Livsmedelsproduktionens. miljöpåverkan. Thomas Angervall SIK. Kost och Näring Kompetensdagar september, Sundsvall

Transkript

1 Livsmedelsproduktionens miljöpåverkan Thomas Angervall SIK Kost och Näring Kompetensdagar september, Sundsvall

2 SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Struktur- och materialdesign Mikrobiologi och produktsäkerhet Process- och miljöteknik Sensorik och arom Industri n Marknad, administration, service

3 SIK har studerat livsmedelskedjans miljöpåverkan i 15 år Resurser: Energi- och materialråvaror Mark etc. Utsläpp: till luft till mark till vatten Avfall Livscykelanalys (LCA)

4 Miljöpåverkanskategorier Miljöeffekter Växthuseffekten Övergödning Försurning Marknära ozon Toxicitet Ozonnedbrytning.. Resursanvändning Energi Övriga material Vatten Mark..

5 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna 20 % av energiförbrukningen och bl a Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning

6 Halten av CO2 i atmosfären ppm

7 Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste 1000 åren

8 We will begin the search for a universally accepted and commonly understood measure of the carbon footprint of the products we sell looking at its complete lifecycle from production trough distribution to consumption. This will enable us to label our products so that customers can compare their carbon footprint easily. Sir Terry Leahy Chief Executive 18 januari 2007

9 Mat påverkar klimat! Ca 25 % av Sveriges bidrag till växthuseffekten kommer från livsmedelskedjan

10 Växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N2O kväve i gödsel och mark Metan, CH4 - idisslare och stallgödsel CO2 fossilt och grönt

11 GWP - Global Warming Potential Växthusgaser och CO2-ekvivalenter 1g CO2 1 g CO2-ekvivalenter 1g CH4 (Metan) 25 g CO2-ekvivalenter 1g N2O (Lustgas) 298 g CO2-ekvivalenter Källa: Climate Change Intergovernmental Panel och Climate Change (IPCC)

12 CO2 Växthusgasernas ökning CH4 N2O

13 SIK utvecklar en miljö/gwp-databas

14 Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel

15 Utsläpp av växthusgaser i livscykeln för ett kg av animaliska livsmedel gram CO2-ekv/kg N2O CH4 CO Mjölk Ost Nötkött biprod Nötkött själv Rev Nötk själv Sw M Griskött Kyckling

16 Energianvändning för primärproduktion av ett kg kött MJ per kg kött fjärrvärme förnybar 20 el fossil Nötkött (ranch) -5 Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718 Nötkött (komb) Griskött Kyckling

17 Bidrag till klimatförändring från 1 kg kött (Nötranch : Nötkomb : Gris: Kyckling) gram CO2-ekv. per kg kött N2O CH4 CO primärprod Nr: Nk: G : K intransport Nr: Nk: G : K Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718 slakteri Nr: Nk: G : K förpackning Nr: Nk: G : K distribution Nr: Nk: G : K butik+kons. Nr: Nk: G : K

18 korn vete havre grovfoder soja biprodukter etc. ärter odling el processning/torkning foderfett mineraler diesel transport pesticider handelsgödsel transport biproduktshantering nya produkter/ energiutvinning avfallshantering gård slakteri foder transport förpackning transport affär hemtransport konsument FE: 100 gram kött el/annan energi

19 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt

20 Converting forests into farms in Santa Cruz, Bolivia 1975: Forested landscape 2003: Large corporate agricultural fields transform the landscape

21 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer frånanimalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt

22 Reaktiva N-föreningar från jordbruket Avgång av lustgas, N2O Klimatpåverkan Vegetabilier Inflöde Avgång av ammoniak, NH3 N-fixering: Övergödning, Industriell + försurning biologisk Animalier Läckage av nitrat, NO3Övergödning, förorening av grundvatten N2O

23 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer frånanimalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt

24 Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet 1600 miljoner nötkreatur Källa: Crutzen et al 1986, FAO

25 Köttkonsumtion i Sverige per person och år kg per capita Källa: Jordbruksverket

26 Den globala köttkonsumtionen beräknas att fördubblas till 2050 enligt FAO 500 Million tons FAO 2006: Livestock s long shadow 2050

28 Odling i växthus g CO2 ekv/kg produkt tom prim.prod tom butik 2500 tom kons um ent s allat SE s allat UK s allat UK tom at ES tom at SE tom at NL gurka FI (frilands ) (frilands ) (växthus ) (frilands ) (växthus ) (växthus ) (växthus )

30 Kyckling Fläskkött Nötkött Lax odlad Sill, ringnot/flyttrål Danmark Torsk, trålad/garnfångad Östersjön Havskräfta, burfångad Klimatpåverkan (kg CO 2 ekv/kg ätlig del) Fisk och kött mixat

31 fis ke Ko ns um en t Av lo pp sr en in g Tr an sp or te r Bu tik G ro ss is t La gr in g Fö rp ac kn in g Fi lé fa br ik Bl an da t MJ/torskblock Fisk och skaldjur Exempel torskblock

32 Vad påverkar i fisket/fiskeodling? Dieselanvändning för fiskefartyg - Bottentrålning/skrapning - Fiske i överutnyttjade bestånd

33 Miljö-/klimatpåverkan Ex glödlampa, kylskåp, bilar Livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering

34 För livsmedel har primärproduktionen störst miljö- och klimatpåverkan, inte minst för animalieprodukter men andra delar av livscykeln är också viktiga, exempelvis: - transporter - tillverkning/processning - förpackningar - svinn

