Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

Transkript

1 Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning Västerås 30 Januari 2008 Rune Hallgren, LRF Johanna Alkan Olsson, Lunds Universitet DEMO Deltagande Modellering

2 Upplägg Del 1. Presentation av projektet Del 2. Resultat från projektet (steg 1-6) Del 3. Slutkommentarer Vilka åtgärder har redan vidtagits Deltagarnas uppfattning av processen Vad saknas för att skapa en framgångsrik vattensamverkan 10 goda råd för en framgångsrik vattensamverkan

3 Del 1 Presentation av projektet

4 SYFTE: Skapa en lokalt föreslagen åtgärdsplan för att undvika övergödning i Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken och dess tillrinningsområden som tillfredsställer målet Ingen övergödning och kan ge en god vattanstatus till 2015.

5 Deltagare i projektet Lantbrukare och övriga boende i området Kommunrepresentanter Länsstyrelserepresentanter Lantbruksrådgivare Avloppsrådgivare Samhällsvetare Hydrologer/Modellerare

6 LEADER-METODEN Den lokala kunskapen och erfarenheten kopplas ihop med samhällets målsättningar. Underifrånperspektivet möter uppifrånperspektivet Leader is a think tank, not a money tank

7 Sex steg mot en lokalt förankrad åtgärdsplan Steg 6: Lokalt förankrad åtgärdsplan Steg 5: Vilka hinder finns på vägen? Steg 4: Hur kan vi nå målen? Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? Steg 1: Hur ser det ut och varför?

8 Sex steg mot en lokalt förankrad åtgärdsplan Steg 6: Lokalt förankrad åtgärdsplan Steg 5: Vilka hinder finns på vägen? Steg 4: Hur kan vi nå målen? Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? Steg 1: Hur ser det ut och varför?

9 Sex steg mot en lokalt förankrad åtgärdsplan MÅL Steg 6: Lokalt förankrad åtgärdsplan Steg 5: Vilka hinder finns på vägen? Steg 4: Hur kan vi nå målen? Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? Steg 1: Hur ser det ut och varför

10 Del 2 Resultat från projektet

11 Steg 1: Hur ser det ut och varför Kunskapsutbyte mellan lokala deltagare och modellerare. Diskussion kring resultat från modelleringen av dagens läge Vem bidrar, hur mycket och var? Fosfortransport till havet kg/år Frigörelse, sjöar Mjölkrum, gödselvård Enskilda avlopp Övrig mark Skogsmark Åkermark

12 Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? Lokala mål kopplade till önskvärda förhållanden i sjöar och kustområden

13 Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Sjön Rånen Minska fosforhalterna i sjön med 17%. Viktigt att inte får för lite kväve i förhållande till fosforn Restaurera av sjön.

14 Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Havet Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken Enligt Vattendirektivets klassning uppnås inte god status i havsvikarna vare sig sommar eller vintertid Så här mycket för höga halter är det Sommar Vinter Edsviken 23% 16% Kaggebofjärden 11% 9% Bredvassaviken 15% 10% Sommar Vinter

15 Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Havet Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken Vi kan varken nå de lokala önskemålen eller Vattendirektivets mål. Det krävs en gemensam insats inom hela Östersjöns tillrinningsområde! Fram till 2015 vill vi minska den mänskligt orsakade fosfortransporten till fjärden och vikarna med minst 30 % samt kvävetransporten med minst 10 %.

16 Steg 4: Hur kan vi nå målen? Och vad kostar det Möjliga Åtgärder Anpassad kvävegödsling Fånggrödor Mer gödselspridnings på våren än på hösten Omfördelning av gödsel från jordbruksmark med stora fosforpooler till mer fosforfattig åkermark Skyddszoner utmed vattendrag Våtmarker Förbättring av enskilda avlopp Användning av fosfatfria tvättmedel. Inte vårplöjning Inte större gödselbrunnar

17 Fyra åtgärdspaket Paket I Maximala åtgärder Paket III Lokalt föreslagna maximala åtgärder Paket II Geografisk optimering Paket IV Lokalt föreslagen geografisk optimering

