Fotavtryck. på hållbar väg FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 1

Transkript

1 Fotavtryck på hållbar väg FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 1

2 Jag är intresserad av framtiden, för där ska jag tillbringa resten av mitt liv. Charles Franklin Kettering 2 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 Lektionsplaneringar och elevblad 6 Demokratiska och etiska aspekter 7 1. UPPTÄCK SAMBANDEN 8 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 10 Lektionsplaneringar 11 Vandra varsamt över planeten 12 Våra fotavtryck över planeten 13 Skolans ekologiska fotavtryck 14 Hållbara och konsumerande samhällen 15 Upptäck sambanden* 16 Vägvisaren 17 Tro, hopp och framtid BYGGNADER OCH PLATSER 20 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 21 Lektionsplaneringar 21 Att bygga förnuft 22 Speciella platser 23 Förnimmelse av en plats 24 Delat livsrum ENERGI 26 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 27 Lektionsplaneringar 27 Kedjereaktion 28 Alternativa val MAT 30 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 32 Lektionsplaneringar 33 Matens fotavtryck 34 Drickchoklad 35 Energiflöde TRANSPORTER 38 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 39 Lektionsplaneringar 39 Bilar är balla 40 Bilköp 41 Alternativa val AVFALL 44 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 45 Lektionsplaneringar 45 Förpackningar 46 Slit-och-släng-världen VATTEN 48 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 50 Lektionsplaneringar 51 Familjens vattenkonsumtion 52 Vatten i världen 53 Blindtest av vatten 54 Alternativa val BÖRJA FÖRÄNDRA! 56 Riktlinjer för handlingsplanen 57 Så går det till 57 *Obs! Den här övningen kan göras som avslutning av varje arbetsområde, exempelvis mat och/eller som en analys av samband mellan samtliga komponenter. FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 3

4 Det finns ingenting beständigt utom förändringen. Grekiskt ordspråk Forskare och politiker världen över förenas alltmer i övertygelsen om att mänskligheten står inför en tid av förändring. INLEDNING fotavtryck på hållbar väg Fotavtryck på hållbar väg vänder sig till grundskolans senare skolår och är ett av många material inom Världsnaturfonden WWFs målmedvetna arbete att stödja skolans undervisning och främja den uppväxande generationens lärande för hållbar utveckling. Vår förhoppning är att Fotavtryck på hållbar väg bidrar till elevernas kunskapsutveckling om vår tid och plats på jorden, om vilka konsekvenser våra vardagliga val kan få för oss själva, för människor långt borta och för miljön i nutid som i framtid. Ett annat och lika viktigt syfte med materialet är att främja elevernas engagemang i frågor knutna till hållbar utveckling deras vilja att dels ifrågasätta sin livsstil, dels påverka skolans ekologiska fotavtryck (skolans miljöbelastning och klimatpåverkan). Läroplanen för grundskolan 1 genomsyras av skrivningar som stöder undervisning i miljö- och utvecklingsfrågor. Här nöjer vi oss med ett citat som effektivt ramar in syftet med Fotavtryck på hållbar väg: Genom ett miljöperspektiv får de (eleverna, vår anm) möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lpo 94 sid 6). Fotavtryck på hållbar väg utgår från styrdokumenten för grundskolan. I sju sammankopplade arbetsområden ges exempel på vilka skolämnen som kan integreras i undervisningen för att belysa komplexa samhälleliga frågor som kunskapsområdet hållbar utveckling inbegriper. På WWFs hemsida (www. wwf.se/utbildning) finns en nedladdningsbar fil som förtydligar kopplingar mellan respektive arbetsområde och kursplanerna. Materialet består av en lärarhandledning med aktuella rön om människans påverkan på miljön och vilka konsekvenser det för med sig. Varje arbetsområde har förslag på lektionsplaneringar och elevblad till undervisningen. De sju arbetsområdena har följande teman: Upptäck sambanden Byggnader och platser Energi Mat Transporter Avfall Vatten Se illustration på nästa sida. 1) Alla citat från grundskolans läroplan gäller Lpo 94, tryckt 2006 (dvs med ändringar införda t o m SKOLFS 2006:2) 4 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

5 I det första kapitlet, Upptäck sambanden, introduceras begreppet eko logiska fotavtryck och hur avtrycken kan beräknas. De följande kapitlen handlar om olika behovsområden som vårt fotavtryck kan delas upp i: byggnader, energi, mat, transporter, avfall och vatten. Materialet UNDERLÄTTAR elevernas träning i att analysera de tre olika dimensionerna som behöver beaktas för att en hållbar utveckling ska bli möjlig den miljömässiga, den sociala/kulturella och den ekonomiska. Eleverna får också bearbeta andra aspekter på hållbarhetsfrågor, exempelvis demokratiska/maktfördelande/medborgerliga, etiska/moraliska, lokala och globala. Det sista kapitlet, Börja förändra, handlar om hur man tar fram en handlingsplan för att minska skolans ekologiska fotavtryck. Genom att kartlägga och beräkna skolans ekologiska fotavtryck med hjälp av WWFs skolkal kylator på WWFs hemsida ( blir det tydligare för både lärare och elever vilka avtryck skolan faktiskt lämnar i miljön. Det gör det lättare att engagera hela skolan i att skapa en handlingsplan för att minska skolans ekologiska fotavtryck. De sju arbetsområdena har följande teman: Upptäck sambanden Byggnader och platser Energi Mat Transporter Avfall Vatten FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 5

