Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
|
|
- Jakob Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg, Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU maria.torsein@slu.se Bakgrund År 2006 rapporterades om a stora besä ningar i Sverige hade högre kalvdödlighet, jämfört med mindre besä ningar och det spåddes a kalvdödligheten skulle kunna öka mot bakgrund av a stora besä ningar blev allt vanligare (Gidekull et al., 2006). Många studier om kalvdödlighet har fokuserat på riskfaktorer för sjukdom på individ eller besä ningsnivå. Det är väl studerat a olika skötselru ner påverkar såväl morbiditeten som dödligheten. I Sverige har vi liten erfarenhet av större besä ningar från en helhetsbeskrivning trots a studier nyligen genomförts (Torsein et al., 2011). Målet med denna studie var a samla mer kunskap om spridningen av vanliga må i stora besä ningar (redovisas inte fullständigt vid de a llfälle) och också a undersöka om kalvdödlighetsnivåerna är associerade med andra må från kokontrolldata som har a göra med korna, deras hälsa, avkastning och produk on. Material and metoder Studiedesign och val av besättningar Studien är u örd som en fallkontroll studie där besä ningar med hög dödlighet (HD) utgör fall och där besä ningar med låg kalvdödlighet (LD) utgör kontroll. För a klassificeras som en HD besä ning skulle kalvdödligheten dag 1 90 vara minst 3.5 % redovisningsåret 2008/09 och minst 5.5 % 2009/10, motsvarande för LD besä ningar skulle vara högst 1.5 % för både 2008/09 och 2009/10. Besä ningsstorlek skulle vara minst 140 årskor 2008/09 och minst 160 årskor 2009/10. Datainsamling och statistisk bearbetning Data från besä ningarna som klarat inklusionskriterierna (n=57; 28 HD; 29 LD) hämtades från kodatabasen vid Växa Sverige ( digare Svensk Mjölk). Data analyserades först med univariabel logis sk regression (23 variabler), och de variabler som var associerade med typ av besä ning (HD/ LD) med P-värde 0.2 och mindre (10 variabler) gick vidare ll en mul variabel analys e er a korrelerade variabler tagits bort. Kalvdödligheten, dag 1 90, för HD besä ningar varierade från 3.57 % ll % (median 6.15 %) kontrollåret 2008/09 och från 5.88 % ll % (median 8.39 %) år 2009/10. Motsvarande siffror för LD besä ningarna varierade från 0 % ll 1.46 % (median 0.66 %) 2008/09 samt från 0 % ll 1.48 % (median 0.67 %) 2009/10. en från den mul variabla analysen visade bland annat a HD besä ningar hade högre andel kodödlighet (avlivade/ kadaver) (KD) (OR: 1.86, 95 % KI: , P-värde:0.01). Vidare sågs a HD besä ningar hade högre andel (räknat på besä ningsstorleken) inköpta kvigor, jämfört med LD besä ningar (OR: 1.04, 95 % KI: , P-värde:0.01). Diskussion och slutsats En högre andel inköpta djur i besä ningar med hög kalvdödlighet, dag 1 90, är i linje med digare studier om kalvdödlighet i stora svenska mjölkobesä ningar (Torsein et al., 2011). En hög andel inköpta djur har i andra studier visats ha samband med hög KD (Thomsen et al., 2006, Raboisson et al., 2011). Bakgrunden ll den ökande andelen inköpta djur kan alltså vara mul faktoriell. Med denna studiedesign kan inga slutsatser om kausalitet dras utan istället påvisas associa oner mellan variabler. En högre andel KD sågs i HD besä ningarna jämfört med LD besä ningarna. Högre KD har rapporterats ha e samband med större besä ningar (Alvåsen et al., 2012), även om motsatsen också beskrivits (Miller et al., 2008). Besä ningar med hög kalvdödlighet kan även ha sam- diga problem rörande kornas hälsa och produk on. Vid utredning av kalvdödlighetsproblem kan en helhetsbild av besä ningens problem vara ll ny a. Referenser Alvåsen, K., M. Jansson Mörk, C. Hallén Sandgren, P. T. Thomsen, and U. Emanuelson Herd-level risk factors associated with cow mortality in Swedish dairy herds. Journal of Dairy Science 95(8): Gidekull, M., C. Hallén Sandgren, A. Lindberg, C. Svensson, and M. Törnquist Kalvdödlighet i stora svenska mjölkkobesä ningar (Calf mortality in large Swedish dairy herds). Page [in Swedish] in Proc. Veterinärmötet Sveriges veterinärförbund Sveriges veterinärmedicinska sällskap, Uppsala, Sweden. Miller, R. H., M. T. Kuhn, H. D. Norman, and J. R. Wright Death Losses for Lacta ng Cows in Herds Enrolled in Dairy Herd Improvement Test Plans. Journal of Dairy Science 91(9): Raboisson, D., E. Cahuzac, P. Sans, and G. Allaire Herd-level and contextual factors influencing dairy cow mortality in France in 2005 and Journal of Dairy Science 94(4): Thomsen, P. T., A. M. Kjeldsen, J. T. Sørensen, H. Houe, and A. K. Ersbøll Herd-level risk factors for the mortality of cows in Danish dairy herds. Veterinary Record 158(18): Torsein, M., A. Lindberg, C. H. Sandgren, K. P. Waller, M. Törnquist, and C. Svensson Risk factors for calf mortality in large Swedish dairy herds. Preven ve Veterinary Medicine 99(2 4): Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
