djur i produktionen.1 hektar åkermark motsvarar 1 DE och 0,5 hektar naturbetesmark motsvarar 0,5 DE. Varje DE ger rätt till kr/ha i pågående landsbygdsprogram. Antal djur av olika djurslag som motsvarar 1 DE: 1 mjölkko 1 diko/amko
7 2 suggor 6,67 tackor 10 slaktsvin 71,43 värphöns Man går in i ett åtagande som sträcker sig över fem år för att erhålla stöd, dvs driften skall vara ekologisk under denna period. Arbetskostnader I kalkylerna ligger inte arbetskostnaden i de rörliga kostnaderna (TB 1) utan i TB 2. Detta beror på att arbetet anses som ett mellanting mellan rörliga och fasta kostnader beroende på vilken beslutssituation lantbrukaren står i. Om det finns en fast anställd som inte har full sysselsättning kan arbetskraften räknas som fast kostnad. Rör det sig däremot om timanställning under säsong är arbetet en rörlig kostnad. Arbetskostnaderna är uppdelade på dagliga rutiner, veckojobb och arbete underhåll + administration. Fasta kostnader För att få en bild av företagets totala ekonomi måste även de fasta kostnaderna belasta driftsplanen. En del av de fasta kostnaderna tas upp i den produktionsgrenskalkyl som den belastar (arrende, avskrivning och ränta på maskinerna), medan andra får bli en restpost som belastar företaget som helhet (t ex kontorskostnader). Att beräkna de fasta kostnaderna i djurproduktionen kan man göra genom att använda återuppbyggnadsvärdet på anläggningen som man belastar med ränta och avskrivning. Erfarenhetsmässigt vet vi dock att kostnaden för produktionsanläggningar varierar högst väsentligt, även för ganska likvärdiga anläggningar. Vi har valt att i produktionsgrenskalkylerna stanna beräkningarna vid TB 2 och det som återstår skall täcka fasta kostnader såsom t ex ränta och avskrivningar på byggnader och inventarier. Detta måste bedömas i varje enskilt fall. Kontakta din rådgivare om du vill räkna mer exakt efter Dina specifika krav och förutsättningar.
8 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 1 PRODUKTIONSGRENSKALKYL MJÖLKKO EKO 2009 Förutsättningar: 110 dagar på bete, egen spannmål, 10 % överutfodring Fetthalt: 4,00 % Proteinhalt: 3,4 % Låg Medel Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Mjölk ECM inkl kalvmjölk kg , kr , kr , kr Mjölk till kalvar kg 504 3, kr 504 3, kr 504 3, kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% kr 40% kr 40% kr Ekologisk ersättning st kr kr kr Gödselvärde netto m kr kr kr Livkalv inkl 5 % dödl kg , kr , kr , kr Summa intäkter kr kr kr ( totala intäkter ) 4,98 kr/kg 4,79 kr/kg 4,62 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st % kr % kr % kr Helmjölk kg 504 3, kr 504 3, kr 504 3, kr Kalvkraft kg 60 4, kr 60 4, kr 60 4, kr Ensilage, hö kg ts , kr , kr , kr Bete kg ts 980 0, kr 980 0, kr 980 0, kr Spannmål egen kg , kr , kr , kr Ärter egna kg 300 3, kr 360 3, kr 500 3, kr Högmjölkarkraftfoder kg 235 7, kr 350 7, kr 387 7, kr Mineraler kg 40 8, kr 40 8, kr 40 8, kr beredning/kg spm kg , kr , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 320 0, kr 320 0, kr 320 0, kr Semin, kokont, foderrådg st kr kr kr Veterinär, medicin st kr kr kr Div. husdjur st kr kr kr Certifieringskostnad st kr kr kr Energi kwh 660 0, kr 660 0, kr 660 0, kr Underhåll stallinventarier st kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 290 kr ,0% 314 kr ,0% 338 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 479 kr ,0% 479 kr ,0% 479 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad) 3,12 kr/kg 2,85 kr/kg 2,61 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr kr kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader 45, kr 45, kr 45, kr Täckningsbidrag kr kr kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr kr
9 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 2 FÖRUTSÄTTNINGAR MJÖLKKO EKOLOGISK 2009 Besättning 100 kor i lösdrift, SLB/SRB kor (vikt ca 620 kg), % rekrytering. Egen spannmål. INTÄKTER Mjölk Avkastningsnivå medel ligger strax över mejerileverans. Uppskattat avräkningspris för mjölk 4,20% fett och 3,30 % protein ,10 kr inkl efterlikvid. 1,20 kr/kg eko-tillägg. Förutsätter leverans inom kvot. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Helmjölk till kalvar. Kött utslagsko Ekologisk ersättning Gödsel Livkalvar Bedömt pris för utslagskon, beräknad efter 280 kg vikt och klassning O-. 5 % kassation inkluderat. Priset inkluderar kontrakstillägg, hudbonus samt KRAV-tillägg. Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha åkermark eller 2 ha naturbetesmark med tillhörande djurenhet. Nettovärde för flytgödsel. Se detaljerad uträkning i inledande kommentarer. Genomsnittligt förmedlingspris vid 100 resp 110 kg vikt enligt notering och kontrakterad leverans. Pris kvigkalv 15,00 kr/kg och tjurkalv 19,00 kr/kg. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. Avhornad. Tjurkalven uppfyller villkoren för pluskalv. 5 % dödlighet. Marknadstillägg/avdrag ej inkluderat i priset. Pris för kalv som säljs till konventionell produktion. KOSTNADER Rekryteringsdjur Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB/SRB-kviga hösten Uppfödningskostnaden kan dock vara högre (se kvigkalkyl). Helmjölk Total åtgång per ko 504 kilo, 6 liter/dag. Samtliga kalvar utfodras i 12 veckor. I kalkylen är ca 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 2003: underhåll MJ /år, dräktighet MJ/år och 5,4 MJ/kg ECM. Grovfoder Spannmål Ärter Koncentrat Mineraler beredning Strö Kostnad för egenproducerat grovfoder med 10,5 MJ/kg ts och 120 g smb råprotein/kg ts. Hänsyn tagen till det högre pris för produkterna som råder på marknaden. I snitt ca 11 kg ts grovfoder / dag. 980 kg ts bete inräknat med 10,5 MJ och 120 dagars betesperiod. Alternativvärde på egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT/kg. Givan är avpassad efter mjölkmängd. Uppskattat pris för ärter hösten 2008, 13,6 MJ och 99 g AAT per kg. Högmjölkarfoder (100% ekologiska råvaror) med 15,9 MJ, 461 rp och 178 ndf. Givan är avpassad efter mjölkmängd. Kostnad för normalmineral hösten 2008 för en pall. Frakt tillkommer. Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskapets bedömning. 1,3 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Semin-kontroll Beräknad kostnad för semin, kokontroll och foderrådgivning Veterinär, medicin Div. Husdjur Certifieringsavgift Energi Underhåll Arbete Uppskattad kostnad. Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning mm). Kostnaden för certifiering/kontroll av djurproduktionen 660 kwh per koplats och år till 75 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Uppskattat underhållsbehov i ett normalstall. Dagliga rutiner 40 timmar, veckojobb 2 timmar, underhåll och administration 3 timmar.
