LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen
|
|
- Maj-Britt Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen Inledning Målet med dokumentet är att finna regler som styr mot minskad klimatpåverkan från lagring av livsmedelsprodukter utan att produktkvalitet eller hållbarhet försämras. De flesta livsmedelsproducenter vill helst inte behöva hålla på med lagringsverksamhet, dvs. om de kunde sälja alla sina produkter direkt så hade de gjort så. Eftersom efterfrågan och förbrukningen är kontinuerlig så måste också tillförseln till marknaden vara det, vilket också innebär att produktens säsong gentemot konsument kan förlängas. Detta dokument tar i huvudsak upp lagring av frukt och grönsaker, då kyllagring är vanligt förekommande inom denna produktgrupp. Detta i motsats till spannmål där lagring normalt sker i naturligt rådande temperatur utan tillförsel av extern kyla eller värme. För spannmål är istället torkningsprocessen en högt relevant aktivitet ur klimatsynpunkt (och som är kopplad till lagring). Dock ser vi torkning som förädling av spannmålsråvaran, varför den inte anses ligga inom ramen för lagring. Lagring av frukt och grönt Lagring av frukt och grönt kan delas in 2 grupper: 1. Frukt och grönt som går att lagra och som man också lagrar i större omfattning 2. Frukt och grönt som helst inte skall lagras utan säljas så fort som möjligt (men som måste kyltransporteras och som normalt packas om hos grossist). Till gruppen 1 hör främst rotfrukter, såsom potatis, betor, kålrot, lök, morot, palsternacka, pepparrot, rotselleri, men också vissa frukter såsom äpple och päron. LCA-data för lagring utgörs i detta fall av den energiförbrukning per månad som krävs för att lagra detta i större stationära lager (i Sverige). Detta sker oftast hos odlaren på ett eller annat sätt. I detta dokument redovisas energiförbrukning per månad och kg för några typer av frukt- och grönt. Till gruppen 2 hör det mesta andra, såsom gurka, tomat, sallad, melon, rädisa (de flesta vattenspända grönsaker) och de flesta frukter (ej svenska äpplen, päron och plommon).
2 Eftersom denna grupp helst inte skall lagras alls, utan tillförs marknaden kontinuerligt från jordens alla hörn, så utgörs lagringen av de transporter som krävs och då oftast kyltransporter. Ytterligare energiåtgång utgörs av den mottagnings- och omlastningsverksamhet som utförs hos frukt- och gröntgrossister. Deras hantering sker i stora kylda hallar och kylrum, där den genomsnittliga uppehållstiden skall hållas så kort som möjligt, och i praktiken är den oftast inte längre än 2 dagar. LCA data för gruppen 2 för lagringen kan då utgöras av den extra energi som går åt för att hålla transporten kyld, och den energi som går åt hos grossisterna i deras kylrum och packningshallar. Grupp 1 Långtidslagrade produkter I denna grupp ingår varor som går att lagra och där lagring sker i stor utsträckning. Dessa frukter eller grönsaker skördas vid en bestämd tidpunkt och säljs därefter under en längre tid. ULO-lagring Svenska äpplen, päron och plommon lagras från skörden någon gång i oktober till en bit in på nästa år, dvs. en vanlig lagringstid är 3 månader. S.k. ULO-lagring (Ultra Low Oxygen) förlänger den möjliga lagringen betydligt, så att svenska äpplen kan lagras ända in i maj. Lagring av päron skall göras vid 0 grader och lagring av äpplen vid ca 1,5 4 C. Lagring av äpplen sker i trä- (120*120*76 cm) eller plastlådor (100*120*80 cm) som staplas i 8 våningar. Varje låda rymmer 350 kg äpplen. Dessa är ej engångslådor. Klimatpåverkande faktorer för kyllagring: Utsläpp av syntetiska köldmedier (freoner) Energiförbrukning Svinn och kassation Köldmedium Den köldmedia som används är både av typen freon (HFC) eller andra typer, främst ammoniak, men även CO 2 har börjat användas. CFC och HCFC i praktiken borta som köldmedium idag på land, men används till sjöss. HFC används dock i stor utsträckning (GWP ( )). HFC fungerar väldigt bra, och kommer förmodligen att användas lång tid framöver, men den går att ersätta: Ammoniak GWP=0, fungerar bra i (lite större) stationära anläggningar, men kraven på säkerhetsarbetet är något mer omfattande än för HFC-anläggningar, pga. ammoniakens egenskaper. Dagens ammoniakanläggningar kräver mindre mängd för samma kyleffekt jämfört med tidigare anläggningar. Butan, Isobutan - GWP=3, fungerar även i mindre anläggningar men är mkt brandfarligt, används mest i hushåll. Koldioxid - GWP=1, fungerar och används, men är fortfarande ganska ovanligt. Kommer förmodligen på lång sikt att användas i godstransporter, pga. goda miljöegenskaper och att det är säkert att använda. Innan dess kommer låg-gwp - HFC att användas i stor utsträckning i mobila applikationer Angående transportkyla, dvs. på lastbilar och båtar så är det i stort sett samma aggregat som används stationärt som monteras på fordon.