2 Maria Torsein är veterinär och företagsdoktorand vid SLU i Skara för Svenska Djurhälsovården AB. Doktorandprojektet handlar om kalvdödlighet i stora mjölkkobesä ningar. Djurhälso- och U odringskonferensen
3 Sida 1 av 3 Välkomna till Hur får vi kalvarna att överleva? - Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora mjölkbesättningar Foto: Anita Jonasson, SvDHV Bakgrund Doktorandprojektet startade 2006 Högre kalvdödlighet i stora besättningar Strukturomvandling- snabb ökning av antalet stora besättningar spåddes Maria Torsein Djurhälsoveterinär Nöt Företagsdoktorand Svenska Djurhälsovården AB Skara Växel: Direkt: maria.torsein@slu.se Frågeställning Material- Inklusionskriterier På besättningsnivå: Är hög kalvdödlighet, dag 1-90, associerat med andra variabler som rör kon och kons hälsa? Besättningar anslutna till kokontroll (hela landet) Fall-kontroll studie 57 besättningar i studien Kokontrollår/ Inklusionskriterium 2008/ /10 Antal besättningar Besättningsstorlek Låg dödlighet < 1.5% < 1.5% 29 Hög dödlighet 3.5% 5.5% 28 Metoder 23 variabler från kokontrolldata valdes ut Univariabel logistisk regression = jämförde om det fanns skillnader mellan de olika grupperna (HD/LD) Korrelerade variabler togs bort Därefter Multivariabel logistisk regression = man tar hänsyn till mer än en sak för att utvärdera om det finns en statistiskt säkerställd skillnad - besättningsdata Kalvdödlighet dag 1-90 Kontrollår 2008/09 Kontrollår 2009/10 Grupp / Spridning Från Median Till Från Median Till Hög dödlighet Låg dödlighet Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
4 Sida 2 av 3 Forts. - besättningsdata Forts. - besättningsdata Snarlik besättningsstruktur mellan grupperna Inhysning Hög dödlighet Låg dödlighet P-värde Lösdrift med robot Lösdrift med mjölkgrop Uppbundet 3 5 Snarlik rassammansättning mellan grupperna Ras Hög dödlighet Låg dödlighet P-värde SRB SLB Mixed/other (valda delar) (valda delar) HD-besättningar köpte in fler djur* * Jämfört med lågdödlighetsbesättningar Multivariabel analys Variabel Estimat SE OR 95 KI P-värde Konstant Andel inköpta djur (%) HD-besättningar köpte in fler djur* * Jämfört med lågdödlighetsbesättningar Univariabel analys Hög kalvdödlighet Låg Kalvdödlighet P-värde Variabel/ spridning 25 pct Median 75 pct 25 pct Median 75 pct Antal bes. som djur köptes från Andel inköpta djur (%) OBS ovanstående variabler är korrelerade med varandra HD-besättningar hade högre kodödlighet ( kadaver ) (%) Multivariabel analys Variabel Estimat SE OR 95 KI P-värde Konstant Kodödlighet HD-besättningar hade högre kodödlighet ( kadaver ) (%) Univariabel analys Hög kalvdödlighet Låg Kalvdödlighet P-värde Variabel/ spridning 25 pct Median 75 pct 25 pct Median 75 pct Kodödlighet Djurhälso- och U odringskonferensen
5 Sida 3 av 3 Diskussion Sammanfattning I besättningar med högdödlighetsproblem föreligger oftare andra störningar i besättningen, jämfört med lågdödlighetsbesättningar. När Ni utreder kalvhälsoproblem: Helhetsbilden för besättningens svagheter och styrkor torde vara mycket viktigt vid utredning av kalvhälsoproblem. Tack till Tack för uppmärksamheten För finansiering av studiens genomförande: Svenska Djurhälsovården SLU Sveriges bönder med stora besättningar Medförfattarna Marie Mörk, Ann Lindberg, Charlotte Hallén-Sandgren & Lotta Berg Foto: Åsa Pettersson, SvDHV Välkomna med Era frågor -friska djur i en sund och lönsam djurhållning Välkomna med Era frågor Maria Torsein Djurhälsoveterinär Nöt Företagsdoktorand Svenska Djurhälsovården AB Skara Växel: Direkt: Fax: Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Dödlighet för mjölkkor
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merSlutrapport projektnummer V Självdöda eller avlivade mjölkkor del II
Slutrapport projektnummer V1130032 Självdöda eller avlivade mjölkkor del II Bakgrund till projektansökan Ett antal internationella undersökningar har publicerats avseende andelen kor som dör och/eller
Läs merSmittskydd - har vi råd att låta bli?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se
Läs merKornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?
hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.
Läs merProjektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3
Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt
Läs merCelltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden
ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén
Läs merPilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion
DELRAPPORT Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion Projektledare: Professor Kristina Dahlborn, inst f anatomi, fysiologi och biokemi,
Läs merSlutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?
Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att
Läs merMaterial och metoder
Slutrapporten avser de två sista åren av ett doktorandprojekt (Validering av registerdata med avseende på Svensk mjölkkor ). Medel för två tvåårsperioder erhölls från SLF (2002 samt 2004 varav den första
Läs merUtforma kalv- och ungdjurstallet
Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor
Läs merFaktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar
ann.duse@sva.se Bakgrund och syfte Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även
Läs merÅterrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish
Läs merInnovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor
Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor Karin Sjöström, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Karin Sjöström är veterinär och jobbar på SLU, avdelningen för idisslarmedicin
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Läs merDjurhälsa 2013 JO1302
Statistikenheten 2014-10-15 1(8) Djurhälsa 2013 JO1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merRapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011
Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Göran Ericsson, Anne Marie Dahlin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 7 Institutionen för Vilt, Fisk
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs merHälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Läs merSlutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen
Bakgrund Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen Under de senaste tio åren har forskningen kring metoder för bedömning av djurvälfärd på besättningsnivå
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merBesättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Läs merBoosta Mjölkföretaget
Boosta Mjölkföretaget Mjölkföretagardagen Umeå 18 januari 2017 Hans och Nisse Karlssons Högared AB Presenterat av Annica Hansson, Växa Sverige Disposition Presentation och bakgrund Vad händer vid övergång
Läs merOrsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Slutrapport V1030056-K00 oktober 2014 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Översikt I projektet undersöks samband mellan förekomst av resistenta tarmbakterier
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merVad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas
Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merDjurhälsa 2008 JO1302
Statistikenheten 2009-10-13 1(8) Djurhälsa 2008 JO1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merSjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige
Vetenskaplig redovisning Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Inledning I Sverige finns cirka 160 000 dikor fördelade på omkring 13 000 besättningar. Dessa
Läs merReviderat:
Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merVad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se
Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs merSamma celltal, nya bakterier?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än
Läs merViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar
ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar Fullmäktige SVF Villa Brevik Stockholm 2011-05-19 Veterinär Håkan Landin SVS Husdjurssektion Vad är ViLA? PRODUKT Förarbete Pilot Utvärdering
Läs merAntalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Läs merStabil utveckling av antalet djur
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs merGenomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet
Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var
Läs merSkräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se
Läs merResultat av älgmärkning och jakt
Handläggare Jonas Malmsten Bitr. statsveterinär PM 5 mars 2015 Till berörda Resultat av älgmärkning och jakt 2014-15 SVA och SLU har under vårvintern märkt 24 älgar på Öland, och har även undersökt de
Läs merSpeglar djursjukdata verkligheten?
Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell
Läs merKan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?
Slutrapport för projektnr V0530043 Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Huvudsökande: Karl-Johan Petersson, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU Medsökande:
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merInstruktionsbok ALPRO Link SE
Instruktionsbok ALPRO Link SE 2006-12-04-0605 - Innehållsförteckning ALPRO Windows 6.60/ ALPRO Link... 1 Allmän beskrivning... 1 Inledning... 1 Installation... 3 Överföra data... 3 Handhavande... 5 Rapporterade
Läs merProduktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Läs merDitt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014
Ditt antibiotikaavtryck Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014 Antibiotikaresistens Medicinen slutar fungera! Infektionen läker inte/tar längre tid att läka Komplikationer Kan försvåra andra behandlingar
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,
Läs merÄlgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merHur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?
Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena
Läs merFem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby
Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby Mitt bollplank Intervjuer 10 besättningar 5 veterinärer 30-250 kor Bruks- och
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merFaktablad om ektopisk graviditet
Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för
Läs merKalvdödlighet hos olika nötkreatursraser. Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek. Sjuklighet hos mjölkkor i respektive ras
JO 25 SM 1101 Djurhälsa år 2010 Animal health 2010 I korta drag Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser Generellt är dödligheten något högre för tjurkalvar än för kvigkalvar. Det är framför allt en hög
Läs merSara Samuelsson, Enheten för veterinära frågor, 036 15 62 48 Tomas Eriksson, Statistikenheten 036 15 56 98 statistik@sjv.se
JO 25 SM 0801 Djurhälsa år 2007 Animal health 2007 I korta drag Orsaker till allmänbehandling med antibiotika Juverinflammation är fortfarande den vanligaste orsaken till allmänbehandling med antibiotika
Läs merI korta drag. Djurhälsa år 2008 JO 25 SM 0901. Animal health 2008
JO 25 SM 0901 Djurhälsa år 2008 Animal health 2008 I korta drag Orsaker till allmänbehandling med antibiotika I denna statistik finns inte data för år 2008 med. Juverinflammation var 2007 fortfarande den
Läs merHusdjursstatistik. Cattle statistics
2010 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll...6 Foderplanering...6 KAP, Kött Avel Produktion...6 Seminverksamhet med nötkreatur...6 Djurhälsovård...6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merSÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket
SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING Det intelligenta öronmärket Realtids övervakning av var dina kor är Pålitlig brunstbevakning Idisslingsövervakning www.smartbow.at SÅ LÄTT ATT HITTA SINA DJUR Realtids
Läs merHusdjursstatistik2014. Cattle statistics
Husdjursstatistik2014 Cattle statistics 2018 Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960
Läs merInbjudan till MILA 2011 24 26 mars. En hall på 16 000 kvm kommer att byggas på parkeringen i direkt anslutning till anläggningen.