18 Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken miljoner kronor per år Reduktion av mänskligt orsakad tranpsort (%) Maximala åtgärder i hela området (dvs. omfördelning av gödsel, fånggröda, mindre gödsling, ändrad tidpunkt för gödsling, skyddszoner, våtmarker, högsta rening för enskilda avlopp) Maximala åtgärder i hela området (dvs. omfördelning av Paket I gödsel, fånggröda, Maximala mindre gödsling, åtgärder ändrad tidpunkt för gödsling, skyddszoner, våtmarker, högsta rening för enskilda avlopp) Geografisk optimering av maximala åtgärder (dvs. uppströms Vindommen inga jordbruksåtgärder samt medelhög reningsgrad för enskilda avlopp) Geografisk optimering av maximala åtgärder (dvs. Paket uppströms II Vindommen Geografisk inga jordbruksåtgärder samt optimering medelhög reningsgrad för enskilda avlopp) Lokalt föreslagna åtgärder (dvs. som maximala åtgärder, men ingen våtmark i Edsviken och inga nya jordbruksåtgärder (förutom omfördelning av gödsel) för Bredvassaviken) Lokalt föreslagna åtgärder (dvs. som maximala Paket åtgärder, III men Lokalt ingen föreslagna våtmark i Edsviken och inga jordbruksåtgärder maximala åtgärder (förutom omfördelning av gödsel) för Bredvassaviken) Geografiskt optimering av lokalt föreslagna åtgärder kväve(dvs. uppströms fosfor Vindommen inga nya jordbruksåtgärder samt medelhög reningsgrad för enskilda avlopp) Geografiskt optimering av lokalt föreslagna åtgärder Paket(dvs. IV uppströms Lokalt föreslagen Vindommen inga geografisk optimering jordbruksåtgärder samt medelhög reningsgrad för enskilda avlopp)

19 Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken miljoner kronor per år Reduktion av mänskligt orsakad tranpsort (%) Maximala åtgärder i hela området (dvs. omfördelning av gödsel, fånggröda, mindre gödsling, ändrad tidpunkt för gödsling, skyddszoner, våtmarker, högsta rening för enskilda avlopp) Maximala åtgärder i hela området (dvs. omfördelning av Paket I gödsel, fånggröda, Maximala mindre gödsling, åtgärder ändrad tidpunkt för gödsling, skyddszoner, våtmarker, högsta rening för enskilda avlopp) Geografisk optimering av maximala åtgärder (dvs. uppströms Vindommen inga jordbruksåtgärder samt medelhög reningsgrad för enskilda avlopp) Geografisk optimering av maximala åtgärder (dvs. Paket uppströms II Vindommen Geografisk inga jordbruksåtgärder samt optimering medelhög reningsgrad för enskilda avlopp) Lokalt föreslagna åtgärder (dvs. som maximala åtgärder, men ingen våtmark i Edsviken och inga nya jordbruksåtgärder (förutom omfördelning av gödsel) för Bredvassaviken) Lokalt föreslagna åtgärder (dvs. som maximala Paket åtgärder, III men Lokalt ingen föreslagna våtmark i Edsviken och inga jordbruksåtgärder maximala åtgärder (förutom omfördelning av gödsel) för Bredvassaviken) Geografiskt optimering av lokalt föreslagna åtgärder kväve(dvs. uppströms fosfor Vindommen inga nya jordbruksåtgärder samt medelhög reningsgrad för enskilda avlopp) Geografiskt optimering av lokalt föreslagna åtgärder Paket(dvs. IV uppströms Lokalt föreslagen Vindommen inga geografisk optimering jordbruksåtgärder samt medelhög reningsgrad för enskilda avlopp)

20 3 miljoner kronor / år Reduktion av mänskligt orsakad transport(%) WC högsta reningsgrad hela området WC medelhög reningsgrad uppströms Vindommen och högsta rening nedströms Vindommen Skyddszoner Införsel av fånggröda Våtmark (Vindån 9 ha) Kväve Fosfor Våtmark (Vindån 14 ha) Våtmark (samtliga föreslagna utom närmast Edsviken Våtmark (samtliga föreslagna)

21 3 miljoner kronor / år Reduktion av mänskligt orsakad transport(%) WC högsta reningsgrad hela området WC medelhög reningsgrad uppströms Vindommen och högsta rening nedströms Vindommen Skyddszoner Införsel av fånggröda Våtmark (Vindån 9 ha) Kväve Fosfor Våtmark (Vindån 14 ha) Våtmark (samtliga föreslagna utom närmast Edsviken Våtmark (samtliga föreslagna)

22 Steg 5: Vilka hinder finns på vägen Exempel Lantbruksåtgärder Olika stödnivåer i de olika länsdelarna. Omöjligt ha fånggröda före höstsådd. Svårt att ha 6 m skyddszon utmed alla åsträckor pga fältens form Stödnivån för skyddszoner är sänkt.