6 Lektionsplaneringar och elevblad Att arbeta med detta material handlar inte så mycket om att förmedla fakta, utan om att främja elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper och erfarenheter, reflektera över situationer, vidhålla ett öppet förhållningssätt, ta ställning i olika samhälleliga frågor, argumentera för sina åsikter och, inte minst, att respektera att andra kan tycka annorlunda. Genom att kartlägga och beräkna skolans ekologiska fotavtryck med hjälp av WWFs skolkalkylator blir det tydligare för både lärare och elever vilka avtryck skolan faktiskt lämnar i miljön. Lektionsplaneringarna innehåller förslag på färdiga upplägg med praktiska övningar, diskussionsfrågor, grupparbeten, hemuppgifter och fördjupningsövningar. Materialet är ämnesöverskridande och kan integreras i flera olika skolämnen: bd (bild), eng (engelska), hk (hem- och konsumentkunskap), idh (idrott och hälsa), ma (matematik), mu (musik), no (naturorient erande ämnen), so (samhällsorienterande ämnen), sl (slöjd), sv (svenska) samt tk (teknik). De mest frekventa är hk, no, so, sv och tk. Till flertalet lektionsplaneringar finns elevblad (pdf) på WWFs hemsida ( Kontakta gärna info@wwf.se om du har synpunkter och förslag på ändringar! 1) Upptäck sambanden har en introducerande funktion. Övriga sex arbetsområden kan studeras i valfri ordning. Exempel på samband Elevblad 4a BILDEN VISAR DE SEX komponenter som tillsammans utgör skolans ekologiska fotavtryck. Fundera över vilka samband de olika komponenterna har till varandra. I bilden visas ett exempel: sambanden mellan Mat och de övriga komponenterna. Vilka fler samband finns det? Mat Energi Tillagning Behandling Produktion Avfallsproduktion Ätande Tillagning Behandling Byggnader Vatten Odling Behandling Produkframtagning Försäljning till handeln Odling Behandling Tillagning Det vatten som används Framtidsscenarion Elevblad 6 Avfall från produktion Behandling och matlagning Matrester Transport FÖR ATT FÅ EN HÅLLBAR UTVECKLING finns det många exempel på saker som behöver förändras i vårt samhälle. 2) Varje arbetsområde har en syftesrelaterad översikt beträffande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Välj en aktuell eller angelägen fråga och diskutera hur det ser ut idag, behov av förändring och vad som kommer att hända i framtiden. Avfall Frågeställning: Trolig framtid Hur hoppas du att det blir i framtiden? Önskad framtid Vad är viktigast för dig i den utvalda frågan? Vägvisaren Elevblad 5b VÄLJ EN FRÅGESTÄLLNING och analysera den utifrån de olika aspekterna i Vägvisaren. Ta hjälp av Elevblad 5a och skriv ner dina tankar för varje aspekt. Frågeställning:!! Transporter Vår största utmaning i detta vårt nya århundrade är att fånga en idé som låter abstrakt om hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Kofi Annan, FN, 2001 Har du och dina klasskamrater samma syn på era möjligheter att påverka utvecklingen? Hur tror du att det blir? Vilka möjligheter har du för att påverka frågan i önskvärd riktning? Makten Ekonomin 3) Lektionsplaneringarna inleds med en översikt för att underlätta din och dina kollegors gemensamma planering. Miljön Socialt/kulturellt K.R.Å.K.A.N. Elevblad 17a K.R.Å.K.A.N ger dig ett antal uppmaningar att leva efter. Men hur fungerar det i praktiken? Vad kan du göra för att minska ditt avfall? 1. Diskutera vad som menas med K.R.Å.K.A.N. Tänk ut minst ett exempel för varje uppmaning och hur det fungerar i praktiken ( produkten kan utgöra både en vara och en förpackning): onsumera mindre så blir det också mindre avfall K eparera trasiga produkter istället för att köpa R Å nya teranvänd produkter eller hitta på nya användningsområ- K den ällsortera så kan materialet i produkterna an- A vändas till något annat nvänd refiller så behöver du inte slänga tomma behållare i onödan Jag, Kråkan, är en av naturens många renhållningsarbetare. öj dig inte med att tänka agera nu! N Kommer du på fler saker som kan bidra till minskat avfall och minskad onödig konsumtion? Skriv här:! 4) Till flertalet lektionsplaneringar finns elevblad för utskrift och kopiering. 2. Klipp ut texterna i DOK 17b och lägg ner dem med textsidan nedåt. Vänd på ett i taget och diskutera påståendet. Håller ni med? Om inte: motivera varför. 6 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

7 Demokratiska och etiska aspekter Forskare och politiker världen över förenas alltmer i övertygelsen om att mänskligheten står inför en tid av förändring. Man menar att arbetet för hållbar utveckling angår hela jordens befolkning och att det kräver långsiktighet, ödmjukhet, kunskaper, erfarenheter och engagemang. Som lärare har du en unik position att påverka den uppväxande generationens möjligheter till både delaktighet och inflytande i detta arbete. Däremot gäller det att vara medveten om risken för indoktrinering. I egenskap av förebilder kan vi vuxna omedvetet föra över våra värderingar på den yngre generationen. Ta dig därför tid att reflektera över din egen inställning till förändringar och alternativa lösningar som lyfts fram av olika företrädare i samhällsdebatten. Hur ska du sedan undervisa i dessa och närbesläktade frågor? Vill du ha elever som är reflekterande och konstruktivt kritiska eller elever som tycker likadant som läraren utan att själva ha fått möjlighet att ta ställning? Hur kan du främja deras lärande och agerande i hållbarhetsfrågor utan att vara normerande (hur gott syftet än kan tyckas vara)? Hållbarhetsfrågor är samhällsrelaterade och därmed värdeladdade. Å ena sidan ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Lpo 94 sid 8). Vilka värderingar är gemensamma i samhället när det gäller hållbar utveckling? Det våra folkvalda politiker beslutar? Det EU beslutar? Eller det den reflekterande individen och hans/hennes närmaste omgivning tycker? Å andra sidan ska skolan sträva efter att varje elev befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden (Lpo 94 sid 9). Denna skrivning är intressant när elevers ståndpunkter inte överensstämmer med det som läraren uppfattar som en gängse norm. I en undervisning som bedrivs enligt principen lära i demokrati behöver en i dina ögon oupplyst eller feltänkande elev inte alls vara ett problem. Eleverna speglar människor i övrigt vuxna tycker också olika när det gäller exempelvis åtgärder för hållbar utveckling. Här har du som lärare möjlighet att låta eleverna undervisa varand ra, att ge dem möjlighet att utveckla kunskaper och erfarenheter för att med hjälp av dessa ta ställning och träna sig att visa ödmjukhet och respekt för andras åsikter men också att med hjälp av de egna kunskaperna och erfarenheterna försöka övertyga kamrater i motståndarlägret, helt i demokratisk anda. Som lärare behöver man inte hamna i dilemmat när/varför/hur får eller bör jag påverka elevernas ståndpunkter och värderingar?. Allra helst inte om eleverna får möjlighet att, inom en och samma hållbarhetsfråga, fördjupa sig i bevekelsegrunden hos olika intresseföreträdare i samhället (politiska partier, företag, organisationer etc). Hållbarhetsfrågor är samhällsrelaterade och därmed värdeladdade. Eleverna speglar människor i övrigt vuxna tycker också olika när det gäller exempelvis åtgärder för hållbar utveckling. Läs mer om utbildning och lärande för hållbar utveckling i: Lärande på hållbar väg ( Den etiska dimensionen är central inom utbildning för hållbar utveckling. Eleverna behöver möjlighet att reflektera över kopplingen mellan moraliska handlingar och etiska ställningstaganden i miljö- och utvecklingsfrågor. Skolan ska bland annat sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lpo 94 sid 8). Detta citat har osökt bäring på en central fråga i Fotavtryck på hållbar väg frågan om vår västerländska livsstil är förenlig med hållbar utveckling, inte bara för vår egen del utan också för människor i andra delar av världen. FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 7

