Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Transkript

1 Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se

2 Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? En jätteviktig roll, men baljväxterna är fortfarande en underutnyttjad resurs!

3 Baljväxters mångfald Fabaceae, baljväxt-familjen, är världens tredje största växtfamilj (efter orkidéer och korgblommiga): ca 650 släkten med totalt ca arter. Finns representerade i alla klimatzoner. Foto: Wikimedia Commons Foto: G Carlsson

4 Special features: Pulses FAO 2016 Pulses (= grain legumes) = trindsäd; oftast ettåriga baljväxter som odlas för skörd av de mogna fröna Bönor, ärtor, linser, lupiner mm Soja räknas inte in bland pulses enligt FAO

5 Trindsädsproduktion per land (tusen ton) Soja: drygt 300 miljoner ton globalt, drygt 100 miljoner ton vardera i USA och Brasilien FAO 2016

6 Största exportörer och importörer Baljväxternas betydelse för human proteinförsörjning FAO 2016

7 Positiva effekter av trindsäd i växtföljden Korn Höst raps Höst vete Höst vete Korn Höst raps Höst vete Trind säd Högre skörd och lägre N-gödslingsbehov

8 Trindsäd i svenskt jordbruk Trindsäd, totalt Odlad areal, ha Åkerbönor Ärter Källa: Jordbruksverkets statistik över jordruksmarkens användning Konservärter 0 Bruna bönor

9 Trindsäd i svenskt jordbruk Tusen ha (prel.) Baljväxter ersätter importerat Källa: kött Jordbruksverkets statistik över jordruksmarkens användning Vall, grönfoder Spannmål Betesmark, slåtteräng Raps, rybs Frilandsgrönsaker, vallfrö, lin mm Potatis, sockerbetor Trindsäd

10 Odla och äta mer baljväxter? En mycket liten del av Sveriges åkerareal, ca 2,5 %, används till odling av trindsäd. Majoriteten av den trindsäd som odlas anväds till djurfoder. Stora möjligheter att öka trindsädesodlingen och användningen till humankonsumtion. Foto: P Konfor

11 Om vi bytte ut allt importerat kött mot baljväxter g protein capita -1 dag Proteinintag kg CO 2 -ekv. capita -1 dag Klimatpåverkan Baljväxter Kyckling Griskött Nötkött 0 Nuvarande Ingen köttimport 0 Nuvarande Ingen köttimport Antaganden: baljväxterna avkastar 2,5 ton/ha, 25% proteinhalt; baljväxternas klimatpåverkan motsvarar 1,3 kg CO 2 -eq./kg torr vara. Data för kött baserade på Hallström et al. (2014). Food Policy 47,

12 Ca ha svensk åkermark för odling av baljväxter som ersätter importerat kött Tusen ha (prel.) Baljväxter ersätter importerat kött Nästan ha sparad åkermark 0 Vall, grönfoder Spannmål Betesmark, slåtteräng Raps, rybs Frilandsgrönsaker, vallfrö, lin mm Potatis, sockerbetor Trindsäd Arealbehov för importerat kött

13 Ca ha svensk åkermark för odling av baljväxter som ersätter importerat kött Tusen ha (prel.) Baljväxter ersätter importerat kött Nästan ha sparad åkermark 0 Vall, grönfoder Spannmål Betesmark, slåtteräng Raps, rybs Frilandsgrönsaker, vallfrö, lin mm Potatis, sockerbetor Trindsäd Arealbehov för importerat kött

14 Ca ha svensk åkermark för odling av baljväxter som ersätter importerat kött Tusen ha dagens ha 2016 (prel.) = ungefär den uppskattade potentialen för svensk odling av åkerbönor och ärter. Baljväxter ersätter importerat kött Gustafsson m.fl. Växa Sverige, rapport nr 1, Vall, grönfoder Spannmål Betesmark, slåtteräng Raps, rybs Frilandsgrönsaker, vallfrö, lin mm Potatis, sockerbetor Trindsäd

15 Trindsäd vart 10:e år = ha men inte realistiskt att odla trindsäd i hela landet Vart 6:e 7:e år på lämpliga marker ger ändå utrymme för stor ökning jämfört med dagens ca ha Trind säd Korn Vall Vall Höst raps Höst vete Specalgröda Alternativ: mer vall eller spannmål

16 Innovativa livsmedel från baljväxter för ökad resurseffektivitet i livsmedelssystemet Nytt Formasfinansierat projekt, Tvärvetenskaplig forskning tillsammans med livsmedelsindustri

17 Global Pulse Day 18 januari

18 Tack!

19 Extramaterial

20 Mer baljväxter - Nyttig och klimatsmart mat, förnybart kväve Foto: T Råberg Foton: G Carlsson Baljväxter bidrar till jordbrukets hållbarhet: Biologisk kvävefixering, till nytta för baljväxten såväl som för hela odlingssystemet Proteinrika frön, näringsrikt foder och nyttig mat Ökad markbördighet, minskat behov av gödsel Minskat användande av fossil energi och minskad klimatpåverkan Diversifiering av odlingssystem, minskat behov av bekämpningsmedel

21 Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Trädgårdsböna, Phaseolus vulgaris (brun böna, borlotti-, kidney-, svart, vit böna) Idag nästan bara på Öland. Frostkänslig, behöver varma lätta jordar och en lång odlingssäsong. Växande intresse för svenskodlade bönor i olika färger! Foto: Per Modig

22 Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Ärt, Pisum sativum (konservärt, kokärt, foderärt) Idag ca konservärt och ha kok- och foderärt. Kan sås tidigt, trivs bäst på lätta jordar. Risk för växtföljds-sjukdomar, insektsangrepp och viltskador. Växande intresse för gråärter! Foto:

23 Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Åkerböna / bondböna, Vicia faba Idag ca ha åkerböna, nästan uteslutande som fodergröda. Kan sås tidigt, trivs på tyngre jordar än ärt. Behöver lång odlingssäsong. Risk för växtföljdssjukdomar och insektsangrepp. Nya användningsområden som livsmedelsgröda! Foto:

24 Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Lins, Lens culinaris Odlas idag endast i mycket liten skala. Krav på växtplats liknar ärt. Mycket svag i konkurrens mot ogräs, låg stjälkstyrka. Nygammal gröda återintroduktion av Gotlandslins. Stor marknadspotential? Foto:

25 Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Lupin, Lupinus angustifolium Idag några hundratals ha, nästan uteslutande till foder. Kan sås tidigt, trivs bra på lätta jordar (torktålig) och klarar relativt lågt ph. Svag i konkurrens mot ogräs, ojämn mognad Intressant ingrediens i nya livsmedel! Foto: Erik Steen Jensen

26 Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Sojaböna, Glycine max Odlas idag endast i mycket liten skala. Frostkänslig, behöver varma lätta jordar och en lång odlingssäsong. Pågående forskning om svenskodlad soja (JTI)