10 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 3 PRODUKTIONSGRENSKALKYL KVIGA EKO 2009 Förutsättningar: 210 foderdagar på stall och år. Inkalvning 24 månader Inkalvning 30 månader Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kalvfärdig kviga st 90% kr 90% kr Slakt kviga kg 10% kr 10% kr Merbetalning EKO-kött kg 10% kr 10% kr Ekologisk ersättning st 0, kr 1, kr Gödselvärde netto m3 14, kr 16,0 56,5 903 kr Summa intäkter kr kr (totala intäkter) kr/st kr/st Direkta produktionskostnader Inköp djur Kvigkalv kg , kr , kr Helmjölk se mjölkkokalkyl kg 0 3,70 0 kr 0 3,70 0 kr Kalvkraft kg 40 4, kr 40 4, kr Ensilage, hö kg ts , kr , kr Bete kg ts ,00 0 kr ,00 0 kr Spannmål egen kg ts 230 1, kr 160 1, kr Ärter kg 0 3,50 0 kr 0 3,50 0 kr bered/kg spm kg 230 0,10 23 kr 160 0,10 16 kr Mineraler kg 30 8, kr 35 8, kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 840 0, kr , kr Semin st kr kr Veterinär, medicin st kr kr Div. husdjur st kr kr Certifieringsavgift st kr kr Energi kwh 200 0, kr 250 0, kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% 578 kr ,0% 638 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 165 kr ,0% 206 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad) 8133 kr/st 8489 kr/st Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 15, kr kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader 15, kr 19, kr Täckningsbidrag kr 888 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr 888 kr
11 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 4 FÖRUTSÄTTNINGAR KVIGA EKOLOGISK 2009 SLB/SRB, 210 foderdagar på stall. 24 alt 30 månader inkalvning. INTÄKTER Kalvfärdig kviga Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB/SRB-kviga efter bra bruksdjur Inkalvningsvikt kg. Slaktkviga Merbetaln EKO-kött Ekologisk ersättning Gödselvärde 10 % utslagning. Bedömt pris för slaktvikt 270 kg, klassning O-. Priset utgår från giltiga kontrakt. Merbetalning för EKO-kött 4,25 kr/kg under % antas klara klassning för merbetalning EKO. För ekoproducenter skall kontrakt vara tecknat för att erhålla EKO-tillägg. Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha åkermark eller 2 ha naturbetesmark med tillhörande djurenhet. Se inledande kommentarer angående värdering av djupströbädd. KOSTNADER Kvigkalv Baserat på pris hösten 2008 samt en antagen förändring under Förmedlingsvikt 100 kg. Primakalv och avhornad. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt Databoken: 24 mån - tillväxt och underhåll MJ, dräktighet MJ/år. 30 mån - tillväxt och underhåll MJ, dräktighet 1050 MJ/år. Beräknad tillväxt 800 g/dag och inkalvning vid 24 mån ålder och 600 kg lev vikt. Beräknad tillväxt 650 g/dag och inkalvning vid 30 mån ålder och 600 kg lev vikt. 30 månaders kvigan är extensivt uppfödd. Helmjölk Kalvkraft Grovfoder Spannmål Ärter beredning Mineraler Strö Semin-kontroll Veterinär, medicin Certifieringsavgift Energi Underhåll Arbete Kostnaden återfinns i mjölkkokalkylen. 100% ekologiskt foder. Kalvkraft, Lantmännen. Kostnad för egenproducerat grovfoder. 4 respektive 5 kg ts vallfoder med 10,5 MJ och 120 g smb råprotein per dag på stall. Bete under två säsonger, 10,5 MJ/kg ts. Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ och 78 g AAT/ kg foder. Spannmålsblandningen består av rågvete 20%, korn 50% och havre 30%. Uppskattat pris för ärter hösten 2008, 13,6 MJ och 99 g AAT per kg. Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskapets bedömning. Kostnad för normalmineral hösten 2008 för en pall. Frakt tillkommer. 2,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Medelkostnad för kviga. Beräknat efter 1,5 semineringar i snitt, timdebitering, 30% ungtjurssperma. Uppgifter från Skara Semin Uppskattad kostnad. Kostnaden för certifieringen upptagen i mjölkkokalkylen. 100 kwh per plats och år till 75 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Uppskattat underhållsbehov i ett normalstall. 24 mån - dagliga rutiner 13 timmar, underhåll och administration 2,5 timmar. 30 mån- dagliga rutiner 15,5 timmar, underhåll och administration 3,5 timmar.
12 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 5 PRODUKTIONSGRENSKALKYL UNGTJUR 19 MÅNADER EKO 2009 Förutsättningar: 16 mån uppfödningstid, 19 mån slaktålder. Bete 4 mån 900 gram tillväxt/dag för ungtjur 290 kg. 70% av ungtjurarna klarar kvalitet för merbetalning EKO-kött. Kräver tillgång på bra bete! 1 Euro = 9,50 kr Djupströ Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Kött tjur kg , kr Div tillägg slakteri kg 290 1, kr Merbetalning EKO-kött kg 203 4, kr Ekologisk ersättning st 0, kr Gödselvärde netto m3 5, kr Handjursbidrag st kr Summa intäkter kr (totala intäkter) 38,27 kr/kg (varav bidrag) 5,08 kr/kg Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv kg , kr Förmedlingsavgift st kr Kalvkraft kg 60 4, kr Ensilage, hö kg ts , kr Bete kg ts 700 0,00 0 kr Spannmål egen kg 950 1, kr Ärter kg 100 3, kr bered/kg spm kg 950 0,10 95 kr Mineral kg 17 8, kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader Strö, halm kg , kr Veterinär, medicin st kr Div. husdjur st kr Certifieringsavgift st 1, kr Energi kwh 217 0, kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 508 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 199 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) 34,95 kr/kg Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 15, kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr Summa arbetskostnader 15, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr
13 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 6 FÖRUTSÄTTNINGAR UNGTJUR 19 MÅNADER EKOLOGISK 2009 SLB/SRB, 900 g tillväxt/dag, 20 månaders slaktålder. 4 månaders betesgång INTÄKTER Kött tillägg slakt 290 kg slaktvikt, klassning slaktkropp O, fettgrupp 2+. Bedömt medelpris. Hudbonus, scantillägg och leveranstillägg. Merbetaln EKO-kött Ekologisk ersättning Handjursbidrag 70 % klarar kraven för merbetalning. För ekoproducenter skall kontrakt vara tecknat för att erhålla EKO-tillägg. Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha åkermark eller 2 ha naturbetesmark med tillhörande djurenhet. För att erhålla handjursbidrag krävs att djuret är > 9 månader och > 185 kg slaktad vikt. KOSTNADER Inköp djur Baserat på pris under hösten 2008 samt en trolig förändring under Förmedlingsavgift Kalvkraft Pris enligt Skövde slakteri 2008 för leveranser om 25 djur/gång. 100% ekologiskt foder. Kalvkraft, Lantmännen. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång för 900 gram tillväxt/dag = MJ. Grovfoder Bete Spannmål Kostnad för egenproducerat grovfoder med 10,5 MJ/kg ts och 120 g smb råprotein/kg ts. Kostnad för egenproducerat bete 11,0 MJ/kg ts. Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT. Ärter beredning Mineraler Strö Veterinär-medicin Div. Husdjur Certifieringsavgift Energi Underhåll Arbete Pris för ärter hösten 2008, 13,6 MJ och 99 g AAT per kg. Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskapets bedömning. Kostnad för normalmineral hösten 2008 för en pall. Inkl frakt. 6 kg/dag under stallperiod i djupströbädd. Fyra månaders betesperiod borträknad. Uppskattad kostnad. Uppskattad kostnad för tillbehör i produktionen. Fast kostnad om 2000 kr för djurproduktion. Förbrukning per plats med reduktion för bete. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Normvärde för underhåll av stall. Dagliga rutiner 12 tim, djupströbädd 1,5 tim och underhåll och administration 2 tim.
14 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 7 PRODUKTIONSGRENSKALKYL STUT 24 MÅNADER EKO 2009 Förutsättningar: Tillväxt: 800 g 1:a stallperiod, 800 g 1:a bete, 800 g 2:a stall samt 800 g 2:a bete månaders uppfödningstid födda sept-okt, slaktas sept-okt vid mån. Två handjursbidrag. Kräver riklig tillgång på bra bete! 1 Euro = 9,50 kr Stallperiod på djupströbädd Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Kött Stut kg , kr Div tillägg slakteri kg 290 1, kr Merbetalning EKO-kött kg 174 4, kr Ekologisk ersättning st 0, kr Gödselvärde netto m3 6,4 56,5 361 kr Handjursbidrag st kr Summa intäkter kr (totala intäkter) 41,07 kr/kg (varav bidrag) 12,17 kr/kg Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv kg , kr Förmedlingsavgift st kr Kalvkraft kg 60 4, kr Ensilage, hö kg ts , kr Bete kg ts ,00 0 kr Spannmål egen kg 740 1, kr bered/kg spm kg 740 0,10 74 kr Mineral kg 25 8, kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader Strö kg , kr Veterinär, medicin st kr Div. husdjur st kr Certifieringsavgift st kr Energi kwh 217 0, kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% 590 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 246 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) 33,68 kr/kg Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr Inventarier ( avsk + ränta) tim Summa arbetskostnader 15, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr
15 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 8 FÖRUTSÄTTNINGAR STUT 24 MÅNADER EKOLOGISK 2009 Två handjursbidrag SLB, tillväxt enligt förutsättningar i kalkyl. Två betesperioder om ca 4 månader var. INTÄKTER Kött tillägg slakt 290 kg slaktvikt, slaktkropp O-. Bedömt medelpris. Hudbonus, scantillägg och leveranstillägg. Merbetaln EKO-kött Ekologisk ersättning Handjursbidag 60% av stutarna uppfyller kraven för EKO-tillägg formklass O-, För ekoproducenter skall kontrakt vara tecknat för att erhålla EKO-tillägg. Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha åkermark eller 2 ha naturbetesmark med tillhörande djurenhet. För att erhålla handjursbidrag krävs att djuret är > 9 månader och > 185 kg slaktad vikt. KOSTNADER Inköp djur Baserat på pris under hösten 2008 samt en trolig förändring under Förmedlingsavgift Pris enligt Skövde slakteri 2008 för leveranser om 25 djur/gång. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång MJ vid 290 kg slaktvikt. Restriktiv utfodring på stall och två betesperioder om 4 månader. Kalvkraft 100% ekologiskt foder. Kalvkraft, Lantmännen. Grovfoder Spannmål Kostnad för egenproducerat grovfoder med 10,5 MJ/kg ts och 120 g smb råprotein/kg ts. Hög kvalitet på betet krävs för god tillväxt! Betes innehåll 11,0 MJ/kg ts. Alternativvärde för eget spannmål med 11,6 MJ och 78 g AAT / kg foder. beredning Mineraler Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskapets bedömning. Kostnad för normalmineral hösten 2004 för en pall. Frakt tillkommer. Strö Veterinär-medicin Div. Husdjur 6 kg/dag under stallperiod i djupströbädd. Uppskattad kostnad. Kalven är kastrerad och avhornad vid inköpet. Kostnad för tillbehör i produktionen. Certifieringsavgift Fast kostnad om 2000 kr för djurproduktion enligt Aranea Certifiering Kostnad utslaget på 100 stutar. Energi Underhåll Arbete Förbrukning per plats med reduktion för bete. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Normvärde för underhåll av stall. Dagliga rutiner 12 tim, djupströbädd 1,5 tim och underhåll och administration 2 tim.
