Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, Stockholm
|
|
- Ulla-Britt Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, Stockholm Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste och allvarligaste produktionssjukdomarna hos mjölkkor. De stör inte bara kons beteende och rörelser utan bidrar även i stor utsträckning till produktionsbortfall och försämrad fertilitet. Därför har de stor negativ inverkan på mjölkföretagets ekonomi och brukar räknas till de produktionssjukdomarna med störst ekonomisk effekt förutom juverhälsoproblem och reproduktionstörningar. De vanligaste klövsjukdomarna är klöveksem, klövröta, sulblödning och klövsulesår. Benproblem är nästan uteslutande hasskador av olika allvarlighet. Tabell 1. Förekomst av klövsjukdomar i Sverige (Svensk Mjölk, 2007) Förebyggande åtgärder hjälper Förekomsten av klöv- och bensjukdomar påverkas i hög grad av stallmiljö, utfodring, skötsel och arv. Med relativt små insatser kan klöv- och benhälsan på besättningsnivå förbättras avsevärt. Svenska studier har visat att det är möjligt att minska förekomsten av klövsulesår med 41 % genom att öka från en till två verkningar per år (Manske et al., 2002) och med 34 % genom att byta underlag i kornas liggbås från betong till gummimatta (Bergsten & Hultgren, 2002). Dessutom kan klöv- och bensjukdomar förebyggas genom att i största möjligaste mån uppfylla kornas krav på stallmiljö, utfodring och skötsel, vilket ökar djurvälfärden i besättningen. På lång sikt kan resistensen mot klövsjukdomar förbättras genom avel där registrering av klövsjukdomar vid klövverkning är en viktig kugge. Friska djur är en förutsättning för lönsam mjölkproduktion. Frågan är hur mycket de förebyggande åtgärderna får kosta för att vara lönsamma? Ekonomiska konsekvenser av ett allvarligt klövsulesår Klövsulesår har i tidigare studier ansetts vara den mest kostsamma av de vanligaste klövoch bensjukdomarna (Kossaibati & Esslemont, 1997). Ett lindrigt klövsulesår som upptäcks vid klövverkning har stor chans att tillfriskna medan ett allvarligare som upptäcks efter att kon blivit halt kan ställa till stora problem. Som ett räkneexempel har de förlorade intäkterna och de ökade kostnaderna i samband med ett allvarligt klövsulesår i svenska förhållanden studerats djupare. Förekomsten av klövsulesår bland de besättningar som rapporterar klövhälsa i samband med klövverkning är 5 %. Av dessa kan uppskattningsvis 30 % klassificeras som allvarliga (Bergsten, 2008). I en svensk studie i början av 2000-talet var förekomsten av klövsulesår i genomsnitt 10 % i 100 undersökta besättningar, medan det i enstaka besättningar hittades klövsulesår på upp till var tredje ko (SJV, 2002). Utöver dessa tillkommer klövsulesår som behandlas av veterinär, vilka inte tagits med i dessa kalkyler. Detta visar att det finns besättningar där potentialen att minska förekomsten av klövsulesår är stor.
