Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Transkript

1 Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika Workshop Så här jobbade vi i vår klass Avslutning och utvärdering Välkomna till Hållbara kliv Dagens program Inledning Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet Fika Workshop Så här jobbade vi i vår klass Avslutning och utvärdering Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Energikontor Sydost Jobbar på uppdrag av Energimyndigheten med energieffektivisering och förnyelsebar energi i sydöstra Sverige Ägs av kommuner, landsting och regionförbund i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län med kontor i Växjö, Oskarshamn, Kalmar och Karlskrona. experimentlabbet i Kalmar ingår i organisationen sedan Verksamhetsområden Energieffektivisering Förnyelsebar energi Affärsutveckling Transporter Information, utbildningar och beteendeförändringar Kort presentation av KNUT projektet Kerstin Eriksson Kerstin Eriksson Energikontor Sydost 1

2 Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala aktörer Delfinansieras av: KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som stödjer skolor och förskolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling. Sftt Syftet med projektet jkttär att bidra till en hållbar samhällsomställning samt stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området. Världen står inför stora utmaningar Varför? Klimatförändringar & tillgång till energi Världens elkonsumenter 1/4 av jordens befolkning saknar elektricitet (1,6 miljarder människor) Avsaknad av elektricitet är ett av kännetecknen på fattigdom 2

3 Orättvis resursfördelning 20 procent av världens befolkning nyttjar 80 procent av jordens resurser Vad är ett ekologiskt fotavtryck? Var är dina kläder tillverkade? Vår livsstil lämnar avtryck i naturen. Ekologiskt fotavtryck kallas den landyta som behövs för att förse befolkningen i ett område med mat, transporter och bränsle och för att ta hand om avfall och utsläpp. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på hur mycket vi påverkar miljön genom vårt sätt att leva Vår levnadsstandard i väst bygger på att vi tar nyttigheter från hela världen i anspråk, medan människor i andra delar av världen tar en mycket mindre del i anspråk. Våra ekologiska fotavtryck blir därmed större. Hur många planeter lever vi på??? Sverige: 3, 3 planeter USA: 4,5 planeter Peru: 0,8 planeter Indien: 0,5 planeter Malawi: 0,4 planeter 3

4 Overshoot day 2011 Tisdag 27 september inträffade Overshoot day den dag då vi konsumerat naturens budget för det året. Det innebär att vi överskridit produktionen av jordens ekologiska resurser och tjänster tre månader innan året är slut. Om vi fortsätter i dagens takt behöver vi två jordklot i mitten av seklet. 4

5 Teknikdelegationen går på bredden Leif Johansson ledde Teknikdelegationens arbete. Alt färre unga är intresserade av att studera teknik och naturvetenskap. Det är ett allvarligt problem, säger Leif Johansson, ordförande i Teknikdelegationen som nu lämnat sin rapport till forskningsminister Tobias Krantz med ett förslag om en bred nationell strategi. Alla är överens om att det är viktigt! FN:s generalförsamling har fastställt årtiondet till perioden för lärande om hållbar utveckling EU har beslutat att vi till år 2020 ska ha minskat vår energianvändning och våra CO2 utsläpp med 20 procent I Lgr 11 står det att varje elev ska utveckla förmågor att ta ställning i frågor och handla i situationer som är centrala för en hållbar utveckling Lgr 11 Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Lgr 11 NO 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Lgr 11 SO 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter jg och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld Teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardagsoch arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Lärande för hållbar utveckling 5

6 Vad kan KNUT bidra med? Inspirationsträffar/kick off Kompetensutveckling/fortbildning Temadagar för pedagoger och elever Elevaktiviteter Ökad samverkan mellan skola och näringsliv Tips på verktyg och metoder Erfarenhetsutbyten/nätverk Energitävlingen E-foxes Grön Flagg Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling I läroplanen l står det att eleverna ska utveckla sin förmåga att aktivt ta ställning i frågor och handla i situationer Social som är dimension centrala för en hållbar utveckling. Klimatoch energifrågorna ingår i målen Ekologisk för bland ram annat fysik, kemi, biologi, geografi och samhällskunskap. Ta chansen och visa att lärande för hållbar utveckling är en aktiv del i ert pedagogiska arbete där processoch och helhetärviktiga begreppochdäralla alla, elever, lärare, skolledare och övrig skolpersonal är aktiva i arbetet. Jag "Ja "Jag är intresserad är av av framtiden, därför där att ska jag jag ska tillbringa kommer att resten tillbringa av mitt. resten Charles av mitt F Kettering liv där" KettrKettring 6