Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck

Transkript

1 Djurens ekologiska fotavtryck Elevblad 1a Liksom vi människor lämnar djuren ekologiska fotavtryck efter sig. Vilket av djuren nedan har det största respektive minsta ekologiska fotavtrycket? Ren Ekorre Varg Kråka

2 Djurens ekologiska fotavtryck Elevblad 1b Vårt ekologiska fotavtryck är den del av jordklotets biologiskt produktiva landoch havsyta som vi gör anspråk på genom vår konsumtion. Denna yta är vad som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och ta hand om avfallet som bildas. Titta på djuren på föregående sida, välj ett av dem och undersök djurets ekologiska fotavtryck. Fundera över ditt eget ekologiska fotavtryck. Gör en jämförelse mellan djurets och ditt ekologiska fotavtryck genom att besvara frågorna nedan. Djur: Djurets ekologiska fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck Beskriv djurets naturliga levnadsmiljö och ungefärlig revirstorlek (hur mycket utrymme djuret behöver). Vilka andra levande varelser finns där? Vad äter och förbrukar djuret? (förbrukar djuret mer än sin föda?) Vad åstadkommer djuret för typ av avfall? Vart tar avfallet vägen? Förändras avfallet med tiden? Om ja: på vilket sätt? Om nej: hur kommer det sig?

3 Olika länders ekologiska fotavtryck Elevblad 2 Vilket land lämnar minst respektive störst ekologiskt fotavtryck? Var befinner sig Sverige på den skalan? Varför är det sådana skillnader på fotavtrycken? Vad finns det för tänkbara orsaker till ländernas likheter respektive olikheter vad gäller konsumtionsvanor? Land Ekologiskt fotavtryck (globala hektar/person) Befolkning 2005 (miljoner) Bangladesh 0,6 141,8 Frankrike 4,9 60,5 Indien 0,9 1103,4 Japan 4,9 128,1 Kambodja 0,9 14,1 Kina 2,1 1323,3 Kuwait 8,9 2,7 Moçambique 0,9 19,8 Peru 1,6 28,0 Storbritannien 5,3 59,9 Sverige 5,1 9,0 USA 9,4 298,2 Källa: Living Planet Report 2008, WWF. Rapporten finns på WWFs hemsida ( Tabellen ovan uppdateras kontinuerligt, det uppdaterade elevbladet finns för nedladdning på WWFs hemsida. Jordens yta: 51 miljarder hektar. Biologiskt produktiv yta: 13,6 miljarder hektar. Om vi delar upp den produktiva ytan rättvist bland alla 6,48 miljarder människor på jorden, får varje människa cirka 2,1 globala hektar. Visste du att om alla människor på jorden levde som vi svenskar gör skulle det behövas mer än tre jordklot? \ 2,1 13,6 6,48

4 Olika typer av samhällen Elevblad 3a Klipp ut de olika påståendena nedan och diskutera dem. Vad definierar ett hållbart respektive ett överkonsumerande samhälle? # Tar hänsyn till alla kostnader när de producerar varor, både de ekonomiska och den påverkan de har på miljön och människorna i det egna landet och utomlands. Använder energi och naturresurser som om naturens tillgångar vore obegränsade och utan att oroa sig för eventuellt avfall eller återvinning av resurser. Vår enormt produktiva ekonomi kräver att vi gör konsumtionen till en livsstil, att vi förvandlar köpande och användande av produkter till ritualer. Vi behöver konsumera, bränna upp, slita ut, byta och kassera saker i en allt snabbare takt Worldwatchinstitutet Anstränger sig för att tillverka och köpa varor som håller länge och som kan underhållas och repareras. Tillverkar och köper billiga och bekväma varor som inte håller länge. Bygger sin verksamhet på kortsiktiga ekonomiska vinster och mål. Undviker ansvarstagande och förväntar sig att någon annan ska betala för utvecklandet av den teknik som behövs för att rena miljön. Agerar ansvarsfullt, både individuellt, samhällsmässigt, affärsmässigt och industriellt genom energibesparing, värnande om naturresurser och varsam avfallshantering. Producerar stora mängder varor och fokuserar på ekonomiska kostnader, istället för på hur miljön och människorna i det egna landet eller utomlands påverkas. Använder bara den mängd energi och naturresurser som behövs. Använder sig enbart av förnybar energi som ger minsta möjliga avfall. Värnar om framtiden genom att i största mån välja långsiktiga vinster och mål, vad gäller pengar, människor och miljön.