36 Bidrag till växthuseffekten från äpplen konsumerade i Sverige men odlats i olika länder transport Flygtransport ger odling ~ 40kg CO 2 -ekv /kg äpplen 600 g CO2 /kg äpple Sverige Källor: SIK-Rapport 683 Frankrike Nya Zeeland

38 Apelsiner gram CO2 ekv./ kg 1000 Lastbil Båt Odling Spanien Källor:SIK data Brasilien USA

40 Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan

41 Bu tik i,k on su m en t Di st r ib ut io n Fö rp ac kn in g Ba ge r Pr im är pr od uk tio n, Pr m im jö l är pr od uk t io n, öv rig t gram CO2 ekv. per kg bröd Tillverkning/processning Exempel hamburgerbröd N2O 300 CH4 CO

42 Bu tik i,k on su m en t Di st r ib ut io n Fö rp ac kn in g Ba ge r Pr im är pr od uk tio n, Pr m im jö l är pr od uk t io n, öv rig t gram CO2 ekv. per kg bröd Förpackningar Exempel hamburgerbröd N2O 300 CH4 CO

43 Förpackningar Exempel isbergssallad 250 [g CO2-ekv/f.e.] Odling Trp lagring Lagring Distribution N2O 1.0E E E-05 CO2 1.3E E+00 CH4 3.1E E-01 Förpackning, tot Butik Hemtrp Konsument 1.9E E E E E E E E E E E E E E E E E+00

44 Svinn i livsmedelskedjan Svinn

45 Råvaruproduktion/odling 50% svinn 2 kg odlad potatis = 1 kg skalad potatis på middagsbordet

46 Tillverkning/industri och konsument Yoghurt och andra syrade mjölkprodukter Fler produktbyten innebär med svinn 8% svinn i takåsförpackningen

47 Handel och konsument 37% svinn 1,6 kg odlad sallad = 1 kg sallad på middagsbordet

48 Konsument - svinn per produktgrupp (England) Produktgrupp Andel av inköpt mängd som blir onödigt avfall (%) Bageri 30,7 Kött och fisk 13,2 Mejeriprodukter, inklusive ägg 3,4 Torrvaror (ris, pasta, mjöl, flingor) 14,5 Frukt 26,3 Grönsaker 45,4 Rotfrukter och potatis 19,1 Konfektyr 17,2 Såser, majonnäs, ketchup o.dyl 13,6 Desserter 11,1 Källa WRAP, 2008

49 Motsvarar drygt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter! Såser, majonnäs, ketchup Konfektyr Frukt ton avfall/ton GWP ekv Grönsaker Rotfrukter och potatis Mejeri Kött-fisk Bageri 0 GWP Avfall Torrvaror

50 Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter Märkningsföretag, Handeln GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl

51 Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter Märkningsföretag, Handeln GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl

52 Klimatmärkning av mat 2 metoder 1. Kvantitativ Fullständig beräkning av utsläpp i hela livscykeln inkl användarfas. British Standard håller på att ta fram en ny standard för beräkning av växthusgaser (PAS 2050) i samarbete med Carbon Trust 2. Kvalitativ (process-/åtgärdsbaserad) I ett regelsystem anges åtgärder/metoder som skall vara uppfyllda för att erhålla en klimatmärkning (ex som tillägg utöver KRAV och Svenskt Sigill i Sverige)

53 Matens koldioxidavtryck/carbon footprint eller snarare carbon and nitrogen accounting / koldioxidekvivalentavtryck

54 Carbon footprint labelling/ koldioxidekvivalentmärkning 1270 g CO2-ekv Tropisk smak? 1420 g CO2-ekv Havregrynsgröt? 640 g CO2-ekv

55 Vad måste göras? Vad når en märkning? 1. Åtgärder för att minska utsläppen och förbättra resursanvändningen i livsmedelskedjan 1. Minskad avskogning, förbättrad markanvändning, N-effektivitet, effektivare djuruppfödning, förbättrad gödselhantering, energieffektivitet (fiske, transporter, industri mm) etc etc 2. Förändrad konsumtion 2. Mindre kött (idisslare), mindre matavfall/svinn etc

56 Lite om målkonflikter.

57 Ingen målkonflikt klimat och övergödning Stora möjligheter att minska utsläppen av lustgas (N2O) genom ökad N-effektivitet i jordbruket.. vilket är positivt även för övergödningsproblematiken

58 Målkonflikt klimat och giftfri miljö Reducerad jordbearbetning i jordbruket (spar diesel, Nläckage och eventuellt kol i marken) innebär ökat behov av kemisk ogräsbekämpning Varmare klimat innebär mer skadegörare

59 Målkonflikt klimat och biologiskmångfald från betande djur Sverige ha naturbetesmarker tillhör de mest artrika ekosystemen i Europa Kolinlagringen i betesmarker kan vara större än hittills varit känt

60 Val av råvaror och ingredienser En tomat eller tomat eller tomat eller morot? 1kg Svenska Växthus fossilt bränsle 4kg SpanskaFrilands 2 kg Svenska Växthus biobränsle eller 40 kg morötter (ej mulljord) <1kg Holländska Växthus fossilt bränsle

61 Kom ihåg nu innan lunch ät upp maten!