16 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 9 PRODUKTIONSGRENSKALKYL DIKO EKO 2009 Förutsättningar: 200 dagar betesperiod, djupströbädd Prisnivå: Eget foder, vallfoderstat Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kött utslagsko inkl tillägg st 20% kr Livkalv inkl 5% dödlighet kg , kr Förmedlingsavgift kr -8% kr Ekologisk ersättning st 1, kr Gödselvärde (netto) m3 3, kr Summa intäkter kr totala intäkter 7244 kr/st Varav bidrag 1600 kr/st Direkta produktionskostnader Inköp djur Kalvfärdig kviga st 20% kr Ensilage, hö kg ts , kr Bete kg ts ,00 0 kr Spannmål egen kg 180 1, kr beredning egen spm kg 180 0,10 18 kr Mineraler kg 15 8, kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader Halm strö kg 990 0, kr Semin-kontroll, Tjur st kr Veterinär, medicin st kr Certifieringsavgift st kr Div. husdjur st kr Energi kwh 40 0,75 30 kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 178 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 456 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) 5877 kr/st Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr Inventarier ( avsk + ränta) ha Summa arbetskostnader 13, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr
17 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 10 FÖRUTSÄTTNINGAR DIKO EKOLOGISK 2009 Lösdrift om 40 kor, köttraskorsning (minst 50 % köttras), 20 % rekrytering. 200 dagars bete. INTÄKTER Kött utslagsko Ersättningen för utslagskon är beräknad efter 300 kg vikt och klassning O-, hudbonus, div tillägg och KRAV-tillägg. Livkalv Uppskattat genomsnittligt förmedlingspris för köttraskalvar Varannan kalv är kviga (280 kg), varannan tjur (300 kg). Bedömt pris/kg under resp 19 kr/kg, far stamboksförd tjur. Ekologisk ersättning Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha. KOSTNADER Rekryteringsdjur Grovfoder Spannmål Mineraler beredning Strö Semin-kontroll, tjur Veterinär-medicin Div. Husdjur Energi Underhåll Arbete Uppskattat marknadsvärde för kalvfärdig köttraskviga. Produktionskostnaden vid egen rekrytering kan dock vara högre (se kvigkalkyl). I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Kostnad för egenproducerat grovfoder med 10,5 MJ/kg ts och 120 g smb råprotein/kg ts. Hänsyn tagen till det högre pris för produkterna som råder på marknaden. Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ och 78 g AAT. Kostnad för normalmineral hösten 2008 för en pall inkl frakt. Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskapets bedömning. 6 kg halm/dag under stallperiod i djupströbädd. Uppskattad kostnad. Uppskattad kostnad. Kostnad för tillbehör i produktionen. 40 kwh per koplats och år. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Uppskattat underhåll för normalt stall. Dagliga rutiner 8 tim, kalvningssäsong 4 tim och administration 1 tim.
18 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 11 PRODUKTIONSGRENSKALKYL DIKOKVIGA EKO 2009 Förutsättningar: 24 månaders inkalvning, egen rekrytering, djupströbädd Djupströ Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Kalvfärdig kviga st 90% kr Slakt kviga, mellankalv st 10% kr Ekologisk ersättning st 0, kr Gödselvärde (netto) m3 5, kr Summa intäkter kr ( totala intäkter ) 9621 kr/st Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kvigkalv kg , kr Förmedlingsavgift st kr Ensilage, hö kg ts , kr Bete kg ts ,00 0 kr Spannmål egen kg 210 1, kr beredning egen spm kg 210 0,10 21 kr Ärter egna kg 50 3, kr Mineraler kg 15 8, kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader Halm kg , kr Semin-kontroll, Tjur st kr Veterinär, medicin st kr Certifieringsavgift st kr Div. husdjur st kr Energi kwh 120 0,75 90 kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 374 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 462 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) kr/st Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr Inventarier ( avsk + ränta) ha Summa arbetskostnader 10, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr
19 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 12 FÖRUTSÄTTNINGAR DIKOKVIGA EKOLOGISK 2009 Köttras (50 %). Djupströbädd, 24 månaders inkalvning INTÄKTER Kalvfärdig kviga Bedömt marknadsvärde för kalvfärdig kviga från bruksbesättning Kött kviga Ekologisk ersättning KOSTNADER Kvigkalv Grovfoder Spannmål Ärter beredning Mineraler Snittpris 2009 för mellankalv vid 150 kg slaktad vikt O+, märkeskvalitet ** inkl tillägg. Inget KRAV-tillägg för mellankalv. Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha. Pris kr/kg under 2004 för kviga 11 kr/kg, far stamboksförd tjur. Bedömt pris/kg under kr/kg, far stamboksförd tjur. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Produktionskostnad för eget grovfoder med 10,5 MJ och 120 g smb råprotein. Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT. Uppskattat pris för ärter hösten 2004, 13,6 MJ och 99 g AAT per kg. Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskpaets bedömning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Kostnad för normalmineral hösten 2008 för en pall. Frakt tillkommer. Halm Semin-kontroll Certifieringsavgift Veterinär-medicin Div. husdjur Energi Underhåll Arbete 4 kg/dag under första stallperioden och 6 kg /dag under andra. Halm till produktionskostnad. Uppskattad kostnad Hela kostnaden har belastat dikokalkylen Uppskattad kostnad Kostnad för tillbehör i produktionen. 120 kwh per plats. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Uppskattat underhåll för normalt stall. Dagliga rutiner 6 timmar, säsongsjobb 3 timmar, underhåll och administration 1 timme.