2 Förlorade intäkter och ökade kostnader De ekonomiska konsekvenserna av ett klövsulesår består av både direkta kostnader som till exempel akutverkning och merarbete för gården, men också av indirekta kostnader som ökar risken för ofrivillig utslagning och andra sjukdomar. Minskad avkastning Den största direkta ekonomiska förlusten på grund av klövsulesår består av minskad avkastning. I de flesta studier av minskad avkastning på grund av klöv och bensjukdomar används symptomet hälta för att definiera kons tillstånd, utan att orsaken till hältan anges. Olika orsaker till hälta har olika fysiologiska samband och påverkar därmed avkastningen olika mycket. Hur mycket avkastningen minskar beror också på hur mycket kon avkastar från början, i vilket laktationsnummer kon är och när i laktationen kon drabbas. Kor med hög avkastning löper större risk att drabbas av klövsulesår, men det är dock inte säkert att de är mer mottagliga för klöv och bensjukdomar än andra kor, bara deras fysiologiska krav på näring och skötsel uppfylls. I flera vetenskapliga studier har den minskade avkastningen på grund av hälta legat i spannet mellan 60 kg till 500 kg per halt ko (Esslemont, 1990; Coulon et al., 1996; Enting et al., 1997; Kossaibati & Esslemont, 1997; Warnick et al., 2001; Green et al, 2002; Ettema & Ostergaard, 2005). Klövsulesår är, enligt Kossaibati och Esslemont (1997), den klövsjukdom som påverkar avkastningen mest. I en brittisk studie på fem gårdar med 900 Holstein/Friesland kor som avkastade mellan kg/år minskade avkastningen med i genomsnitt 360 kg hos kor med klinisk hälta (Green et al., 2002). Omräknat till svenska besättningar med kor som avkastar runt kg/år blir motsvarande minskning 500 kg. Diagram 1. Halta kors avkastning jämfört med deras förväntade avkastning och avkastning för de kor som inte drabbats av hälta. Kor med hög avkastning löper större risk att drabbas av hälta och det kan därför se ut som att en ko avkastar mer om den drabbas av hälta (Green et al., 2002). Om avkastningen minskar med 500 kg när en ko drabbas av ett allvarligt klövsulesår, vilket är räknat i underkant, blir den minskade intäkten kr om man antar att mjölkpriset är 3,50 kr/kg. Arbete För extra arbete vid störda mjölkningsrutiner och vid akutverkning uppskattas tidsåtgången för lantbrukaren till 4,5 timmar. Baserat på en arbetskostnad på 185 kr per timme blir den extra kostnaden för arbete 830 kr per fall. Akut verkning Ett allvarligt klövsulesår måste behandlas så tidigt som möjligt efter att det upptäckts vilket gör att det är ofta inte går att vänta på den ordinarie klövverkningen. Få klövsulesår
3 behandlas av veterinär utan merparten behandlas av en klövvårdare. Kostnaden för en akutverkning uppskattas till cirka 750 kr. Extra inseminering Sannolikheten att en ko blir dräktig vid första insemineringen är lägre om den har klövsulesår. I en svensk studie krävdes det 0,2 insemineringar extra per dräktighet för kor med klövsulesår (Hultgren et al., 2004; Hultgren, 2008). Detta förklaras dels av att klövsulesår orsakar stress hos kon som stör dess brunstcykel och dels av att halta kor har ett förändrat beteendemönster och svårare att visa brunst. Kostnaden för en inseminering varierar beroende på om gården tillämpar egensemin eller anlitar seminör, samt beroende på tjurval. Den genomsnittliga kostnaden för en inseminering är ungefär 430 kr. Det ger en merkostnad på ungefär 90 kr per klövsulesår. Förlängt kalvningsintervall Den försämrade fertiliteten på grund av klövsulesår avspeglas också i kalvningsintervallets längd. I samma svenska studie hade kor med klövsulesår ett förlängt kalvningsintervall med 18 dagar i jämförelse med kor utan klövsulesår (Hultgren et al., 2004; Hultgren, 2008). Kostnaden per dag som kalvningsintervallet beräknas förlängas med uppskattas till 20 kr vilket ger en total kostnad på 360 kr. Ökad risk för utslagning En ytterligare aspekt av klövsulesårs effekt på kons fertilitet är ökad risk för utslagning. För kor med klövsulesår ökar risken att bli utslagna på grund infertilitet med upp till åtta gånger (Sprecher et al., 1997; Collick et al., 1989). Vilka kor som blir utslagna och av vilka orsaker är komplext och beror till stor del på hela besättningens hälsa i förhållande till den enskilda kons, vilket gör det svårt att uppskatta klövsulesårets verkliga effekt på utslagningsfrekvensen. I en svensk studie visade det sig att utslagningsfrekvensen bland kor med klövsulesår var 40 % medan den var 32 % bland kor utan klövsulesår (Hultgren et al., 2004; Hultgren, 2008). Detta ger att risken för utslagning är åtta procentenheter högre om kon har klövsulesår. Kostnaden för ofrivillig utslagning beräknas som produktionskostnaden för en inkalvad kviga minus slaktintäkten för den utslagna kon, vilket uppskattas till ungefär kr. Kostnaden per fall av klövsulesår blir då 640 kr. Ökad risk för kadaver Många kor med klövsulesår går inte att skicka till