23 Steg 6: Åtgärdsplanen vad bör göras ? Enskilda avlopp Alla avlopp uppnår hög rening 2015 Samordnad kommunal översyn Initiera kretsloppsanpassade avlopps system som återanvänder näringen inom det lokala jordbruket Kommunerna bör gemensamt sammanställa information om vad som gäller angående enskilda avlopp

24 Steg 6: Åtgärdsplanen vad bör göras ? Lantbruksåtgärder Ökat samarbete mellan lokala tjänstemän och lantbrukare Fortsätt med rådgivning (gärna kollektiv) Anpassa förordningar efter lokala natur, väder och miljöproblemsförhållanden Fokusera åtgärder rörande fosfor läckage till kustnära områden Arbeta för att få stöd för fånggrödor i hela avrinningsområdet

25 Del 3 Slutkommentarer

26 Vilka åtgärder har redan genomförts, -baserat på intervjuer med 45 lantbrukare i projektet Skyddszoner Fånggröda Våtmarker Minskad/optimerad gödselspridning Omfördelning av gödsel Vårbearbetning Vårspridning av gödsel JA I de flesta områden där det går I Kalmar län Några få framförallt de som har djur (mellan 10-30% minskning) Endast de som har kravet enligt miljöprövning en viss ökning en viss ökning

27 Deltagarnas uppfattning av processen Lärt mig många nya saker Jag tänker annorlunda nu! Vi är inte de enda bovarna! (lantbrukarna) Kul att samarbeta med forskare Kul att diskutera med myndigheter Lite omständigt och många möten Ökat min förståelse för andra gruppers förutsättningar Vi måste samarbeta och alla dra vårt strå till stacken! Vatten förenar Modeller ger översikt över föroreningsläget och de mest effektiva åtgärderna Tillfälle att utbyta teknisk kunskap om hur man genomför åtgärder

28 Vad saknas för att genomföra en framgångsrik vattensamverkan Anpassning av regler till avrinningsområden Anpassning av bidragsnivåer till kostnaden för genomförande Införande av bidrag för kollektiva åtgärder Samverkan mellan myndigheter (sektorisering?) Anpassning av åtgärder till lokala natur och klimatförhållanden Skapa ett system som kan ta tillvara lokal kunskap och åsikter och där deltagande är ett tydligt konkret mål Låt en dialog mellan lokala tjänstemän och lantbrukare styra tillstånd Skapa långsiktiga system för att minska misstroende mot myndigheter Debattera Adaptive and integrated governance även utanför forskningen

29 10 goda råd för en framgångsrik lokal vattensamverkan Använd redan existerande nätverk Identifiera eldsjälar som kan vara drivande Definiera ansvar och mandat för samverkan Definiera de olika deltagarnas roller Tydliggör målet för samverkan Var noga med inbjudningar till möten underskatta inte vikten av ett telefonsamtal Dokumetera väl vad som presenteras och diskuteras på mötena Mat/kakor eller viss ersättning är ett viktigt! En LÅP bör ha en formell status/innehåll Vatten förvaltning är en social aktivitet!!

30

31 Tack för oss! Frågor?

32 Vattendragsgruppens strategi Styrelserna i LRF-avdelningarna i Hannäs, Tryserum-Ö Ed, Ukna och V Ed träffades för att diskutera möjligheterna för en lokal och frivillig samverkan kring vattenmiljön i Vindommen, Vindån och andra tillflöden till Edsviken-Kaggebofjärden. Motiven för att göra något gemensamt formulerades som att: använda växtnäringen bättre och därigenom minska läckaget det är bättre att frivilligt vidta åtgärder än att bli tvingad av myndigheter lantbrukarna visar engagemang för Östersjöns övergödningsproblem öka trovärdigheten för böndernas miljöarbete förbättra och utvidga samarbetet mellan lantbrukare

33 Bondespel I stället för att invänta myndigheternas krav kan lantbrukarna vara steget före och ta initiativ till att driva det lokala vattenvårdsarbetet. Om vi startar nu har vi möjlighet att påverka och vi får gott om tid att genomföra åtgärder. 2. Det är bättre att ligga lågt och vänta på myndigheternas krav. 3. Förslaget om ny vattenadministration med lokal förankring är nog i stort sett bra, men det är för osäkert att vara pilotprojekt. Det är bättre om något annat avrinningsområde är först ut. 4. Projektidén är OK, men det behövs någon form av stimulans för att lantbrukarna skall medverka lika bra som hittills. 5. Lantbrukarna i Sverige har gjort så mycket man kan och har råd med för att minska näringsförlusterna. Det är bättre att lägga resurserna på andra sidan Östersjön.

34 VINDOMMEN VINDÅN KAGGEBOFJÄRDEN AKTIVITETER Vattendragsgrupp Tjäna pengar på minskat näringsläckage 50 deltagare Båtresor i skärgården 3 st Markkartering ha Växtnäringsbalanser 40 st Gödslingsrådgivning Greppa Näringen 12 delt. Studiecirkel fiskevård 20 delt. Fiskevårdsplan för Vindån Informationsmöten om vattendirektivet, övergödning Möten modellberäkningar, avloppsfrågor Möten om indata för modellberäkningar Vattenprovtagningar 140 st Sekundära skydd 34st Mål- och åtgärdsmöten Åtgärdsplan Studieresa om fiskevård F län Under 6 år c:a 60 gruppaktiviteter, exkl vattendragsgruppens möten