8 UPPTÄCK SAMBANDEN 1. upptäck sambanden Ekologiska fotavtryck Begreppet ekologiska fotavtryck handlar om de spår vi lämnar efter oss fast omvänt: ett ekologiskt fotavtryck anger hur stor biologiskt produktiv landoch havsyta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar. Vårt ekologiska fotavtryck kan delas upp i behovs områdena byggnader, energi, vatten, avfall, transporter och mat. Det ekologiska fotavtrycket jämför våra anspråk på naturens resurser med biokapaciteten (den biologiska produktionsförmågan, det naturen faktiskt kan ge oss) både lokalt och globalt. Det får oss att uppmärksamma naturens begränsningar och det ohållbara och ojämlika i dagens konsumtionsvanor. År 2005 fanns det 6,48 miljarder människor på jorden och befolkningsmängden fortsätter att öka i snabb takt. Problemet med mark är att den slutade tillverkas för ett bra tag sedan. Mark Twain Globala hektar Jordens yta mäter 51 miljarder hektar. Endast 13,6 miljarder hektar är biologiskt produktiv yta, och den ytan är inte lika produktiv i alla länder. För att vi ska kunna jämföra olika nationers fotavtryck med varandra, anges det ekologiska fotavtrycket i enheten globala hektar. En global hektar är en globalt genomsnittlig hektar för resursproduktion och avfallshantering. År 2005 fanns det 6,48 miljarder människor på jorden och befolkningsmängden fortsätter att öka i snabb takt. Om vi skulle dela upp den produktiva ytan bland alla människor, skulle varje människa få ungefär 2,1 globala hektar (den globala biokapaciteten per person). Dagens resursfördelning innebär att jordens fattiga invånare använder mindre än 2,1 globala hektar per person, medan vi i de rika delarna av världen använder mer. Överkonsumtion En svensk beräknas behöva 5,1 globala hektar för att upprätthålla sin livsstil. I USA är behovet 9,4 globala hektar. En normalstor stad i ett industriland kräver en yta i globala hektar motsvarande 20 gånger sin egen storlek för att tillgodose alla nödvändiga resurser och avfallshantering. När folk över hela världen strävar efter att höja sin levnadsstandard medför det en ökad konsumtion och större påfrestningar på miljön. Lägger vi till den snabba befolkningstillväxten blir den svårsmälta sanningen uppenbar: mänskligheten håller på att förstöra livsuppehållande ekosystem över hela jordklotet. Den globala medborgaren Ett globalt medborgarskap innebär ett aktivt och ansvarsfullt deltagande i det egna samhället på både individuell och kollektiv nivå och i ett lokalt, nationellt och globalt perspektiv. Det handlar om att aktivt delta i det globala samhället i dess politik, ekonomi samt det sociala och det kulturella livet. Att introducera det globala medborgarskapet som ett ämnesöverskridande begrepp i skolan är en unik möjlighet att väcka elevernas intresse för medborgarskapsfrågor. De får möjlighet att undersöka vad medborgarskapet innebär och kan öva nya färdigheter i den trygga skolmiljön. Oavsett vilken nation man tillhör innebär det globala medborgarskapet både rättigheter och skyldigheter och de är ömsesidiga. Det handlar om 8 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

9 medvetna val och beslut. För att hållbar utveckling ska bli verklighet, måste vi agera efter de medvetna val vi gjort, både individuellt och kollektivt. Om vi har rätt till respekt, måste vi också respektera andra. Om vi har rätt till en åsikt, måste vi även lyssna på andras åsikter. I en värld som i en nära framtid riskerar att behöva tampas med olika miljö- och klimatproblem, finns det inget utrymme för krig. Eftersom det oftast är skilda åsikter och värderingar som leder till konflikter, blir även utvecklandet av konfliktlösning en viktig uppgift för den globala medborgaren. Det innebär bland annat att bekämpa rasism och trångsynthet. Global jämlikhet och rättvisa är nödvändiga beståndsdelar i en hållbar utveckling. Redan idag saknar en sjättedel av mänskligheten möjlighet att tillfredsställa de mest grundläggande behoven mat, rent dricksvatten och tak över huvudet. Bland elevbladen finns en enkät som kan användas som utgångspunkt för att diskutera det globala medborgarskapet med eleverna. Bland elevbladen finns en enkät som kan användas som utgångspunkt för att diskutera det globala medborgarskapet med eleverna. Att introducera det globala medborgarskapet som ett ämnesöverskridande begrepp i skolan är en unik möjlighet att väcka elevernas intresse för medborgarskapsfrågor. UPPTÄCK SAMBANDEN FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 9

10 UPPTÄCK SAMBANDEN Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Arbetsområdet Upptäck sambanden avser att främja elevens möjligheter att utveckla dels kunskaper och färdigheter, dels ett medvetet förhållningssätt till normer och värden. Det eleverna ges möjlighet att utveckla handlar om att Förklara begreppet ekologiska fotavtryck och ge exempel på hur det kan användas som ett verktyg individuellt, i skolan och i det övriga samhället i arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning i frågor om jordens tillgångar och resursfördelning i ett globalt perspektiv. Ge exempel på och förklara skillnaden mellan människans olika typer av behov basala behov, lustbetonade behov och habegär. Utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning i frågor om i-länders konsumtionsmönster. lektionsplanering 1, 3 och 5 1 och Reflektera över hur personliga värderingar, tilltro och ageranden hänger samman. 4 Utveckla kunskap om hur ekonomin, samhället och miljön både påverkar och är beroende av varandra. Ge exempel på hur de val vi gör i vardagen påverkar naturen, miljön och mänskligheten, idag och i framtiden. 6 3 och 7 Med kritiska ögon reflektera över hur makthavare, media, reklam, våra familjer och vänner påverkar våra val och behov. 4 Den första lektionsplaneringen handlar om att vandra varsamt över planeten. Reflektera över och ta ställning till andra sätt att uppnå livskvalitet än konsumtion och hur pass hållbar den egna livsstilen är. Bedöma tillgänglig information för att fatta genomtänkta beslut i perspektivet hållbara lösningar. Utveckla ett engagemang inför det förändringsarbete ett hållbart samhälle kräver och reflektera över skillnaden mellan önskvärda och troliga framtidsscenarion. Utveckla en insikt om hur valet av livsstil, globaliseringsprocessen, den biologiska mångfalden/biokapaciteten och ansvarsfördelningen mellan generationer hänger ihop och är beroende av varandra. Utveckla en insikt om hur vår livsstil är ett hot mot framtida generationers livskvalitet. Utveckla en insikt om att vi behöver lära av och samarbeta med varandra för att hitta lösningar som leder fram till ett hållbart samhälle. 4 5, 6 och och 7 5 och 7 5, 6 och 7 10 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