3 Exempel på äppelodlare och köldmedieanvändning Odlare (1) använde R407 i sin anläggning. R407 har en GWP-faktor på ca 1700 jämfört med CO 2 och ingen påverkan på ozonskiktet. Odlare (2) använde ammoniak som köldmedium och en blandning av glykol och vatten, som köldbärare. Freonanläggningen byttes ut för 3 år sedan. Odlare (3) använde R22 (GWP=1700) och R404A (GWP=3260). Dessa fylls på om de skulle läcka ut. Detta har hänt 2 ggr sen Det finns ca 15 kg i anläggningen. Enligt KYS (branschorganisation) så läcker nya kylanläggningar ut ca 3 % av köldmediet per år. Äldre anläggningar läcker mer, framförallt dom som har ett köldmedium de inte är byggda för. Energiförbrukning Generellt är det ganska svårt att få tag på data om lagring men några data har framkommit i studien. En odlare av äpplen förbrukade kwh för att lagra 1000 ton äpplen i tre månader, vilket då ger ca 1 kwh/ton, dygn, vilket omräknat blir 0,11 MJ/kg, månad. I opublicerade studier för morötter återfinns uppgifter om energiförbrukning för lagring på 682 MJ/ton eller 0,682 MJ/kg. Om detta divideras med 12 månader fås: 0,057 MJ/kg, månad, vilket är en siffra i samma storleksordning som lagring av äpplen. Intervju utförd med odlare av lök redovisar att det åtgår energi dels vid torkning av löken, (vilket är mycket viktigt för att undvika kvalitetsförsämringar), dels vid lagring i form av elenergi till fläktar. Odlare A i Skåne använde 4 m 3 olja för att torka 900 ton lök under 4-5 dagar vid inlagring. Samma odlare använde kwh el för drift av fläktar för att lagra löken i löslager från september till mars, dvs. 6 månader. Detta ger 0,24 MJ/kg från oljan vid inlagringen och 0,013 MJ/kg, månad för lagringen. Tillförd kyla används oftast inte eftersom styr- och reglersystemen ventilerar nattetid de isolerade lagret med kall-luft för att hålla temperaturen kring den optimala +2 C. Odlare B på Öland använde nästan ingen olja för torkning vid inlagring pga. torrare klimat. Däremot fanns en kylanläggning för att kunna lagra löken långt in på våren (t.o.m. maj) eftersom nattkylan då ej räckte till. Energiförbrukningen var i samma storleksordning som odlare A vid lagringen. Odlare A ovan uttryckte missnöje över att använda olja för torkningsändamål eftersom det är ett fossilt bränsle, men han tyckte å andra sidan att det var svårt att ekonomiskt motivera att köpa en biobränsleeldad torkanläggning eftersom användningen bara var 4-5 dagar per år och en biobränsleanläggning också kräver mer skötsel. Detta kan jämföras med rapport av M
4 Stadig (SIK-rapport nr ) på svensk, fransk och nya zeeländsk äppelproduktion som visade följande värden (per kg äpplen) på lagring: Svensk produktion: 0,0516 MJ/kg, månad Fransk produktion: 0,0281 MJ/kg, månad. Nya Zeeländsk produktion: samma som Frankrike pga. svårt att få tag på data. Artikeln av Blanke & Burdick (2007) jämför lokal äppelproduktion i Tyskland med import från Nya Zeeland. De tyska äpplena lagras fem månader, i +1 C i CA-miljö (Controlled Atmosphere) och för detta åtgår 0,086 MJ/kg i nedkylning och 0,81 MJ/kg i lagring, dvs. totalt 0,896 MJ/kg. Per månad blir detta: 0,18 MJ/kg, månad Datakvaliteten