vanlig slakt eftersom de är halta och måste då skickas som kadaver. I Manskes et al. (2002) svenska studie läkte klövsulesåren ut hos % av korna efter verkning. Av de återstående skickades 50 % som kadaver. Det ger att risken för kadaver för kor med klövsulesår är 5 %. Kostnaden för kadaverhämtning är kronor plus den förlorade slaktintäkten som kan uppskattas till kr, vilket totalt blir kr utöver grundkostnaden för ofrivillig utslagning. Kostnaden för ökad risk för kadaver blir då 300 kr. Ökad risk för benskador Kor med klövsulesår ligger ner mer än andra kor och har därför en ökad risk för benskador som infektion i hasen. Uppskattningsvis drabbas 60 % av korna med klövsulesår även av benskador, dock är det oklart hur många av dessa som behandlas (Bergsten, 2008). Till detta räkneexempel antas att risken för benskador som måste behandlas ökar med fem procentenheter för kor som har klövsulesår. Kostnaden för en behandling beräknas till kr, vilket ger en kostnad på cirka 110 kr per klövsulesår. Risk för återfall Risken för återfall är hög för klövsulesår. I en svensk studie fick 30 % av de kor som hade klövsulesår vid verkning första året även klövsulesår andra året Manske et al., 2002). Kostnaden för ett återfall består av merarbete för lantbrukaren samt kostnaden för en extra akutverkning, vilket beräknas till kr. Risken för återfall kostar alltså 500 kr per ko som drabbas av klövsulesår.
4 Kalkyl klövsulesår Effekt á kostnad Totalt Minskad avkastning 500 kg 3,50 kr kr Mer arbete 4,5 h 185 kr 830 kr Akut verkning kr 750 kr Extra inseminering 0,2 430 kr 90 kr Förlängt kalvningsintervall 18 dagar 20 kr 360 kr Ökad risk ofrivillig utslagning 8 % 8000 kr 640 kr Ökad risk kadaver 5 % 6000 kr 300 kr Ökad risk benskador 5 % 2170 kr 110 kr Summa per fall kr Risk för återfall 30 % 1670 kr 500 kr Summa per drabbad ko kr Vad får förebyggande åtgärder kosta? För varje ko som inte drabbas av allvarligt klövsulesår kan lantbrukaren spara kr. Hur mycket resurser som kan läggas på förebyggande åtgärder beror på hur stort problem klöv och bensjukdomar är i besättningen och hur effektiva de förebyggande åtgärderna är. - För varje ko som inte drabbas av allvarligt klövsulesår kan lantbrukaren lägga ungefär fem minuter extra arbetstid varje dag, totalt 29 timmar per år. - Om förekomsten av allvarliga klövsulesår kan minskas med två procentenheter lönar det sig med en extra klövverkning per år för hela besättningen för att kunna upptäcka och förebygga klövsulesår (antaget att klövverkningen kostar 100 kr per ko inkl eget arbete). - Lantbrukaren kan investera ungefär kr i förebyggande åtgärder för varje ko som inte drabbas av allvarligt klövsulesår (antagen avskrivningstid 10 år, kalkylränta 5 % och underhåll 3 %). - För varje allvarligt klövsulesår som undviks kan lantbrukaren investera i 57 m² gummimattor på gångar, antaget en investeringskostnad på 610 kr per m². - En investering i båsmattor kan kosta ungefär 850 kr per plats, vilket ger att förekomsten av allvarligt klövsulesår måste minska med minst 2,5 procentenheter för att investeringen ska löna sig. - Att investera i madrasser är något dyrare, ungefär kr per plats, vilket kräver att förekomsten av allvarliga klövsulesår måste minska med ungefär fyra procentenheter för att investeringen ska gå jämt ut. I de här snabba överslagsberäkningarna har enbart de förebyggande åtgärdernas effekt på klövsulesår räknats med. Sannolikt har många åtgärder även andra positiva effekter vilket gör att åtgärderna troligen är lönsammare är vad som visas här. Källor Tryckta källor: Bergsten, C. & Hultgren, J., Workshop report about the effects of a rubber-slat system on cleanliness, foot health, and behaviour in the tied dairy cows. Pages in Proc.12th Int. Symp. Lameness in Ruminants. Symp. Co. Shearer, J.K. Orlando, Florida, USA. Collick, D.W., Ward, W.R. & Dobson, H., Associations between types of lameness and fertility. Vet. Rec Coulon, J.B., Lescourret, F., Fonty, A., Effect of foot lesions on milk production by dairy cows. Journal of Dairy Science
5 Enting, H. Kooij, D. Dijkhuizen, A.A., Huirne, R.B.M. & Noordhuizen-Stassen, E.N., Economic losses due to clinical lamenss in dairy cattle. Livestock Production Science Esslemont, R.J., The cost of lameness in dairy herds. Department of Agriculture, University of Reading. Ettema, J.F. & Ostergaard, S., Economic decision making on prevention and control of clinical lameness in Danish dairy herds. Livestock Science Green, L.E., Hedges, V.J., Schukken, Y.H., Blowey, R.W. & Packington, A.J., The impact of clinical lameness on the milk yield of dairy cows. Journal of Dairy Science Hultgren, J., Manske, T. & Bergsten, C., Association of sole ulcer at claw trimming with reproductive performance, udder health, milk yield, and culling in Swedish dairy cattle. Preventive Veterinary Medicine Kossaibati, M.A. & Esslemont, R.J., The cost of production diseases in dairy herds in England. The Veterinary Journal Manske, T., Hultgren, B. & Bergsten, C., The effect of claw trimming on the hoof health of Swedish dairy cattle. Preventive Veterinary Medicine Sprecher, D.J., Hostetler, D.E. & Kaneene, J.B., A lameness scoring system that uses posture and gait to predict dairy cattle reproductive performance. Theriogenology SJV, Jordbruksinformation 4, Klövvård och Klövhälsa hos mjölkkor. ISSN Jordbruksverket, Jönköping. Svensk Mjölk, Lägesrapport djurhälsa. Warnick, L.D., Janssen, D., Guard, C.L. & Gröhn, Y.T., The effect of lameness on milk production in dairy cows. Journal of Dairy Science Muntliga källor: Bergsten, C Personligt meddelande i maj Hultgren, J Personligt meddelande i maj 2008.
Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader
Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Innehåll Sammanfattning...4 Resultaten i korthet...5 Juver...5
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merEn jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Malin Guldbrand Självständigt
Läs merSlutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?
Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:5
Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna
Läs merProduktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Produktionsnyckeltal och
Läs merKan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?
Slutrapport för projektnr V0530043 Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Huvudsökande: Karl-Johan Petersson, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU Medsökande:
Läs merKostnader för hälsostörningar hos mjölkkor
Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk och Signaler Djurvälfärd - djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Uppdaterat av Erik Engelbrekts,
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Läs merSensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merInvesteringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan:
1 Lundby södra samfällighetsförening för värme Lundby November 2014 information Förslag från E.ON E.ON har nu presenterat sitt nya förslag muntligt och även tagit fram en karta över hur de skulle vilja
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merSkötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merSemestervanor år 2010
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merTimkostnader för medarbetare
Timkostnader för medarbetare Räkna ut timkostnaden för en tänkt genomsnittlig medarbetare. Lönekostnader / år Årslön Arbetsgivaravgifter 40 % Summa lönekostnader Arbetstid i produktionen/ år Årsarbetstid
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merSärläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar
Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merRiksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns
Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merHon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna
Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil
Läs merHandledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04
Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merSocioekonomisk analys av Exsistre
1 Socioekonomisk analys av Exsistre 140609 Berit Björnered 2 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit
Läs merYttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merAtt bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder
D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm
Läs merInstruktion för Beläggningsplan i IndividRAM
Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta
Läs merRegelförenklingar ger fler jobb Enklare regler skulle få 7 av 10 företagare anställa
Regelförenklingar ger fler jobb Enklare regler skulle få av 10 företagare anställa Näringslivets Regelnämnd (NNR), Företagarna och Svenskt Näringsliv har under december 2006 februari 200 med hjälp av Demoskop
Läs merSkinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire
Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merVad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund Särläkemedel dyra läkemedel för ovanliga tillstånd Del
Läs merBVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!
BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen. Under det senaste årtiondet
Läs merMerkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar
KTH Järnvägsgrupp 2013 06 30 Bo Lennart Nelldal Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar 1. Bakgrund Stora delar av svensk industri, kanske särskilt exportindustrin, är beroende av
Läs merANNA HILLSTRÖM, leg veterinär och CHRISTER BERGSTEN, VMD, docent.* Digital dermatit en tickande bomb i svenska lösdrifter
vetenskap ANNA HILLSTRÖM, leg veterinär och CHRISTER BERGSTEN, VMD, docent.* Tema klövhälsa, del 2 Digital dermatit en tickande bomb i svenska lösdrifter Digital dermatit är en internationellt vitt spridd
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merSpaltgolv. För rena och friska djur.