20 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 13 PRODUKTIONSGRENSKALKYL UNGTJUR-DIKALV EKO 2009 Förutsättningar: 10 månader uppfödningstid, 16 månader vid slakt Djupströbädd. 1 Euro = 9,50 kr Totala djurenheter: Djupströbädd, egen spannmål Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Kött tjur kg , kr Div tillägg slakteri kg 350 2, kr Merbetalning EKO-kött kg 315 4, kr Ekologisk ersättning st 0, kr Gödselvärde netto m3 4, kr Handjursbidrag st kr Summa intäkter kr totala intäkter 38,92 kr/kg varav bidrag 4,21 kr/kg Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv kg , kr Förmedlingsavgift st kr 0 kr Ensilage, hö kg ts , kr kg Spannmål egen kg 900 1, kr Ärter kg 30 3, kr beredning egen spm kg 900 0,10 90 kr Mineraler kg 13 8, kr Summa direkta kostnader Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Djupströ kg , kr Veterinär, medicin st kr Certifieringskostnad st kr Div. husdjur st kr Energi kwh 167 0, kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 234 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 0, ,0% 295 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) 36,72 kr/kg Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 7, kr Inventarier ( avsk + ränta) ha Summa arbetskostnader 7, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr
21 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 14 FÖRUTSÄTTNINGAR UNGTJUR-DIKALV EKOLOGISK mån slaktålder g tillväxt/dag. INTÄKTER Kött tillägg slakt Merbetaln EKO-kött Handjursbidrag Ekologisk ersättning Bedömt medelpris för våren kg slaktvikt, klassning R-. Hudbonus, Scan Gourmet- och leveranstillägg. Av ungtjur-dikalv klarar 90% kraven för merbetalning. För eko-producenter skall kontrakt vara tecknat för att erhålla KRAV-tillägg. För att erhålla handjursbidrag krävs att djuret är > 9 månader och > 185 kg slaktad vikt. Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha. KOSTNADER Inköp djur Bedömt livdjurspris för tjurkalv minst 50 % köttras, far stamboksförd I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång för gram tillväxt/dag = MJ. Grovfoder Spannmål Ärter beredning Mineraler Strö Veterinär-medicin Certifieringskostnad Div. Husdjur Energi Underhåll Arbete Grovfoder till produktionskostnad med 10,5 MJ och 120 g smb råprotein. Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT. Uppskattat pris för ärter hösten 2008, 13,6 MJ och 99 g AAT per kg. Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskpaets bedömning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Kostnad för normalmineral hösten 2008 för en pall. Frakt tillkommer. 5 kg/dag under stallperiod i djupströbädd. Uppskattad kostnad. Kostnaden för certifiering/kontroll av djurproduktionen Kostnad för tillbehör i produktionen. 200 kwh per plats och år. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Uppskattat underhåll för normalt stall. Dagliga rutiner 5 timmar och administration 1 timme. Djupströ ökar antalet timmar med 1,5.
22 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 15 PRODUKTIONSGRENSKALKYL MODERSUGGA EKO 2009 Förutsättningar: 50 suggor i produktion, Uppfödning i Västgötamodell. Bete i anslutning till byggnaden. 19 producerade smågrisar per sugga och år. Prisnivå: Bedömd prisnivå för Per enhet Totalt st: 50 Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Tot kvant. Totalt kronor Smågrisar kg kr kr Stallgödsel st kr kr Kött utslagssugga st 45% kr kr Ekologisk djurhållning ha 0, kr kr Summa intäkter kr kr Rörliga produktionskostnader Inköp djur Dräktig gylta st 45% kr kr, suggor kg , kr kr, smågrisar kg 670 4, kr kr kr kr Hö/ensilage kg 200 1, kr kr Betesareal ha 0, kr kr 500 Strö kg 700 0, kr kr Svenska djurhälsovården st kr kr Certifieringsavgift st kr kr Galtkostnad/semin st kr kr Veterinär/vaccinering st kr kr st kr kr Underhåll inventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 155 kr kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 60 kr kr Summa rörliga prod.kostnader kr kr Täckningsbidrag 1 (intäkter -rörl. prod.kostn.) kr kr Arbetskostnader Arbete dagliga rutiner tim kr kr Arbete veckojobb tim kr kr Arbete uh+admin. tim kr kr Summa arbetskostnader kr kr Täckningsbidrag 2 ( TB 1-arbetskostnader ) kr kr Fasta kostnader ( avskrivning+ränta eller hyra/arrende ) Stallplats (arrende) st kr 50 0 kr Inventarier, byggnad st kr kr Utfodring st kr 50 0 kr Utgödsling-gödselvård st kr 50 0 kr Byggnad st kr 50 0 kr Summa fasta kostnader kr kr Täckningsbidrag 3 ( TB 2- fasta kostnader ) kr kr