från Stadig bedöms vara mkt bättre än den mkt grova uppskattning som odlare gjorde, men storleksordningen är ju ungefär samma, vilket ju är positivt. Även siffran från Blanke & Burdick (2007) känns pålitlig även om den är betydligt högre, vilket förmodligen kan förklaras med att de räknar med ett svinn på 5 % upp till fyra månader och ett ännu högre värde den sista månaden (detta förklaras tydligt i Canals (2007), men otydligt i Blanke & Burdick), och till en del med att det förmodligen är mildare i Bonn-området i Tyskland (ligger nära Belgien/Holland) än södra Sverige i november mars, vilket gör att det går åt mer energi för kylning. Svinn och kassation Tillgången till data och uppgifter om svinn och kassation vid lagring är generellt liten. Den som lagrar frukt- och grönt försöker minimera svinn och kassation eftersom det innebär en ekonomisk förlust för den som lagrar. Lagringsmetoderna har utvecklats mycket specifikt för varje typ av frukt eller grönsak just för att bevara kvaliteten och därmed minska kassation. En av Sveriges största frukt och grönsaksgrossister sålde ton 2007 och kasserade 95 ton i sin hantering av varorna i kyl- och omlastningshallar, dvs. 0,3 promille. Men ytterligare kassation förekommer före och efter hanteringen i grossisthallarena, enligt denna grossist. Svinnet och kassationer av äpple vid lagring bedöms vara ungefär 1-2 %, och vid ULOlagring så ligger det i den nedre delen av detta intervall. En odlare uppskattade dock svinnet till ca 5 % (som var ruttet) och ca 15 % om man sorterar bort noggrant. Det beror mkt på äpplenas kvalitet när man lägger in dom och också på sort! Grupp 2 Korttidslagrade produkter Till gruppen 2 hör det mesta andra, såsom gurka, tomat, sallad, melon, rädisa (de flesta vattenspända grönsaker) och de flesta frukter (ej svenska äpplen, päron och plommon). Denna grupp av frukt och grönt tillförs just-in-time och skall därför helst inte lagras alls. Den lagring som förekommer kan i viss mån anses göras på de flygplan, lastbilar och båtar som transporterar varorna, eftersom dessa (kyl-) transporter tar en del tid. Det är oklart om man skall räkna den extra energiåtgången som krävs pga. kylningen under transporten som lagringsenergi eller räknas in i transporten, huvudsaken är att det kommer med. Påslaget för kylning rör sig i storleksordningen % (DHL, Frigoscandia, Schenker m fl)
5 Däremot så sker en viss lagring hos svenska frukt- och grönsaksgrossister, men högst i 2 dagar under ompackning mm innan de körs ut till affärer. Här kan man göra uppskattningar om hur stor energiförbrukning som sker per kg hanterad vara, dock svårt att allokera till rätt vara. Några grossister En stor grönsaksgrossist har en lagerhall med en varm zon (ca C) och kall zon som utgörs av kylrum (ca 1-4 C). I den varma zonen har de t ex tropiska frukter, gurka och tomat, och i den kalla zonen var det främst sallad och örter men också rotfrukter. En annan stor grossist köper direkt av odlarna, packar och mellanlagrar i sitt lager, som håller ca grader med vissa kalla zoner runt 4 grader. Den genomsnittliga lagringstiden hos dem är knappt 2 dagar, och den skall hållas så