11 Kopplingar till kursplanerna Lektionsplaneringar Kapitlet innehåller utförliga lektionsplaneringar med beräknad lektionstid, förslag på ämnesintegrering och vad du som lärare behöver förbereda till de olika momenten (A, B etc). Elevbladen finns på WWFs hemsida ( Att vi på nytt skulle bli som barn är att begära för mycket. Men vi kan försöka förhindra att våra barn blir som vi. Erich Kästner På WWFs hemsida ( finns en nedladdningsbar fil som förtydligar kopplingar mellan avsnittet Upptäck sambanden och kursplanerna. Lektionsplanering Elevblad Ämnen Upplägg Tidsåtgång 1. Vandra varsamt över planeten 1a, 1b hk, no, so, sv, tk Inledande reflektion över resurser, behov och konsumtionsmönster, relationen människa-natur och om människans liv och verksamhet på jorden i dåtid, nutid och framtid minuter + eventuell extrauppgift 2. Våra fotavtryck över planeten 2 ma, so, sv (bd, mu) Introduktion och bearbetning av ekologiska fotavtryck och globala hektar. Diskussion kring olika länders konsumtion minuter 3. Skolans ekologiska f o tav t r yc k hk, no, so, tk Introduktion av de delar som bygger upp skolans ekologiska fotavtryck. Inledande kartläggning av skolans ekologiska fotavtryck. Obs! Detta är början på arbetet med att minska skolans ekologiska fotavtryck spar anteckningarna minuter 4. Hållbara och konsumerande samhällen 3a, 3b hk, no, so, sv Reflektion över västvärldens konsumtionssamhälle, jämförelse med hållbara samhällen. Obs! Eleverna bör ha fått följande hemuppgift några dagar innan: Skriv upp varje gång du hör en person säga att han eller hon behöver något; allt från att bli skjutsad, köpa nya kläder till något att dricka eller äta minuter 5. Upptäck sambanden 4a, 4b hk, no, so, tk 6. Vägvisaren 5a, 5b, 5c hk, no, so, sv, tk 7. Tro, hopp och framtid Bearbetning av samband mellan komponenter(na) som bygger upp skolans ekologiska fotavtryck. Obs! Den här övningen kan göras som avslutning av varje arbetsområde, exempelvis mat och/eller som en analys av samband mellan samtliga komponenter. Bearbetning av miljö- och utvecklingsfrågor med hjälp av analysmetoden Vägvisaren. 6 sv, so, tk Reflektion över nutid och framtid och över förhoppningar om respektive troliga förändringar i en aktuell/ angelägen fråga. (Syftet är att reflektera över hur de val vi gör i vardagen idag påverkar naturen, miljön och mänskligheten, både idag och i framtiden). Minst 40 minuter minuter minuter UPPTÄCK SAMBANDEN FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 11

12 UPPTÄCK SAMBANDEN Lektionsplanering 1 Vandra varsamt över planeten Tidsåtgång: minuter Ämnen: hk, no, so, sv, tk Material: B: pappersark, lim, saxar och pennor C: Elevblad 1a och 1b Upplägg: Inledande reflektion över resurser, behov och konsumtionsmönster, relationen människa-natur och om människans liv och verksamhet på jorden i dåtid, nutid och framtid. Om vi delar upp den produktiva ytan bland alla 6,48 miljarder människor på jorden, får varje människa cirka 2,1 globala hektar. A. Glaskupolen Eleverna får föreställa sig följande scenario: När de ska gå hem från skolan, upptäcker de att en stor glaskupol sänkt sig över skolbyggnaden och skolgården. Kupolen går djupt ned i marken. Ingen luft, vatten eller mat kommer in i kupolen, och inget avfall kan slängas ut. Hur länge tror eleverna att de skulle klara sig? Hur motiverar de sina svar? Vi förväntar oss att kunna hämta resurser samt dumpa vårt avfall någon annanstans. Vi är beroende av långväga resurser för att täcka våra mest basala behov vilka är resurserna och varifrån hämtar vi dem? B. Våra egna fotavtryck Varje elev sätter sin ena fot på ett papper, ritar av och klipper ut sitt fotavtryck samt antecknar på avtrycket hur hans eller hennes livsstil påverkar naturen vatten, mark, skog, luft, djur etc och de naturliga kretsloppen. Gå igenom resultatet tillsammans. C. Människans och djurens fotavtryck Eleverna gör uppgiften i grupp. Diskutera likheter och skillnader mellan människans och djurens ekologiska fotavtryck. Håll ögonen på dina ideal och fötterna på jorden. Jean Jaurès Extrauppgift/hemuppgift sv: Skriv en uppsats om hur du tror att livet på jorden ser ut om 50 år. so: so, tk: ma, hk: Vad avgör vilka länder som konsumerar mycket och varför? När började människans konsumtion öka? Vad gjorde det möjligt? Hur stor andel av alla livsmedel hemma hos dig är importerade? Varifrån kommer de? 12 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