NAB Inbjudan till MILA 2011 24 26 mars. Detta Mila blir vid Jägersros travbana i Malmö. En hall på 16 000 kvm kommer att byggas på parkeringen i direkt anslutning till anläggningen. Vi kommer att ha tillgång
Läs merHusdjursstatistik2014. Cattle statistics
Husdjursstatistik2014 Cattle statistics 2019 Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merKlövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige
Klövhälsoläget 2018 Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige Ca 470 000 klövhälsoregistreringar 95 % av dessa rapporterades in digitalt Klövhälsoregistreringar
Läs merHusdjursstatistik2014. Cattle statistics
Husdjursstatistik2014 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960 2016...
Läs merHusdjursstatistik2014. Cattle statistics
Husdjursstatistik2014 Cattle statistics 2016 Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960
Läs mer6 Husdjur Husdjur
6 Husdjur 79 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns,
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Läs merFörebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning
Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merRoom Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Läs merSamband mellan vitamin E och dödfödslar/kalvdödlighet/kohälsa i mjölkbesättningar
Samband mellan vitamin E och dödfödslar/kalvdödlighet/kohälsa i mjölkbesättningar Projektgrupp Karin Persson Waller, SVA och SLU Ulf Emanuelson, SLU Charlotte Hallén Sandgren, Svenska Djurhälsovården/Svensk
Läs merMilly en västerbottnisk exportframgång!
Milly en västerbottnisk exportframgång! När vi var på stämmobesök på Focksta fick vi se en imponerande mängd Milly-kor, närmare bestämt 20 st plus ytterligare 18 st kvigor och kalvar i angränsande hagar
Läs merKonivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1
Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning
Läs merNötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar
Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter
Läs mer2013 Husdjursstatistik. Cattle statistics
2013 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960 2012...
Läs merKan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merFriska grisar ger välmående gårdar
Friska grisar ger välmående gårdar Vi kan Gris! Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer specialiserade inom grisproduktion har vi en unik kompetens inom företaget. Vi kan hjälpa dig med allt från
Läs merOMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem?
OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem? ANN-HELEN MEYER von BREMEN HUR GÖR MAN EGENTLIGEN för att
Läs merArbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt
1 Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja Om Det Utföres På fel sätt 2 1 Lite statistik - Ca 300 arbetsolyckor med djur rapporterade/år Nötkreatur 70 st/år, 60 % män häst 100 st/år, 75% kvinnor
Läs merHusdjursstatistik. Cattle statistics
2011 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll...6 Foderplanering...6 KAP, Kött Avel Produktion...6 Seminverksamhet med nötkreatur...6 Djurhälsovård...6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen
Läs merMöjligheterna att anpassa individuella kalvningsintervall baserade på skattad uthållighet av mjölkproduktionen
Slutredogörelse för Projekt nr 0030037 (Dnr SLF 156/00) Möjligheterna att anpassa individuella kalvningsintervall baserade på skattad uthållighet av mjölkproduktionen Huvudsökande: Britt Berglund, Inst.
Läs merIntensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?
Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World
Läs merHusdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU
Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska
Läs merKalvdödlighet hos olika nötkreatursraser. Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek. Sjuklighet hos mjölkkor av olika ras
JO 25 SM 1301 Djurhälsa år 2012 Animal health 2012 I korta drag Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser Generellt är dödligheten något högre för tjurkalvar än för kvigkalvar. Framförallt rasen Jersey
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Läs merFörsäkringsvillkor Agria Nöt Enskild
Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den försäkringstagare som anges på försäkringsbrevet i sin egenskap av ägare till djuret. Försäkringen gäller
Läs merFakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap. För djurens och människans bästa!
Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap För djurens och människans bästa! SLU in Sweden Main campuses at Umeå, Uppsala, Skara and Alnarp Four faculties Faculty of Forest Sciences Faculty
Läs merFörsäkring för katter
Försäkring för katter Ibland behövs mer än nio liv Även om din katt har nio liv, behövs en bra försäkring. Folksams hör till de bästa på marknaden. Både när det gäller ersättning och självrisk. Du försäkrar
Läs merSynpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU
Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU Kortsiktiga OCH långsiktiga satsningar och strategier för jordbruket som livsmedelsproducent
Läs mer