kort som möjligt. Om något lagras längre i deras lokaler så är det något som har gått fel. Generellt så kan långväga frukter och grönt odlade i varmt klimat knappt lagras alls (eller mkt kort tid) t ex druvor och sallad, utan säljs just-in-time, och resan (och lagringen ) till slutdestinationen startas direkt efter skörd och pågår hela tiden fram till slutkonsument. Bananer är ett exempel på detta. Dessa skördas omogna och transporteras i speciella kylfartyg från Centralamerika till Europa, där de mognar under en vecka i lager och därefter körs ut till butik. Lagringen pågår samtidigt som transporten, och nedkylningen under transporten bidrar till att öka energiförbrukningen under transporten (Garnett 2006). Garnett (2006) framför ett antal påståenden (oftast med referens) angående ovanstående: Det är mer energikrävande att transportera kylda produkter än frysta eftersom det är tekniskt mer energikrävande att hålla en viss kyld temperatur och kräver också mycket cirkulation. Eftersom mobila anläggningar har mer yta i förhållande till sin volym, än stationära lager krävs mer energi per kyla för mobila anläggningar än stationära lager. Kylda livsmedel: Nedkylningen till förvaringstemperatur kräver relativt sett lite energi jämfört med förvaringen, och för frysta livsmedel: Nedfrysningen kräver relativt stor andel av energin jämfört med förvaringen. Slutsatser lagring Freoner av typen HFC används en hel del som köldmedia vid lagring av frukt och grönsaker och de är mycket kraftiga växthusgaser. Utsläppen av freoner är relativt små i nya och välskötta kylanläggningar. Uppgifter på energianvändning per kg lagrad produkt varierar mycket. För korttidslagrade produkter (de flesta vattenspända grönsaker och frukter) är lagringstiden kort (max 2 dagar) och för dessa produkter innebär kyltransporten ofta
6 att lagring sker samtidigt. Hänvisning till regler för kyltransporter. För långtidslagrade frukt och grönsaker så innebär en övergång från användning av HFC ex R404A med GWP=4540 till NH 3 /CO 2 med GWP 1 att de direkta utsläppen av växthusgaser från lagring av produkter minimeras. Uppgifter om svinn och kassation vid lagring är begränsade, men av de uppgifter som finns att tillgå är svinnet vid lagring i de flesta fall lågt. Referenser Personlig kommunikation med en rad aktörer inom odling, lagring, grossist m fl. Blanke, M.M & Burdick, B Imported versus home-grown apples LCA, food miles and energy balance. International Conference LCA in Foods, April 2007, Göteborg SIK. Canals L, Cowell SJ, SIM S, Basson L (2007): Comparing Domestic versus imported Applas; focus on energy use. Env Sci Pollut Res 14 (5) Garnett T. Fruit and vegetables & UK greenhouse gas emission: Exploring the relationship, Working paper produced as part of the work of the food climate research network, 2006, Centre of Environmental Strategy, University of Surrey. Stadig M. Livscykelanalys av äppelproduktion - fallstudie för Sverige, Nya Zeeland och Frankrike (1997) SIK-rapport 630 KYS Kylbranschens samarbetsstiftelse. KYS yttrande till Naturvårdsverket angående dess uppdrag att minimera utsläpp av fluorerade växthusgaser bl a HFC.