13 Lektionsplanering 2 Våra fotavtryck över planeten Tidsåtgång: minuter Ämnen: ma, so, sv (bd, mu) Material: A: ett långt måttband. C: kartor över Svealand, miniräknare. D, E: Elevblad 2, världskarta, material för diagram (papper, silkespapper, lim, färgpennor, planscher). Upplägg: Introduktion av ekologiska fotavtryck och globala hektar. Diskussion kring olika länders konsumtion. A. Ett hektar Eleverna får mäta upp ett hektar på marken (en ruta på 100x100 meter). Om man vill fördela jordens resurser jämnt mellan alla människor, så kan var och en använda sig av naturresurser motsvarande 2,1 hektar, något mer än två så stora rutor som eleverna mätt upp. Varje svensk använder fem sådana rutor med naturresurser. B. Ekologiska fotavtryck Introducera begreppet ekologiska fotavtryck och enheten globala hektar. Endast en femtedel av jordens yta är biologiskt produktiv (land, sötvattensystem och kustnära havsområden som ger oss naturresurser). Jordens yta: 51 miljarder hektar. Biologiskt produktiv yta (land och vatten): 13,6 miljarder hektar. Globala hektar: en global hektar är en genomsnittlig hektar för resursproduktion och avfallshantering. Om vi delar upp den produktiva ytan rättvist bland alla 6,48 miljarder människor på jorden, får varje människa cirka 2,1 globala hektar. Det motsvarar ungefär två gånger den markyta som eleverna mätte upp utomhus. C. Stockholms ekologiska fotavtryck En normalstor stad i ett industriland kan kräva en yta i globala hektar som är 20 gånger större än stadens egen yta för att tillgodose behovet av nödvändiga resurser och avfallshantering. Hur stort område skulle Stockholm lägga under sig om staden skulle ta sina naturresurser från området närmast staden? Eleverna räknar ut och ringar in det området på en blindkarta över Svealand. D. Olika länders ekologiska fotavtryck Diskussion: Vilket land lämnar minst/störst ekologiskt fotavtryck? Var befinner sig Sverige på den skalan? Varför är det sådana skillnader på fotavtrycken? E. Illustrera skillnader Välj ut 10 länder, ordna dem efter storleken på landets ekologiska fotavtryck och markera dem på en världskarta. Eleverna illustrerar skillnaden på ländernas ekologiska fotavtryck genom att rita stolp- eller cirkeldiagram, klippa ut fotavtryck i olika storlekar, rita ländernas konturer och limma fast skrynklat silkespapper i olika färger (relaterat till det ekologiska avtryckets storlek) eller med en sång, en raptext, en sketch etc. F. Diskutera orsaker Diskutera tänkbara orsaker till ländernas likheter/olikheter vad gäller konsumtionsvanor. UPPTÄCK SAMBANDEN FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 13

14 UPPTÄCK SAMBANDEN Lektionsplanering 3 Skolans ekologiska fotavtryck Tidsåtgång: minuter Ämnen: hk, no, so, tk Material: A: blädderblock eller dylikt Upplägg: Introduktion av de delar som bygger upp skolans ekologiska fotavtryck. Inledande kartläggning av skolans eko logiska fotavtryck.* A. Kartläggning av delarna som utgör skolans ekologiska fotavtryck Eleverna arbetar i grupp och antecknar olika sätt som skolan förbrukar naturresurser och energi på. Exempel: skolmat, el, toalettpapper, datorer, böcker etc. Skriv upp alla förslag på tavlan. Alla tillsammans: diskutera hur förslagen kan kategoriseras, vad olika förslag har gemensamt. (Syftet är att diskussionen mynnar i elevförslag som ligger i linje med de delar som bygger upp ett ekologiskt fotavtryck). På blädderblock/annat ställe där anteckningarna kan sparas: placera orden i grupperna 1 6. (Grupperna får vartefter rubrikerna Byggnader, Energi, Vatten, Avfall, Transporter och Mat.) Eleverna arbetar i grupp och antecknar olika sätt som skolan förbrukar naturresurser och energi på, till exempel toalettpapper, datorer och böcker. *Obs! Detta är början på arbetet med att minska skolans ekologiska fotavtryck spar anteckningarna. Exempel: Grupp 3 (kategoriseras småningom som Vatten ) Toalettbesök Dusch efter idrotten Kranvattnet i matsalen och toaletterna När lokalvårdarna torkar golven Saft och läsk i cafeterian Kaffet i personalrummet Blommorna som vattnas osv Fortsätt tills alla sex grupperna är uppskrivna. Hemuppgift (Cirka en vecka före lektionspass 4) Skriv upp varje gång du hör någon använda ordet behöver och i vilket sammanhang allt från att behöva bli skjutsad, behöva köpa nya kläder till att behöva något att dricka eller äta. 14 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

15 Lektionsplanering 4 Hållbara och konsumerande samhällen Tidsåtgång: minuter Ämnen: hk, no, so, sv Material: C: Elevblad 3a och 3b (en uppsättning utklippta påståenden från Elevblad 3a per elevgrupp). Upplägg: Reflektion över västvärldens konsumtionssamhälle, jämförelse med hållbara samhällen. Obs! Eleverna bör ha fått följande hemuppgift före denna lektion: Skriv upp varje gång du hör en person säga att den behöver något; allt från att bli skjutsad, köpa nya kläder till något att dricka eller äta. A. Behov Eleverna redovisar de uttryck av behov de snappat upp under veckan. Diskutera innebörden av orden behov och behöva i dagens samhälle. Hur stort är det egentliga behovet för det man säger sig behöva? B. Behov och begär Diskutera ett provocerande uttalande från Worldwatchinstitutet: Vår enormt produktiva ekonomi kräver att vi gör konsumtionen till en livsstil, att vi förvandlar köpande och användande av produkter till ritualer. Vi behöver konsumera, bränna upp, slita ut, byta och kassera saker i en allt snabbare takt. Vad betyder skrytekonomi och ritualer? Är shopping en ritual? Shoppar vi saker vi egentligen inte behöver? Vad påverkar våra val och behov? Finns det samhällen där människorna inte konsumerar på det här sättet? Låt eleverna ta fram några exempel. Vad händer med miljön när allt fler länder vill höja sin levnadsstandard och konsumera mera? Hur ser ett hållbart samhälle ut? C. Konsumtionssamhälle hållbart samhälle Grupparbete: Eleverna diskuterar först varje påstående i Elevblad 3a och delar därefter upp dem i två högar: i den ena högen påståenden som beskriver ett hållbart samhälle, i den andra påståenden som beskriver ett konsumerande samhälle. De ska sedan skriva in nyckelord för varje påstående i en av kolumnerna i Elevblad 3b. D. Samhället Sverige Elevgrupperna diskuterar frågorna nedan och skriver ned sina analyser som sedan diskuteras i helklass (gärna med fokus på de sistnämnda frågorna i kursiv stil nedan): Är Sverige ett hållbart eller konsumerande samhälle? Vad händer om vi fortsätter konsumera som vi gör? Hur ofta köper du saker du inte behöver? Hur skulle du motivera dig själv att ändra dessa vanor? Hur skulle du motivera andra? Hur kan man se till att den nya vanan håller i sig? Finns det andra sätt att uppnå livskvalitet än via konsumtion? Vad/hur i så fall? Är det så att vår enormt produktiva ekonomi kräver att vi gör konsumtionen till en livsstil, att vi förvandlar köpande till ritualer? UPPTÄCK SAMBANDEN FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 15