23 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 16 FÖRUTSÄTTNINGAR MODERSUGGA EKOLOGISK 2009 Ekologisk smågrisuppfödning, 50 suggor i grupphållning, 19 producerade grisar per sugga och år. Västgötamodell. INTÄKTER Smågrisar Bedömt smågrispris 2009, 27,5 kr/kg, 30 kg smågrisvikt vid leverans. Utslagssugga Ekologisk djurhållning KOSTNADER Rekrytering förbrukning sugga smågris Betesareal Strö Certifieringsavgift Semin/galtkost. Veterinär/vaccinering Arbetstid Djurkapital Rörelsekapital Inventarier 5 % kassation (döda och kassation vid slakt). 156 kg slaktvikt. 7 kr / kg. Ersättning enligt miljöstödsbeslut. Ersättning 1600 kr/ha för 1 DE. Uppskattad kostnad för egen uppfödning av gyltor. Suggans foderförbrukning ligger i nivå med konventionell produktion vid inomhusutfodring. 10% av behovet täcks med grovfoder. Smågrisens foderbehov lägre p g a lång digivning. Fodret tillverkas på gården med egen spannmål, ärter och ekokoncentrat. Spannmålspris 1,50 och ärter 1,85 kr/kg. Koncentrat Lantmännen 6,38 kr/kg inkl frakt och planeringsrabatt 3 ton leverans. tillverkningskostnad 0,10 kr/kg. Färdigfoder från Lantmännen med godkända råvaror inkl frakt och 3 ton leverans. Kostnad för grisarnas vistelseyta. Medelarrendepris i området. Bedömd åtgång för suggor i Västgötamodell. Besättningsavgift enligt Aranea Certifiering 2008 om kr utslagen på 50 suggor. Beräknad kostnad för semin eller egen galt. Vaccination mot Rödsjuka och Parvo. 20 tim/sugga Ska täcka försäkring, transporter inom gården mm (Gylta + utslagssugga)/2 (Särkostnader + kostnader arbetskraft)*20% Ränta och avskrivning är beräknad som 8 % av anläggningskostnad, kr/suggplats (hyddor, stängsel, och vatten- och foderautomater) per suggplats. Avskrivningstiden är 20 år. Underhållskostnad beräknad som 2% av anläggningskostnad.
24 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 17 PRODUKTIONSGRENSKALKYL SLAKTSVIN EKO 2009 Förutsättningar: 85 kg slaktad vikt, 57% kött. 7 månader gamla vid slakt, Scan H. 70 % av grisarna ger ekotillägg á 9,00 kr/kg. 15% ger ekotillägg á 3,75 kr/kg. Prisnivå: Bedömd prisnivå för Per enhet Totalt st: 800 Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Tot kvant. Totalt kronor Slaktsvin kg 85 15, kr kr 0 kr 0 0 kr Slaktsvin merbet 70% kg 60 10, kr kr Slaktsvin merbet 15% kg 13 5,00 64 kr kr Slaktsvin merbet 15% kg 13 1,00 13 kr kr Stallgödsel st 1, kr kr Summa intäkter kr kr (totala intäkter) 25,04 kr/kg Rörliga produktionskostnader Inköp djur Smågris st kr kr 0 0 kr, slaktsvin kg 280 2, kr kr Hö/ensilage kg 25 1,30 33 kr kr Betesareal ha 0, kr kr 40 Strö kg 60 0,50 30 kr kr Certifieringsavgift st kr kr Veterinär/vaccinering st kr kr st kr kr Underhåll inventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 34 kr kr Ränta djurkapital (faktor)>> 0, ,0% 17 kr kr Summa rörliga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad) 22,17 kr/kg Täckningsbidrag 1 (intäkter -rörl. prod.kostn.) 243 kr kr Arbetskostnader Arbete dagliga rutiner tim 0, kr kr 0 kr 0 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 130 kr kr (arbetskostnad./kg) 1,52 kr/kg (rörl.prod.kostn. + arbete) 23,70 kr/kg Täckningsbidrag 2 ( TB 1-arbetskostnader ) 114 kr kr Fasta kostnader ( avskrivning+ränta eller hyra/arrende ) Stallplats (arrende) st kr kr Inventarier, byggnad st kr kr Utfodring st kr kr Utgödsling-gödselvård st kr kr st kr kr Summa fasta kostnader 144 kr kr (fasta kostnader) 1,69 kr/kg (rörl.prod.kostn.+arb+ fasta kostn.) 25,39 kr/kg Täckningsbidrag 3 ( TB 2- fasta kostnader ) -30 kr kr
25 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 18 FÖRUTSÄTTNINGAR SLAKTSVIN EKOLOGISK 2009 Ekologiska slaktsvin inomhus med bete i anslutning till byggnad. Hårdgjord platta utanför. 85 kg slaktad vikt, 57% kött. 7 månader gamla vid slakt, 70 % av grisarna ger högsta ekotillägg. INTÄKTER Fläskpris Stallgödsel KOSTNADER Smågris Slaktad vikt 85 kg, köttprocent 57%. Bedömt pris för Merbetalning: minst 53% kött. Alla slaktsvin får ekotillägg, priset varierar med klassningen. Alla hamnar i bäst betalda viktsgrupp, ca kg. Nettovärdet av utnyttjat N, P och K. Ca 0,8 m 3 stallgödsel. Samma pris som i ekosuggans kalkyl. förbrukning pris Betesareal Slaktsvinets foderförbrukning ligger 10 % över konventionell nivå beroende på utevistelse, längre uppfödningstid och foderspill. Ökningen täcks endast till mindre del med grovfoder. Fodret tillverkas på gården med egen spannmål och ekokoncentrat. Spannmålspris 1,50 kr/kg. Koncentrat Lantmännen 6,20 kr/kg inkl frakt och planeringsrabatt 3 ton leverans. förbrukning MJ/slaktsvin. tillverkningskostnad 0,10 kr/kg. Kostnad för grisarnas vistelseyta, medelarrendepris i området. Strö Certifieringsavgift Veterinär/vaccinering Djurkapital Rörelsekapital Inventarier Uppskattad förbrukning under stallperioden. Besättningsavgift om kr utslagen på slaktsvinsproduktionen om 800 grisar per år. Slaktsvinen vaccineras mot rödsjuka. Ska täcka kostnader för försäkring, transporter, slaktsvinhälsovård, dödlighet, kassation mm. Smågrisvärdet * uppfödningstiden 4/12 år (Särkostnader + kostnader arbetskraft)*150%*uppfödningstiden Ränta och avskrivning är beräknad som 8 % av investeringskostnad, kr/slaktsvinsplats (byggnad, inventarier, stängsel,och vattenoch foderautomater). Avskrivningstiden är 20 år. Underhållskostnaden beräknad som 2% av investeringskostnad.