En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012
En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merTotala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige
Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merGrossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn
Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare
Läs merVad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar
FREON SKADAR OZONSKIKTET 15 30 kilometer ovanför jordytan ligger ozonskiktet som skyddar oss mot den skadliga ultravioletta strålningen från solen. Tack vare detta tunna gasmoln kan mänskligt liv existera
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merUnderlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen - Förpackningar
Bilaga 2 Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen - Förpackningar Generellt för förpackningar gäller: att funktionen (skydda och förlänga hållbarheten av ett livsmedel)
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs merG O DA N Y T T I G A VAC K R A
GODA NYTTIGA VACKRA Mariannes morötter kan vara gula, lila, röda, vita eller orange. I sortimentet fi nns en mångfald av färger, smaker och egenskaper. Du kan prova en knaprig, smakrik orange, en mild
Läs merGården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland
Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merMicael Antonsson. Borås 2007-02-08
Micael Antonsson Borås 2007-02-08 Hur kan vi både klara miljöproblematiken och göra våra butikskylanläggningar energieffektivare? Kan R744, Koldioxid vara lösningen? Historik Lagstiftning Miljö Energieffektivitet
Läs merSammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008
Sammanställning Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 DISKUSSION Butiker som grillar ska, i egenkontrollen, bland annat kontrollera de viktiga parmetrarna; värmebehandling, varmhållning, nedkylning
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merX X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10
Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut
Läs merSvensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!
Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktodling Totalt ca 250 odlare 24 000 ton frukt Totalt konsumtion ca 100 000 ton Ca 1600 ha odling 90 % i Skåne Svensk fruktodling Husqvarna Mälardalen
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merLager för kvalitetsprodukter
Ekologisk odling av grönsaker på friland Lager för kvalitetsprodukter Foto: Per G Norén Lager för kvalitetsprodukter Text och illustrationer: Kristina Ascárd, SLU, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi
Läs merInventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014
Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker mars april 2014 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse
Läs merMiljöbokslut 2004. /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme
Miljöbokslut 004 Upprättad av: Jonas Pettersson 05030, Version I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt till
Läs merEfterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö
Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merPRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE
sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I
Läs mer5 Trädgårdsodling 71. 5 Trädgårdsodling
5 Trädgårdsodling 71 5 Trädgårdsodling Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merMatglädje, kvalitet och trygghet
Matglädje, kvalitet och trygghet Det börjar hos våra odlare SydGrönt är Sveriges största producentorganisation när det gäller svenskproducerade frukter och grönsaker. I vår förening ingår ett åttiotal
Läs merProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt
ProduktBladet Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt Ren ved All ved vi levererar har under produktion passerat genom en så kallad renstrumma, vilket innebär
Läs merFindus Grönsaker rapport klimatanpassning
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm
Läs merR-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar
R-32 Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar Daikin är det första företaget i världen som lanserat värmepumpar och luftkonditionering som är laddade med R-32. Detta köldmedium
Läs merMiljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB
Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Vi ska i vår verksamhet eftersträva att i minsta möjliga grad belasta den yttre miljön. Detta ska vi åstadkomma genom att: - så långt det är möjligt
Läs merBeläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:
. Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv
Läs merMatundersökning 2010 RESULTAT
2010-10-09 Matundersökning 2010 RESULTAT 1 = Mycket dåligt 5 = Mycket bra Fråga 1 2 3 4 5 Vet ej Smakar maten bra? 3 43 90 31 8 Ser maten god ut? Är maten tillräckligt varm/kall? Är salladsbordet bra?
Läs merHavtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Läs merKökets ABC Lönkan, 17.2 2010
Kökets ABC Lönkan, 17.2 2010 Innehållsförteckning Kökets ABC...3 Fyllda tomater...5 Ugnsbakade rotsaker...6 Rostbiff i ugn...7 Rödvinssås...8 Majonnäs...9 Kålsallad...11 Crème Fraiche -såser...12 Dippgrönsaker...13
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merGASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling
Läs merLåt komposten vara din vän!
Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merPROJEKT. Märkning av livsmedel. - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört våren 2012
PROJEKT Märkning av livsmedel - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner Genomfört våren 2012 Projektgrupp: Margareta Jonsson Margareta Söderstedt Sammanfattning
Läs merGården i ett livscykelperspektiv
Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merVÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
Läs mer. DEC 2015. Ekologiskt - Frukt. Ekologiskt - Grönsaker
. DEC 2015 Fattar inte vart detta år har tagit vägen. Vi är nu framme i december, en månad då mycket av våra grönsaker befinner sig utomlands och har en lång väg att resa innan de når oss. Glöm inte bort
Läs merInnehåller recept! Herbamare och Trocomare ekologiska örtsalter
Innehåller recept! Herbamare och Trocomare ekologiska örtsalter 1 I harmoni med naturen Alfred Vogel, som föddes 1902, sysselsatte sig redan som barn med växternas helande krafter. Han var övertygad om
Läs merSimulering av koldioxidutsläpp
Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg
Läs merHållbarhetsredovisning 2013
Hållbarhetsredovisning 2013 Svenska Retursystem 2 Retursystem driver och utvecklar effektiva system för den svenska dagligvarubranschen. Grundidén är att branschens distribution ska ske i returenheter
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merLivsmedelshanteringens utveckling
Livsmedelshanteringens utveckling Livsmedelshanteringens utveckling Fördelarna med kylning vid förvaring av färskvaror har varit kända länge. Metoden att kyla ned med is har man kunnat spåra ända tillbaka
Läs merVi drivs av en enkel filosofi. Med moderna trappor och designade räcken kan man skapa vackrare hem och offentliga miljöer.
Vi drivs av en enkel filosofi. Med moderna trappor och designade räcken kan man skapa vackrare hem och offentliga miljöer. Efterdragning Den miljö som en trappa är placerad i ändrar sig regelbundet avseende
Läs merVÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med
VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merVi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.
. Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSödertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun
Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget
Läs merMAPAX your concept for quality food.
MAPAX your concept for quality food. MAPAX förpackning i modifierad atmosfär förlänger hållbarheten på ett naturligt sätt. MAPAX YOUR CONCEPT FOR QUALITY FOOD AGA 2 MAPAX förpackning i modifierad atmosfär
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merInventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2014
Inventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 214 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 214 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse
Läs merMedelarealen fortsätter att öka
JO 33 SM 1201, korrigerad version 2012-09-03 Trädgårdsproduktion 2011 The 2011 Horticultural census I korta drag Uppgifterna om energianvändning i växthus, posten; bark, flis och spån har korrigerats,
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merCrux Lite Piezo TM Elektra FE Cook System TM
Crux Lite TM Crux Lite Piezo TM Elektra FE Cook System TM Canister mounted stove for outdoor use OIMUS clever COOKING SINCE 1899 Figure [1] Figure [2] Figure [3] Figure [4] Figure [5] Figure [6] Figure
Läs merGASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064
1 GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064 ANVÄNDARMANUAL Innehåll: A. Bra att veta före användning. B. Säkerhetsanordningar C. Installation och Användning D. Installera
Läs merFAQ Gullberg & Jansson
FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merKCC Vinkylare 370 Drift & skötselinstruktion
KCC Vinkylare 370 Drift & skötselinstruktion Läs igenom instruktionen noga innan aggregatet tas i bruk! Förord Instruktionen är universell för flera producerade vinkylaremodeller, utseende och illustrationer
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merEnergikollen Modul 21C
kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000
Läs mer. NOV 2015. Ekologiskt - Frukt. Ekologiskt - Grönsaker
. NOV 2015 Har inte hänt så mycket sedan förra månaden så vi tar oss vidare med våra härliga höst o vinter primörer. Vi är noga med att tänka efter och låter oss inspireras av det som är säsong JUST NU!
Läs mer1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?
Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år
Läs merEnergikartläggning Värmbols FC
Energikartläggning Värmbols FC 1 Innehållsförteckning Energikartläggning Värmbols FC... 1 Indata och metod... 2 Fördelning... 3 Osäkra värden som kan påverka resultatet... 3 Områden att prioritera... 5
Läs merANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för
Anvisningar för ifyllning av registreringsansökan Datum 15.5.2006 Dnr 665/505/2006 ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret
Läs merSkolmaterial om matavfallsinsamling
Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever
Läs merBruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se
Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!