16 UPPTÄCK SAMBANDEN Obs! Den här övningen kan göras som avslutning av varje arbetsområde, exempelvis Mat och/ eller som en analys av samband mellan samtliga kom ponenter. Lektionsplanering 5 Upptäck sambanden Tidsåtgång: Minst 40 minuter Ämnen: hk, no, so, tk Material: A, B: kopior och OH-bild av Elevblad 4b Upplägg: Bearbetning av samband mellan komponenter(na) som bygger upp skolans ekologiska fotavtryck. A. Analys av samband med utgångspunkt i ett avslutat arbetsområde Dela ut kopior av Elevblad 4b (en per elev) och visa densamma som OH-bild: bilden visar de sex komponenter som tillsammans utgör skolans ekologiska fotavtryck. Eleverna ska bearbeta samband mellan t ex mat och de andra komponenterna. Inled med ett gemensamt exempel (samband mat-transporter). Eleverna ger förslag på samband, du drar en linje på din OHbild av Elevblad 4b eller på tavlan och antecknar stödord, exempelvis: Odling (transport av utsäde, gödningsmedel, foder etc) Behandling och förädling av råvaror (skördade grödor och slaktdjur transporteras från bonden till kvarnen/fabriken/slakteriet) Grossist/butik (det malda mjölet etc/styckade köttet transporteras till grossister) Tillagning (varorna transporteras från grossister till skolköket) Eleverna fortsätter med övriga komponenter. De drar en linje mellan mat och en annan komponent, diskuterar samband och skriver stödord på linjen. Avsluta med gemensam genomgång. Den slutliga bilden kan se ut som i Elevblad 4a. B. Analys av samband mellan samtliga sex komponenter i skolans ekologiska fotavtryck Dela ut 5 6 kopior av Elevblad 4b per elev. Eleverna utgår från en komponent i taget och bearbetar samband mellan den utvalda komponenten och övriga fem (samma metod som i övning A ovan). Avsluta med gemensam genomgång. Hur kommer varorna till affären? Var för ädlas råvarorna och hur sker transporterna? Det är några av frågorna i Upptäck sambanden. 16 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

17 Lektionsplanering 6 Vägvisaren Tidsåtgång: minuter Ämnen: hk, no, so, sv, tk Material: OH-bild av Elevblad 5a. B: Papperskopior och OH-bild av Elevblad 5b C: Elevblad 5c Upplägg: Bearbetning av miljö- och utvecklingsfrågor med hjälp av analysmetoden Vägvisaren. A. Introduktion Gör en OH-bild av Elevblad 5a och introducera analysmetoden med hjälp av den. Vägvisaren är en analysmetod för att kunna bearbeta fyra aspekter på hållbarhetsrelaterade frågor: miljön, ekonomin, socialt/kulturellt och makten. Miljön Ekonomin Frågor som rör relationen människa-natur, hur människan utnyttjar/använder/påverkar/ utvinner exempelvis mark, odlingsbar jord, landskap, växter, luft, vatten, djur, mineraler, klimat och energi. Frågor kring pengar, handel, bistånd, ägarskap, köpande och säljande. Socialt/kulturellt Frågor som handlar om människor, kulturer, traditioner, hur vi vill leva och hur ålder, kön, ras, nationalitet, etnicitet, socialgrupp, handikapp etc kan påverka vårt interagerande. Makten Frågor om vem som bestämmer, vem som har rätt att välja, vem som tjänar och vem som förlorar på en situation och till vilket pris. Obs. Det finns givetvis, beroende på sammanhanget, fler aspekter som kan/bör beaktas när det gäller hållbar utveckling. En viktig sådan är etik/moral (som kan diskuteras i förhållande till de fyra aspekterna ovan). Utveckla därför gärna Vägvisaren, exempelvis som i övning C nedan. B. Valfri miljö-/utvecklingsfråga Varje elevgrupp väljer en situation/händelse (med koppling till hållbar utveckling) som engagerar dem, en fråga de sedan analyserar med hjälp av Vägvisaren. Exempel: Klimatförändring på grund av utsläpp av växthusgaser (Stormen Gudrun i Sverige, orkanen Katrina i USA?), stora skogsbränder, trafiken i skolans närhet, skolans inköpsrutiner (eleverna önskar kanske införande/utökning av ekologiska livsmedel?) etc. Eleverna letar och bearbetar information om sina utvalda frågor med hjälp av Vägvisaren och antecknar sina slutsatser. När grupperna är klara redogör de kort för sina slutsatser. C. Djupare analys Diskutera karaktären hos miljö- och utvecklingsfrågor, frågor av vikt för hållbar utveckling: den komplexitet de omfattar på grund av exempelvis intressekonflikter inom och mellan länder (exemplifiera gärna med någon fråga från övning B). En djupare insikt i sådana frågor kan nås genom att analysera dem ur ännu fler perspektiv än de fyra aspekterna i Vägvisaren: Välj en situation/händelse (med koppling till hållbar utveckling) som eleverna känner till. Varje elevgrupp får varsitt ord från Elevblad 5c. Uppgiften är att diskutera hur olika faktorer inom respektive aspekt påverkar/har påverkat den gemensamma situation/händelse som ni har valt. Avsluta med en gemensam genomgång. Makten Ekonomin Miljön Socialt/kulturellt UPPTÄCK SAMBANDEN FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 17

18 UPPTÄCK SAMBANDEN Visst kan det tänkas finnas en bättre värld, men det är denna som finns. Artur Lundkvist Trolig framtid Trolig framtid Trolig framtid Önskad framtid Önskad framtid Önskad framtid Lektionsplanering 7 Tro, hopp och framtid Tidsåtgång: minuter Ämnen: sv, so, tk Material: Elevblad 6 Upplägg: Reflektion över nutid och framtid och över förhoppningar om respektive troliga förändringar i en aktuell/angelägen fråga. syftet är att reflektera över hur de val vi gör i vardagen idag påverkar naturen, miljön och mänskligheten, både idag och i framtiden. Tro, hopp och framtid 1. Eleverna får först gruppvis välja en för dem aktuell/angelägen fråga med bäring på nutid och framtid och behov av förändring, en fråga som de kanske kan påverka eller önskar att de kunde påverka. 2. Eleverna ger exempel på förändringar som skett den senaste tiden/ åren. Vad finns det i dagsläget för behov av förändringar? Vilka av dessa är möjliga att genomföra nu? 3. Diskutera skillnaden mellan förhoppning och vad som är troligt. (Det är en sak att hoppas på något, en annan att tro att det faktiskt kommer att hända). Skriv upp följande meningar på tavlan: Vad är viktigast för dig i den utvalda frågan? Hur hoppas du att det blir i framtiden? Motivera svaret. Hur tror du att det blir? Motivera svaret. Vilka möjligheter har du att påverka frågan i önskvärd riktning? 4. Eleverna letar och bearbetar information om sina utvalda frågor, reflekterar över önskvärda respektive troliga förbättringar, diskuterar i grupp och antecknar stödord. 5. Eleverna redovisar sina förhoppningar och antaganden om troliga förändringar och sin syn på möjligheter till egen påverkan. Beroende på vilka frågor som valts kan det bli riktigt givande diskussioner särskilt om eleverna har olika syn på sina möjligheter till påverkan i en och samma fråga. Trolig framtid Önskad framtid 18 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