5 Definiera samhällen Elevblad 3b Dela upp påståendena från Elevblad 3a i två högar: i den ena högen påståenden som beskriver ett hållbart samhälle, i den andra ett överkonsumerande samhälle. Skriva in nyckelorden (de som är i fet stil) för varje påstående i en av kolumnerna nedan. Är Sverige ett hållbart eller överkonsumerande samhälle? Vad händer om vi fort sätter konsumera som vi gör? Hur ofta köper du saker du inte behöver? Vad ett överkonsumerande samhälle gör Vad ett hållbart samhälle gör

6 Upptäck sambanden Elevblad 4a Till läraren: Bilden visar de sex komponenter som tillsammans utgör skolans ekologiska fotavtryck. I bilden visas ett exempel: sambanden mellan Mat och de övriga komponenterna. Mat Energi Tillagning Behandling Produktion Avfallsproduktion Ätande Tillagning Behandling Byggnader Vatten Odling Behandling Produkframtagning Försäljning till handeln Odling Behandling Tillagning Det vatten som används Avfall från produktion Behandling och matlagning Matrester Transport Transporter Avfall

7 Upptäck sambanden Elevblad 4b Utgå från en komponent i taget och fundera över vilka samband som finns mellan den utvalda komponenten och övriga fem. Dra en linje mellan den valda komponenten och övriga och skriv stödord på linjen. Upptäcker du samma samband som dina klass kamrater? Mat Energi Byggnader Vatten Transporter Avfall

8 Vägvisaren Elevblad 5a Vägvisaren är en analysmetod som du kan använda för att bearbeta hållbarhetsrelaterade frågor utifrån fyra olika aspekter: miljön, ekonomin, socialt/kulturellt och makten. Miljön Frågor som rör relationen människa-natur, hur människan utnyttjar/använder/påverkar/utvinner exempelvis mark, luft, vatten, odlingsbar jord, landskap, växter, djur, mineraler, klimat och energi. Ekonomin Frågor kring pengar, handel, bistånd, ägarskap, köpande och säljande. Socialt/kulturellt Frågor som handlar om människor, kulturer, traditioner, hur vi vill leva och hur ålder, kön/genus, ras, nationalitet, etnicitet, socialgrupp och handikapp kan påverka vårt interagerande. Makten Frågor om vem som bestämmer, vem som har rätt att välja, vem som tjänar och vem som förlorar på en situation - och till vilket pris. Exempel: Klimatmärkta livsmedel Under analysens gång dyker nya frågor och vinklingar upp diskutera, leta information, var käll kritisk, diskutera igen och ta ställning Så här kan anteckningarna se ut under arbetets gång: Ekonomin: Klimatmärkningen kommer antagligen att gynna producenter av varor som ger så litet växthusgaser som möjligt (återstår att se hur vi konsumenter väljer) Blir det någon prisskillnad..? Nya arbetstillfällen, uppsving för närproduktion? Kommer andra arbetstillfällen att försvinna (p g a sviktande försäljning av icke-klimatmärkta varor)? Miljön: Livsmedlen står för en stor andel av utsläppet av växthusgaser, införandet av klimatmärkta livsmedel kommer förhoppningsvis att minska klimatförändringen. Makten: Politiker har makt att lagstifta om klimatmärkning eller införa stödjande åtgärder. Konsumenter har makt genom att välja varor (ju fler som väljer klimat-märkta varor, desto bättre går det för producenterna av dessa varor). Socialt/kulturellt: Ytterligare en märkning att hålla reda på. Kommer människors intresse/respekt/rädsla för klimat förändringen att hålla i sig, så att så många som möjligt väljer de klimat märkta livsmedlen? Vilka kommer att bry sig mest? Hur ser det ut i andra i-länder, i fattiga länder?