Läs merVad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)
Läs merStiftelsen Lantbruksforskning
Stiftelsen Lantbruksforskning Mera nytta- lantbruk ska vara lönsamt! -nytt forskningsprogram med 4 fokusområden -ny ansöknings- och beredningsmodell Lena Strålsjö 2014-05-19 lena.stralsjo@lantbruksforskning.se
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merKlimatrapport 2013. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2013 32 rum & kök AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/), kontaktperson är Annika Jangbratt Denna rapport täcker
Läs merMindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!
Mindre sopor och Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Nästan dubbelt så bra på matavfall. Som vår miljörörelse jobbar! På bara ett år har miljökämparna som sorterar matavfall nått ett
Läs merLuIeé. Energi. ALf Turborn Orienteraren 9. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:
LuIeé 4 Energi Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: ALf Turborn Orienteraren 9 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan: Certifikatnummer:
Läs merStay Dry. Keep Cool. GAIN FROM YOUR GRAIN Hantering av skörden för att bevara kvalité och värde. Kvalitén påverkas av: Biologiska processen
Stay Dry. Keep Cool. GAIN FROM YOUR GRAIN Hantering av skörden för att bevara kvalité och värde Spannmålskvalitét Kvalitén påverkas av: Utsäde - egenskaper Jordbetingelser och växtföljder, kem. bekämp.
Läs merBRUKSANVISNING KSI 160 95-02
BRUKSANVISNING SE KSI 160 95-02 1 SE VIKTIG INFORMATION Vi gratulerar till din nya GRAM kyl Vi önskar dig lycka till med din nya kyl. Kylen är utvecklat med stor hänsyn tagen till livsmedlens olika krav
Läs merMax klimatpåverkan år 2014
Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets
Läs merDitt ansvar som livsmedelsföretagare
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du
Läs mersamheten från ut till butik och
Byggmax miljörapport 2012 Inledning Under 2009 påbörjade Byggmax sitt miljöarbete genom skapandet av en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyarbete har en miljörapport upprättats och ett
Läs merFiskbranschens Vägledning
TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror
Läs merKvalitet, vad är det?
Kvalitet, vad är det? Henrik Stridh 92 Medlemmar Skörd, ca 20 ton/ha Mål 30-40 ton/ha Antalet medlemmar minskar, skörden ökar något Ca 12 000 ton totalt, 7 000 ton i Kivik 1 Svensk fruktodling? Yttre kvalitet
Läs merEgentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Läs merSäsongslagring för tillvaratagande av spillvärme
Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till
Läs merMinska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin
Minska matsvinnet Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin Regeringsuppdrag 3 myndigheter. 3 år, 2013-2015. Slutrapport 31/3 2016. analysera möjligheter och eventuella hinder
Läs merDrift- och skötselinstruktion KCC-41DI
Portabel luftkonditionering Drift- och skötselinstruktion KCC-41DI DS105:0804 Gratulerar till ett bra val av utrustning för att skapa ett gott klimat i din bostad, fritidsstuga eller på din arbetsplats.
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs mervi är matälskare! Sortiment 2012
vi är matälskare! Sortiment 2012 Passion för mat Vi är marknadsledande i Norden på färdigskuret. I mer än 20 år har vi producerat färska skurna grönsaker och frukter för den nordiska marknaden. Vi ansar,
Läs mer100 % ULL 100 % BOMULL 100 % SILKE
48 Sängkläder I vår ekologiska kollektion med sängkläder har vi kuddar, täcken och bäddmadrasser för alla åldrar. Allt i rena naturfibrer som ull, silke, bomull och hirsagnar. En god sömn gör livet så
Läs merFörstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp
FOI Dnr: FOI-2011-1173:2 Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Reviderad 2012-12-14 Rapportförfattare: Jessica Johansson och Johan Lindgren, FOI på uppdrag av Sollentuna
Läs mer