19 De val vi gör i vardagen påverkar naturen, miljön och mänskligheten. Barn har mer nytta av förebilder än av kritiker. Joseph Joubert UPPTÄCK SAMBANDEN FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 19

20 byggnader och platser 2. byggnader och platser Detta arbetsområde handlar bland annat om energianvändning avseende olika byggnader, såsom skolbyggnaderna. Eleverna kanske känner att de inte kan påverka planeringen av skolbyggnader men de kan påverka hur skolbyggnaderna används. Den insikten utvecklar elevernas förståelse för hållbart nyttjande. Mentala kartor Vi har alla vår unika bild av och band till de platser där vi bor och verkar. Det som avgör hur vi förhåller oss till vår omgivning är sällan området i sig, utan våra värderingar och vår känslomässiga relation till platsen. Ett sätt att förtydliga vad man tycker om sitt bostadsområde är att rita en mental karta. I den kartan är det inte viktigt att skalorna är exakta eller att detaljerna är precisa; vi använder inte kartan för att lokalisera oss, utan för att upptäcka vad vi känner för området och vilka speciella kännetecken vi uppmärksammar. Exempelvis överraskar barn oss ofta genom att peka på helt andra kännetecken än vi vuxna skulle göra. Relation till naturen Alla elever har inte vana att vistas ute i naturen. Om vi vill uppmuntra unga att bry sig om naturen, måste vi främja deras möjligheter att skapa en egen relation till den. Genom att diskutera våra bostadsområden kan vi bli medvetna om vilka mekanismer som styr oss när det gäller att bevara det som är mitt i mitt liv samma mekanismer som påverkar de beslut som vi som samhälle fattar angående naturen. Hus är byggda för att bo i, inte för att titta på. Francis Bacon Kopplingar till kursplanerna På WWFs hemsida ( finns en nedladdningsbar fil som förtydligar kopplingar mellan avsnittet Byggnader och platser och kursplanerna. Hus kan se ut på många olika sätt beroende på var i världen man bor. Diskutera kring energibesparande åtgärder och hur de påverkar vårt boende. 20 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

21 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Avsnittet Byggnader och platser avser att främja elevens möjligheter att utveckla dels kunskaper och färdigheter, dels ett medvetet förhållningssätt till normer och värden. Alla elever har inte vana att vistas ute i naturen. Om vi vill uppmuntra unga att bry sig om naturen, måste vi främja deras möjligheter att skapa en egen relation till den. Det eleverna ges möjlighet att utveckla handlar om att Reflektera över och uttrycka sin bild av och sina känslor för välbekanta platser. Reflektera över naturlandskapets och/eller en byggnads positiva värden. Resonera kring hur man med hjälp av teknologi kan bygga skolor (och bostäder) som gynnar både människan och naturen, lokalt och globalt, samtidigt som det minskar de ekologiska fotavtrycken. lektionsplanering 1, 2 och 3 1, 2 och 3 1 Reflektera över betydelsen av biologisk mångfald. 4 Leta, bearbeta och använda information för att ställning till olika alternativ. Föreställa sig alternativa framtidsscenarion och kunna peka på önskvärda/nödvändiga förändringar. Respektera och värdesätta den mänskliga mångfalden globalt och reflektera över hur vårt agerande kan påverka och hota framtida generationers livskvalitet. Utveckla en beredskap att agera som en global medborgare som lär sig av och samverkar med andra gällande ett hållbart nyttjande av både byggnader/platser och naturen. 1 och 4 3 och 4 1 och 3 1 och 4 Lektionsplaneringar Kapitlet innehåller utförliga lektionsplaneringar med beräknad lektionstid, förslag på ämnesintegrering och vad du som lärare behöver förbereda (moment A, B etc). Elevbladen finns på WWFs hemsida ( Lektionsplanering Elevblad Ämnen Upplägg Tidsåtgång 1. Att bygga förnuft 2. Speciella platser 3. Förnimmelser av en plats 4. Delat livsrum bd, ma, no, so, sv, tk bd, no, so, sv, tk mu, no, so, sv, tk Diskussion kring energisparande åtgärder samt design av en ekologiskt byggd skola. Reflektion och bearbetning av platsers betydelse i närmiljön. Inledande avslappningsövning, promenad i närområdet och reflektion över faktorer som avgör en plats betydelse. 5a, 5b, 7, 8a, 8b bd, no, sv Inventering av växter och djur i skolans närhet, värderingsövning samt projekt om utrotningshotade arter minuter (eller ett längre projekt) minuter (eller ett längre projekt) minuter minuter + längre projekt byggnader och platser FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 21

22 byggnader och platser Låt eleverna designa en ekologisk skola som är funktionell och trivsam och där själva byggandet och underhållet av byggnaden också resulterar i så små ekologiska fotavtryck som möjligt. Lektionsplanering 1 Att bygga förnuft Tidsåtgång: minuter eller ett längre projekt Ämnen: bd, ma, no, so, sv, tk Material: B: pappersark, saxar, lim, tejp, pennor med mera Upplägg: Diskussion kring energisparande åtgärder samt design av en ekologiskt byggd skola. A. Vår egen skola Diskussion: Hur påverkar skolans byggnader och skolområdet skolans ekologiska fotavtryck? (Mängden energi som används för att förse skolan med värme, ljus, el, vatten osv). Skulle man vid byggnationen kunnat välja mer energieffektiva material och produkter? Bland de byggvaror som använts vid byggandet vilka är energieffektiva? Vilka skulle behöva bytas ut för att möjliggöra en minskning av skolans ekologiska fotavtryck? Hur ser skolbyggnaden ut jämfört med omgivningen? Vilka energibesparande åtgärder/installationer skulle påverka skolans utseende (in- och utvändigt) och hur? (Exempelvis solceller på taket, kretsloppshus etc). Skola: byggnad med fyra väggar och framtiden inuti. Okänt ursprung B. Designa en ekologisk skola Eleverna arbetar i grupper eller ensamma. De ska designa en ekologisk miljöanpassad skola som är funktionell och trivsam. Dessutom ska själva byggandet och underhållet av byggnaden också resultera i så små ekologiska fotavtryck som möjligt: 1. Rita en skiss över skolan och skolgården. 2. Vilka material/byggvaror/energisystem etc används och hur går själva byggandet till? 3. Hur tar sig elever och personal till och från denna skola? Projektet kan redovisas som en skriftlig plan med skalenlig ritning och eventuellt en tredimensionell modell. Hur påverkar skolans byggnader och skolområdet skolans ekologiska fotavtryck? 22 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