26 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 19 PRODUKTIONSGRENSKALKYL VÅRLAMM EKO 2009 Förutsättningar: 50 tackor i besättningen, egen rekrytering, köttfår/korsningar 180 dagars betesperiod för tackorna, djupströbädd, egen spannmål. Medelslaktvikt 19 kg. Vårlamm med lamningstidpunkt i januari samt slakt i april - juni 1,8 lamm/tacka 2,0 lamm/tacka Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Kvant. Pris Kronor Lamm kg 34 33, kr 38 33, kr SCAN lammtillägg kg 34 10, kr 38 10, kr Lamm EKO- merbetalning kg 27 4, kr 30 4, kr Gödselvärde netto m3 0,8 0,0 0 kr 0,8 0,0 0 kr Kött utslagstacka st 15% kr 15% kr Ekologisk djurhållning st 0, kr 0, kr Summa intäkter kr kr (totala intäkter) 53,00 kr/kg 52,32 kr/kg (varav bidrag) 5,85 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Ungtacka st 15% kr 15% kr Grovfoder kg ts 280 1, kr 300 1, kr Bete hagmark kg ts 200 0,00 0 kr 200 0,00 0 kr Spannmål egen kg 130 1, kr 145 1, kr Ärter kg 50 3, kr 55 3, kr Mineral kg 5 8,00 40 kr 5 8,00 40 kr beredning kg 180 0,10 18 kr 200 0,10 20 kr Summa direkta kostnader 959 kr kr Bruttoresultat 854 kr 957 kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 150 0,50 75 kr 150 0,50 75 kr Bagge st kr kr Veterinär, medicin st kr kr Klippning st kr kr Övrigt st kr kr Underhåll stallinventarier % ,5% 75 kr ,5% 75 kr Certifieringsavgift st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 82 kr ,0% 85 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 32 kr 533 6,0% 32 kr Summa övriga prod.kostnader 545 kr 547 kr (rörlig prod.kostnad) 43,95 kr/kg 41,53 kr/kg Täckningsbidrag kr 410 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 5, kr 5, kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader 5, kr 5, kr Täckningsbidrag kr -608 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr -608 kr
27 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 20 FÖRUTSÄTTNINGAR VÅRLAMM EKOLOGISK 2009 Integrerad uppfödning 50 tackor i besättningen. Vårlamm, lamningstid januari, slakt i april-juni. INTÄKTER Lamm Lamm EKO Kött utslagstacka Gödselvärde Ekologisk djurhållning Uppskattat medelpris för lamm slaktvikt 19 kg, O+. 80% av lammen uppnår rätt klassning för att erhålla KRAV-tillägg. Kvalitetskrav: Betalas för lamm som uppnår butikslammskvalitet dvs 14-25,9 kg slaktad vikt, E-O och fettgrupp 2- tom 3. Tillägget varierar under året. För KRAV-producenter skall kontrakt vara tecknat för att erhålla KRAV-tillägg. Uppskattat medelpris för får O- 6,00 kr/kg Slaktad vikt 36 kg. Stallgödseln värderas till 0 kr i kalkylen. 8 tackor berättigar till stöd för 1 ha ekologisk åkermark eller 0,5 ha naturbetesmark. Ersättning enligt miljöstödsbeslut KOSTNADER Inköp tacklamm Rekrytering är 15%. Priset enligt Hushållningssällskapets bedömning för Grovfoder Egenproducerat grovfoder, 10,5 MJ, 71 g AAT och 50 g PBV per kg ts. Bete hagmark Spannmål Ärter Mineraler beredning Priset sätts till 0 kr då skötselkostnaden antas motsvara fodervärdet i beteskalkylen. Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT. Blandsäd. Uppskattat pris för ärter hösten 2008, 13,6 MJ och 99 g AAT per kg. Kostnad för normalmineral hösten 2008 för en pall inkl. frakt. Kostnad för foderberedning enligt Hushållningssällskapets bedömning. Strö Bagge Veterinär/medicin Klippning Övrigt Underhåll stallinvent Certifieringsavgift Rörelse- och djurkap Arbete Uppskattad åtgång i djupströbädd till produktionskostnad. 1 bagge till 25 tackor, 2 år i produktionen. Inköpspris 1750 kr plus årliga kostnader för foder mm. Egen bedömning Klippning 2 ggr/år. Fast avgift 250 kr, 25 kr/får. Försäkring, foderberäkning och kassation. Nybyggnad av fårhus á 5000 kr per tacka. Besättningsavgiften om kr utslagen på 50 tackor. Rörelsekapital är 60% av direkta kostnader, övriga produktionskostnader (utom rekrytering) och arbete. Djurkapital är medelvärdet på rekryteringslamm och utslagsfår. Uppskattad arbetstidsåtgång per tacka och år vid vårlamning.
