Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson

Transkript

1

2 Syfte med Ökad marknadsmässighet bland företagen Stärka företagarrollen och det egna ledarskapet Stärka utbytet och samverkan mellan företagarna Öka medvetenheten t kring det egna företagets t affärsutveckling Tillvarata odlingsmetoder och gödselmedel som bidrar till uthållighet och slutet kretslopp Verka för bördighetshöjande åtgärder Minska andelen träda Etablera nya grödor bla inom energisektorn Minska energiförbrukningen på gårdsnivå

3

4

5 Framgångsrikt samarbetsprojekt Nationell styrgrupp Regional verksamhet LRF Spridnings- i och hkunskapsprojektk kt

6 Projektgrupp

7 Ekomarknaden 0,7 Fokusområde Vallodling 3,3 Markbördighet 1,5 Specialgrödor 1,8 Bioenergi 0,1 Spannmål 3,4 Företagande - Effektivisering 2,5

8 Exempel på delprojekt Markavvattning Bevattning Sparsam körning Vallfrö till Höstrapsodling norrut Handel med växtodlingsprodukter d Arrende/andra samarbetsformer Bearbetningskoncept för etablering av korn Agribenchmark

9 Stort intresse för utbildning i markavvattning Ett 25-tal kurser har genomförts Totalt ca 1000 deltagare gäller, både kursen för entreprenörer och styrelseledamöter

10 Varför ökat intresse för markavvattning? Ökade kostnader för insatsvaror Ökade spannmålspriser variationer Ökade arrendepriser Ökade markpriser Relativt konstanta kostnader för markavvattning och underhåll Produktivitetsökning Minskade marginaler i företagandet - riskhantering

11 Varför ökat intresse för markavvattning? Många markavvattningsföretag har eftersatt underhåll Eftersatt administration Resultat av 30 års snålodling och dålig lönsamhet Ökade flöden Ökad belastning från det allmänna En känsla av att ständigt få retirera från sina rättigheter

12 Frekventa frågeställningar Grundläggande dimensionering och skötsel? Gäller våra tillstånd? Vattendirektivet och vattenskyddsområden Hur påverkar hårdgjorda d ytor och motorvägar? Hur får vi fart på vårat markavvattningsföretag? Vem bestämmer om det är dags att underhålla? Vem kan gräva? Hur påverkar enskilda avlopp? Hur ska jag få dom att fatta vad som gäller? Alla bara ansluter sig Det har byggts uteplatser och..

13 Samhällets miljöintresse hävdas miljökvalitetsmål genom miljöbalk områdesskydd biotopskydd artskydd strandskydd vattendirektivet miljökvalitetsnormer åtgärdsprogram

14 Samhällets produktionsintresse borde hävdas genom att tydliggöra livsmedelsproduktion l d som ett samhällsmål att dikningsföretag uppmuntras att förvalta tidigare givna avvattningstillstånd till tå att möjliggöra rimliga avvägningar mellan bevarande- och brukarintressen

15 Vad är rimliga avvägningar? Hänsyn förbud slamfällor slänterna träd och buskar Teknik och intensitet årstid

16

17

18

19 Dagens frågeställningar Har vi rätt dimensionering map modernt jordbruk Status på kulvertar Vem ska betala? Klimatförändringar Avvägningar g mellan produktion och miljö Det får inte bli krångligare i de fall när vi har låga naturvärden

20 Igenläggning av diken Rationellare drift högre produktivitet Mindre markpackning Bättre utnyttjande av insatta resurser Mindre dubbelkörning Mindre risk för att bekämpningsmedel och växtnäring hamnar på fel ställe

21 Västerfärnebofallet Vill lägga igen fyra diken totalt 800 m Torra på sommaren 1-2,5 ha skiften Sökte dispens och fick avslag i miljööverdomstolen Fick lägga igen ett rörlagt dike Men fick skadestånd d ca kr Behovsprövning?

22 Önskemål framtid Inga svepande förbud och tillståndskrav orimlig administration och får ingen acceptans Inventera var biotopskydd är nödvändigt och visa på för lantbrukarna Bedöm det lokala landskapets behov av skydd (är det sista diket eller finns 20 till?) Miljöinsatser som gör nytta

23 Vad krävs för att åkermark och produktion av vegetabilier ska ses som en resurs och ett samhällsintresse?

24