Spaltgolv För rena och friska djur. Utgödslingen ligger väl skyddad under spaltgolvet och utgör inget störningsmoment för korna. Torra golv ger rena och friska djur. SPALTGOLV det dränerande golvet En
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merFöräldrajuryn om Halloween
Föräldrajuryn om Halloween November 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om Halloween. 715 föräldrar deltog
Läs merAndel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn
Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna
Läs merERTMS finansiering av ombordutrustning
ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs mer3. Den Gode, den Onde och den Fule Rådgivaren, Provisionen och Intressekonflikten
3. Den Gode, den Onde och den Fule Rådgivaren, Provisionen och Intressekonflikten I de allra flesta fallen har bankmannen ett gott uppsåt när han i egenskap av expert ger investeraren råd. Han är mån om
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merInförande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier.
Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier. Sellman S a*., Flisberg P a., Henningsson M a., Jonsson A b., Rönnqvist M c., Wennergren U a. a
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merVägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar
1(10) 2014-05-06 Dnr 6.2.17-4464/14 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar Fastställd 2014-05-06 Jordbruksverket
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merJulklappspengarna 2015
Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio
Läs merGUIDE VID KÖP AV EMBRYO
GUIDE VID KÖP AV EMBRYO NYTT DJURMATERIAL GENOM EMBRYO Grunden för mjölkproduktion är en hållbar, bra producerande och ekonomisk ko. Att satsa på bra djurmaterial är en god investering för djurgården.
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merLivslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Katarina Sandelin Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,
Läs merVi kan förebygga cancer
Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor
Läs merE.L.S.A. Hundcoop utvärdering. Utvärderingar av sociala satsningar
E.L.S.A. Hundcoop utvärdering Utvärderingar av sociala satsningar payoff AB Startades 2007 Utvärderingar av sociala investeringar Utvärderingar av projekt kortsiktiga vs. långsiktiga effekter Socio-ekonomiska
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merVarför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs merNya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,
Läs merAllt fler kvinnor bland de nyanställda
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merTips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap
Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet
Läs merTotala arkeologiska kostnaden en arkeologisk bedömning
Bilaga 3B Väg 56 delen förbi Äs Totala arkeologiska kostnaden en arkeologisk bedömning Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan val av lokaliseringsalternativ 2012-12-06 Projektnummer: Beställare:
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merDet statliga tandvårdsstödet
Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merFysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare
Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merGrannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?
Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal
Läs merAmsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs mer~n~~ber.g.!!_~ol'.lm u n
BMB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Sammanträdes
Läs merSAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST
TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,
Läs merMervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Läs merSTOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat
Läs merStatens Jordbruksverk
Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens
Läs mer2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6
Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa
Läs merNytänkande sätt att finansiera vården
Nytänkande sätt att finansiera vården Social Impact Bonds Gordon Brown skapade 2007 gruppen Council on Social Action Mandat: Uppmuntra innovation och stärka resultattänkande i offentlig sektor Lanserade
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merLantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning
Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,
Läs merEkonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016
Ekonomirapport från SKOP om, 4 il - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Trendbrott i ränteförväntningarna - Hushållen tror att eventuella räntehöjningar skjuts framåt i tiden - Efter en längre tids stigande
Läs merSmittrisker Människa -Djur
Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merProvmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter
Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen
Läs merPolicy Brief Nummer 2016:2
Policy Brief Nummer 2016:2 Som far sin varför bli fiskare eller jordbrukare? Barn till lantbrukare och fiskare väljer ofta pappans yrke. Men vilka faktorer styr valet? Denna Policy Brief studerar yrkesvalet
Läs merDet här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Läs mer2016-01-28 DATALAGRET OCH LANTBRUKETS LÖNSAMHET
HUR SER DET UT I MJÖLKFÖRETAGEN I SVERIGE? HUR KAN ÄGARSKIFTE SKE, VILKA MODELLER? INVESTERA SMART! Konkurrenskraftig Mjölkproduktion Skara Vrigstad 19 20 januari Helena Börjesson Chef Affärsrådgivning
Läs mer