28 Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Linköping 21 PRODUKTIONSGRENSKALKYL HÖSTLAMM EKO 2009 Förutsättningar: 50 tackor i besättningen, egen rekrytering, köttfår/korsningar 180 dagars betesperiod, djupströbädd, egen spannmål. Medelslaktvikt 18,5 kg. Höstlamm med lamningstidpunkt i mars-april samt slakt i augusti-november 1,8 lamm/tacka 2,0 lamm/tacka Intäkter Enhet Kvant. 3,70 Kronor Kvant. Pris Kronor Lamm kg 33 25, kr 37 25, kr SCAN Tillägg kg 33 3, kr 37 4, kr Lamm EKO- merbetalning kg 27 2,60 69 kr 30 2,60 77 kr Gödselvärde netto m3 0,8 0,0 0 kr 0,8 0,0 0 kr Kött utslagstacka st 15% kr 15% kr Ekologisk djurhållning st 0, kr 0, kr Summa intäkter kr kr (totala intäkter) 37,76 kr/kg 38,06 kr/kg (varav bidrag) 6,01 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Ungtacka st 15% kr 15% kr Grovfoder kg ts 260 1, kr 280 1, kr Bete hagmark kg ts 400 0,00 0 kr 400 0,00 0 kr Spannmål egen kg 50 1,80 90 kr 65 1, kr Ärter kg 25 3,50 88 kr 30 3, kr Mineral kg 5 8,00 40 kr 5 8,00 40 kr beredning kg 75 0,10 8 kr 95 0,10 10 kr Summa direkta kostnader 691 kr 763 kr Bruttoresultat 567 kr 645 kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 60 0,50 30 kr 60 0,50 30 kr Bagge st kr kr Veterinär, medicin st kr kr Klippning st kr kr Övrigt st kr kr Underhåll stallinventarier % ,5% 75 kr ,5% 75 kr Certifieringsavgift st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 60 kr ,0% 66 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 32 kr 533 6,0% 32 kr Summa övriga prod.kostnader 465 kr 471 kr (rörlig prod.kostnad) 34,71 kr/kg 33,36 kr/kg Täckningsbidrag kr 174 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr 4, kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader 4,0 740 kr 4,5 833 kr Täckningsbidrag kr -659 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr -659 kr
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga
Läs merPRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merProduktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merINMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN
INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merProduktionskostnadskalkyl. December 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merJordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Lamm
Jordbruksinformation 4 2015 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merPRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Läs merSida 2 av
Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det
Läs merOptimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt
Läs merUppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen
Läs merLantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merEkonomirapporten i WinPig Slakt
Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merUtvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Läs merFörord. Uppsala i december 1999. Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box 412 751 06 Uppsala
Förord Det talas mycket om ekologisk köttproduktion och under senare år har vi kunnat läsa i bl a lantbrukspressen att efterfrågan av KRAV-godkänt kött är större än tillgången. Många frågar sig varför
Läs merKväveeffektiv uppfödning av ungnöt
Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merKombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merUppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004
Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt 1998-2004 25000 2004 års slaktstatistik visar en positiv
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merOptimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
Läs merResultat och kostnader i ekologisk grisproduktion
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar
Läs merFrån mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?
Sida 1 av 6 Från mjölk till kött En omställning från mjölk till kött innebär i många fall en stor omställning i företaget. Man går från något till något annat vilket i dessa situationer handlar om att
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merFrån bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?
Från bra till bäst Hur blir man en framgångsrik grisföretagare? Ekonomigruppen Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble Så här har vi gjort Beräkning av produktionskostnad per gris på utvalda
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merHUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:08 HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Fredrik Kvantenå Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merSlaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merKravgrisproduktionen på 90-talet
100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merDjurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Läs merEKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:
Läs merFörord. Tina Klang. Projektledare
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Läs merLRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm
LRFs Statistikplattform Nöt, gris och lamm SVENSK MARKNADSBALANS NÖTKÖTT, 1 TON SLAKTKROPPSEKVIVALENTER Senast uppdaterad 216-11-3 År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen
Läs merEkonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad september 2016 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Sedan inledningen
Läs merUTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merLamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander
Lamm på bete en gårdsstudie Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde 20-21 september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander Projektet har finansierats med projektstöd från Jordbruksverket
Läs merMinus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande
Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst
Läs merDikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Läs merSlaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Läs merNär är optimal skördetidpunkt?
2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier
Läs merRAPPORT Datum för utfärdandet
Utredande veterinär RAPPORT Datum för utfärdandet Utdelningsadress Ortsadress (postnummer och postort) Telefonnummer (även riktnummer) Skickas till länsveterinären. Länsstyrelsen vidarebefordrar en kopia
Läs merInternationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008
Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merChecklista Gödseltillsyn
April 2016 Checklista Gödseltillsyn Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Verksamhetsnamn Verksamhetsutövare Pers/orgnummer Adress Mejladress Telefon Verksamhet inom
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merSLAKTGRIS produktion och lönsamhet
SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merNötköttsproduktion i Frankrike
Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige
Läs merNYSTARTANDE AV NÖTKÖTTSPRODUKTION MED OCH UTAN BIDRAG
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2/4:5 NYSTARTANDE AV NÖTKÖTTSPRODUKTION MED OCH UTAN BIDRAG Rolf Krijger Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
Läs merSläpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen
Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla
Läs merNya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen
Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:
Läs merInternationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Läs merInverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp
Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom
Läs merEkologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merHur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Läs merUPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK
UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter nötkött Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg Januari 2012 SIK Sammanfattning I denna rapport har förändringarna i
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merFRAMGÅNGSRECEPTET. - Så ökar du lönsamheten i din grisproduktion. Christine Andersson, LRF Konsult
FRAMGÅNGSRECEPTET - Så ökar du lönsamheten i din grisproduktion Christine Andersson, LRF Konsult Affärsrådgivare Christine Andersson christine.andersson@ 0431-41 81 07 VAD ÄR FRAMGÅNG FÖR DIG? Familjen
Läs merNär nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att
Läs mer