23 Lektionsplanering 2 Speciella platser Tidsåtgång: minuter eller ett längre projekt Ämnen: bd, no, so, sv, tk Material: Papper, pennor, eventuellt färgpennor Upplägg: Reflektion och bearbetning av platsers betydelse i närmiljön. A. Nära hemmet Eleverna beskriver varsin plats de tycker om i området där de bor. Diskussion: Vad gör en plats speciell och viktig? Finns de flesta platser eleverna tycker om i naturen eller i bebyggda områden och vad beror det på? B. Nära skolan Eleverna ritar en skiss över skolområdet/närområdet som de tycker om. Här ska de fokusera på speciella riktpunkter/kännetecken (träd, byggnader, strukturer), hur markytor används samt hur olika platser är förbundna med varandra (gångstråk etc). Ta sedan med skisserna utomhus och jämför dem med verkligheten. Vad har eleverna utelämnat i sina skisser? Vad beror det på? Bilväg Vattendrag Gräsmatta Skola Parkbänk Gräsmatta Skogsdunge Fördjupningsuppgift Hur såg det ut här för 50 eller 100 år sedan? Eleverna studerar gamla kartor, flygbilder, fotografier, befolkningsstatistik, intervjuar äldre människor etc. Vilka människor bodde här på den tiden, vad jobbade de med? Vilka vilda djur fanns i området? Hur har områdets ekologiska fotavtryck förändrats under de senaste 50 eller 100 åren? Vad fick de ekologiska fotavtrycken att bli större med tiden? Vi har alla vår unika bild av och band till de platser där vi bor och verkar. Det som avgör hur vi förhåller oss till vår omgivning är sällan området i sig, utan våra värderingar och vår känslomässiga relation till platsen. byggnader och platser FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 23

24 byggnader och platser Lektionsplanering 3 förnimmelse av en plats Tidsåtgång: minuter Ämnen: mu, no, so, sv, tk Material: eventuellt en ljudinspelning med klassisk musik Upplägg: Inledande avslappningsövning, promenad i närområdet och reflektion över faktorer som avgör en plats betydelse. A. Avslappning Eleverna gör en avslappningsövning, exempelvis genom att lyssna på klassisk musik. B. Utnyttja sinnena Eleverna går en promenad runt skolområdet eller något närområde av gemensam betydelse för dem med uppgift att anteckna olika sinnesintryck: ljud, dofter, synintryck och känsloförnimmelser. C. Vad gör en plats viktig? Genomgång och diskussion: vilka olika sinnesintryck har eleverna antecknat? Finns det något specifikt i området som får det att kännas som just det här området? Vad får oss att tycka om en viss plats/ område? Hur det ser ut, vad man gör där eller hur man mår när man är där? Vad är bra med området? Med tanke på framtiden och hållbar utveckling: vill eleverna förändra något i området vad och varför i så fall? Vilka förändringar tror de faktiskt vore möjliga att genomföra? Vad får oss att tycka om en viss plats? Hur det ser ut, vad man gör där eller hur man mår när man är där? 24 FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG

25 Lektionsplanering 4 delat livsrum Tidsåtgång: minuter + längre projekt Ämnen: bd, no, sv Material: A: handluppar, insamlingsburkar, mjuka pincetter, slaghåvar, fjärilshåvar, förnasåll med markduk, plastpåsar, bestämningsnycklar/referensböcker, Elevblad 7 B: kopior av Elevblad 8a och 8b C: material för bildframställning (bildsalen), planscher, färgpennor, Elevblad 5a och 5b Upplägg: Inventering av växter och djur i skolans närhet, värderingsövning samt projekt om utrotningshotade arter. A. Biologisk mångfald i närområdet Uppgiften är att upptäcka så många olika vilda djur- och växtarter som möjligt i det område respektive elevgrupp tilldelats (skolgården, näraliggande park, skog eller annat naturområde) och att placera respektive organism i rätt växt- eller djurgrupp (se Elevblad 7). Varje funnen art redovisas i anteckningsbok och i Elevblad 7 (småkryp och vissa växter/växtdelar kan tas till klassrummet för bestämning, småkrypen släpps sedan tillbaka ut i det fria). Återsamling: Grupperna presenterar sina fynd och sammanställer klassens samtliga fynd i Elevblad 7. Diskussion: Vad behöver djur och växter för att må bra i en omgivning? Vilka bevekelsegrunder finns för att öka/minska andelen vilda djur respektive växtarter på skolgården/hela kommunen? B. Värderingsövning Se instruktioner till eleverna i Elevblad 8b. När grupperna är klara: jämför deras rangordningar (illustrera de olika rangordningarna med hjälp av kortens bokstavsmarkeringar, A till I). Diskussion: Vilka lika och olika bevekelsegrunder har eleverna för sina rangordningar? C. Projekt: utrotningshotade växter och djur Eleverna gör affischer över olika utrotningshotade växter och djur (dvs släktingar till organismerna i övning B): en egenhändigt framställd naturtrogen bild av arten och små faktarutor: 1) hotbild, 2) varför arten är viktig ur ekologisk synpunkt (artens roll i ekosystemet) och 3) skyddsåtgärder. I redovisningen ingår att varje elev delger sina egna åsikter (och känslor) angående den valda organismens skyddsvärde och om de skyddsåtgärder som nu genomförs är tillräckliga eller inte. Gemensam diskussion: välj ut någon/några av de redovisade arterna och diskutera deras skyddsvärde med hjälp av Vägvisaren (Elevblad 5a och 5b). Fördjupning Bjud in lokala myndigheter/experter och be dem berätta eller låt eleverna under ett studiebesök undersöka vad som görs lokalt för att värna och/eller främja den biologiska mångfalden. byggnader och platser FOTAVTRYCK PÅ HÅLLBAR VÄG 25