9 Vägvisaren Elevblad 5b Ange din frågeställning och analysera den utifrån de olika aspekterna i Vägvisaren. Ta hjälp av Elevblad 5a och skriv stödord för dina tankar för varje aspekt. Frågeställning:

10 Fler aspekter på hållbar utveckling Elevblad 5c Miljö- och utvecklingsfrågor är ofta komplexa, bland annat på grund av intressekonflikter inom och mellan länder. För att kunna föra en djupare diskussion i sådana frågor kan man ta in ännu fler perspektiv än de fyra aspekterna i Vägvisaren. 1. Välj en av aspekterna nedan för att analysera en viss frågeställning. Diskutera hur olika faktorer inom den utvalda aspekten påverkar eller har påverkat frågan. Frågeställning: Makten Ekonomin Miljön Socialt/kulturellt 2. Genomgång: sammanfatta klassens analyser av de olika aspekterna. Etisk Vetenskaplig Historisk Global jämlikhet Ekologisk

11 Fler aspekter på hållbar utveckling forts Elevblad 5c Lokal/nationell Politisk Teknologisk Livskvalitet Mänskliga rättigheter Känslomässig Makten Ekonomin Global Miljön Socialt/kulturellt

12 Framtidsscenarion Elevblad 6 För att få en hållbar utveckling finns det många exempel på saker som behöver förändras i vårt samhälle. Välj en aktuell eller angelägen fråga och diskutera hur det ser ut idag, behov av förändring och vad som kommer att hända i framtiden. Frågeställning: Trolig framtid Önskad framtid Vår största ut maning i detta vårt nya århundrade är att fånga en idé som låter abstrakt om hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Kofi Annan, FN, 2001 Har du och dina klasskamrater samma syn på era möjligheter att påverka utvecklingen? Vad är viktigast för dig i den utvalda frågan? Hur hoppas du att det blir i framtiden? Hur tror du att det blir? Motivera svaret. Vilka möjligheter har du att påverka frågan i önskvärd riktning?

13 Det globala medborgarskapet Till läraren: Nedan ges exempel på två övningar där eleverna får ta ställning till olika påståenden. Syftet med de två övningarna är att få en utgångspunkt för en diskussion elever emellan kring dels deras nuvarande förhållningssätt, dels egenskaper för ett globalt medborgarskap. Gör gärna om övningen/övningarna längre fram, exempelvis efter avsnittet Vatten. I så fall är det viktigt att du efter det första tillfället samlar in de anonymt ifyllda lapparna och sammanställer dem för att du och eleverna ska kunna jämföra resultatet med den senare undersökningen. # 1. Läs följande påståenden, fundera och ta ställning genom att markera med kryss. X I frågor om hållbar utveckling är det viktigt att Instämmer helt Vet inte Instämmer inte alls... kunna samarbeta i grupp.... kunna göra allt ensam.... följa nyheterna om miljön i media.... titta mycket på TV (debattprogram etc).... lyssna och vara aktiv i diskussioner.... hålla sina tankar för sig själv.... få andra att reflektera över sina åsikter.... diskutera omvärlden med folk från andra länder.... alltid umgås med samma typ av människor. Kommentarer:

14 Det globala medborgarskapet 2. Läs följande påståenden, fundera och ta ställning genom att markera med kryss. X Instämmer helt Vet inte Instämmer inte alls Jag vill lära mig mer om hur jag kan förändra saker jag bryr mig om. Jag kan inte påverka det som händer på jorden. Jag är både en lokal och en global medborgare. Jag har inget gemensamt med en person som bor i ett fattigt land. Vi människor både påverkar och påverkas av varandra. Vi människor påverkar och påverkas av naturen. Kommentarer:

15 Elevens självvärdering Du har nu arbetat med avsnittet Upptäck sambanden. Här har du möjlighet att fundera över vad du har lärt dig under arbetets gång och får förhoppningsvis en bild över vad du vill/behöver utveckla framöver. Läs följande påståenden, fundera och ta ställning genom att markera med kryss. X Instämmer helt Vet inte Instämmer inte alls Jag deltar aktivt i grupp arbeten. Jag har lätt för att uttrycka mina åsikter. Jag respekterar att andra inte alltid tycker som jag. Jag kan förstå samband mellan lokalt och globalt (hur mina vanor kan påverka människor i andra delar av världen). Jag kan förstå samband mellan den miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekten/dimensionen i en fråga om hållbar utveckling. Jag har lätt för att leta fram fakta kring en specifik fråga med hjälp av Internet. Jag har lätt för att leta fram fakta kring en specifik fråga med hjälp av tryckta texter (böcker, tidskrifter etc). Jag har utvecklat min förmåga att reflektera över orsak och verkan. Jag har fått en ökad medvetenhet om både mina egna och våra gemensamma konsumtionsvanor. Jag ger konstruktiva kommentarer (konstruktiv kritik) till gruppens eller andra gruppers/elevers slutsatser. Kommentarer: