Hur handlar vi hållbart?
|
|
- Sven-Erik Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige idag så behövs tre jordklot. Hur ska vi agera så att vi bidrar till ett mer uthålligt samhälle? Vad kan vi göra hemma för att minska vår konsumtion av varor? Andra saker vi önskar oss kostar inte så mycket vare sig för natur eller för plånboken. Vad kan det vara? Temats utmaning Du ska tillsammans med några kamrater planera, välja och pröva hur ni kan handla mer hållbart. Det kan gälla allt från ett smart sätt att laga mat och att diska till att göra någon glad. HK-globen ger dig inspiration till frågor du vill veta mer om, till exempel frågor om att hushålla med resurser (resurshushållning). Hur diskar jag rent med minsta möjliga vattenmängd? Hur lagar jag en måltid med minsta möjliga elåtgång? Vilka miljömärken kan jag lita på och vad betyder de? Hur gör du någon glad? Vad kan vara bra att lära sig om hållbart i HK? OBS! Kärlek, omtanke och kunskap är resurser som du kan slösa med 1
2 Arbetsplan för temat i år 8 Vad? Hur? När? Temat handlar om hur du kan leva mer hållbart på planeten jorden. Du ska tillsammans med några kamrater testa olika sätt att koka, organisera en bjudning och rapportera hållbara och välgrundade slutsatser. Veckorna Varför? Du och gruppen skall fördjupa er kunskap om vad olika verksamheter/ sysslor hemma har för betydelse för att handla mer hållbart. Nyckelbegrepp På nivå 1 ska du kunna koka och göra ren plattor/häll med tekniker som spar naturresurser bjuda en gäst på ett sätt som spar naturresurser och pengar bidra till gruppens arbete På nivå 2 ska du kunna visa skicklighet i att laga mat/baka energisnålt och kunna argumentera utifrån hållbar utveckling bedöma för- och nackdelar med att baka hemma eller köpa ett bakverk utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner ta ansvar för att din gäst och din grupp får en trivsam samvaro På nivå 3 ska du kunna hantera olika situationer som uppstår på ett konstruktivt sätt och kunna motivera dina val utifrån temats nyckelbegrepp genomföra ditt arbete på ett skickligt sätt och kunna se samband mellan de olika dimensionerna i hållbar utveckling och livet i hem och familj 2
3 Till HK läraren Hur handlar vi hållbart? Här kommer förslag på hur du kan arbeta med temat. Hållbar utveckling handlar om att garantera nuvarande och kommande generationers möjligheter till en god livsmiljö och välfärd. Stefan Edman talar om att vi måste ro framtidsbåten med två åror: Tekniken åra, som ger oss resurseffektivitet och Etikens åra, som handlar om förändrat vardagsbeteende, SOU 2 005:51, s12. Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende dimensioner: 1. Ekologisk hållbarhet 2. Social hållbarhet 3. Ekonomisk hållbarhet. Den ekologiska dimensionen är viktig för den sociala och den ekonomiska dimensionens utveckling. Människan kan inte leva utan naturen men naturen kan leva utan människan är ett tänkespråk som visar vikten av att vi bör konsumera hållbart för en ljusare framtid. Som hjälp har vi bland annat symboler som hjälper oss att handla mer hållbart. Två arbetsområden som kan inspirera och användas i detta tema är Handla hållbart och Handla smart för framtiden. Temat kan till exempel börja med filmer och arbetsblad som finns att lättillgängliga i dessa arbetsområden. Den sociala hållbarheten handlar om oss människor; att vi får tillgång till kunskap, att vi mår bra och har goda matvanor, att vi har en bra social gemenskap, att vi är delaktiga i beslut och att vi agerar jämställt med mera. Den ekonomiska hållbarheten ser vi i HK både ur ett familjeperspektiv och ur ett globalt rättviseperspektiv. HK - passen bör vara minuter långa och äga rum en till två gånger per vecka för att kunskap i handling dvs. görande med reflektion skall kunna äga rum. Hur många gånger temat ska tas upp kan variera beroende på elevernas kunskaper och intresse. Eleverna bör också vara med och planera temat och ha ett reellt inflytande. Det är viktigt att gruppen först inventerar sin kunskap och utmanar sig själva att lära mer och djupare. Här följer exempel på frågor. Vad känner ni till om hållbar utveckling? Vad vet ni om miljömärken? Varför behöver vi spara el och vatten? Spelar det någon roll för miljön om vi äter morötter eller tomater? Utifrån elevernas intresse och kunskaper skapar ni tillsammans nyckelorden som är viktiga att fördjupa sig i, de kan vara allt ifrån dimensionerna i hållbar utveckling, energimärkning, miljömärken till solidaritet. 3
4 Att hushålla med vatten och el handlar om både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. På arbetsblad 1 kan olika elevgrupper pröva att koka potatis, ägg, ris eller grönsaker samt dra egna slutsatser av uppgiften. Hur många av försöken eleverna väljer att utföra kan växla mellan grupperna. Förslag på reflektionsfrågor som eleverna kan välja bland. Vad är bra att tänka på när vi gör försök med kokning? Vilka råd vill ni ge om kokning? Hur sparar vi bäst på el och vatten? Vad är ett klokt sätt att rengöra plattorna/ hällen? Varför behöver vi spara på vatten och el? Vad innebär orden koka och sjuda? Hur lagar vi en hållbar fiskmiddag är en annan utmaning. Se WWFs hemsida. I vilka livsmedel finns palmolja? Hur kan man själv laga till chips och kakor med annat fett? Se WWFs hemsida. Att bjuda på soppa tillagad med svenska rotsaker och/eller att bjuda på ett eget bröd/kaka är exempel på hur vi integrerar våra kunskapsområden och samtidigt får in alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Arbetsblad 2 handlar om hur vi kan göra varandra glada genom att göra något för andra som inte kostar så mycket pengar och även är ekologiskt hållbart. En idé är att elevgruppen förbereder fikat vid ett lektionstillfälle genom att tillaga något hembakat och bjuda in en eller flera personer som de tror kommer att bli glada över detta. Vid det andra tillfället så dukar eleverna och agerar värdar/värdinnor och berättar om sina kloka val. Förslag på reflektionsfrågor som eleverna kan välja bland. Vad har ni gjort som är bra för naturen? Vilka miljömärken litar ni på? Vad kunde ha gjort bättre? Vad har ni lärt er om priser? Varför bör vi köpa rättvismärkt? Vad gjorde ni bra som värdar? Hur kan ni bli bättre? Vad behöver ni lära er mer om? Vad betyder den sociala dimensionen i hållbar utveckling? Vill du fortsätta och göra större teman tillsammans med kollegor över ämnesgränserna se Hur stor är din skräphög? och Minska din kemikalievärld, Temat kan avslutas med ett praktiskt prov. Ett förslag är att eleverna enskilt eller i par kokar en soppa av ingredienser som finns hemma och både muntligt och skriftligt motiverar sina val ur alla tre dimensioner av hållbar utveckling. Fler länkar och lästips: Information om hushållsel, spartips etc. Bli energismart är en informationskampanj från Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket. 4
5 Arbetsblad 1. Hur handlar vi hållbart? Hur kokar du energisnålt? Du förväntas lära dig - att planera och utföra några försök med att koka ett livsmedel och komma fram till ett bra sätt att koka som sparar naturresurserna el och vatten. - att ansvara för att plattorna/hällen är rena efter kokningen. Exempel på protokoll Mät vattenmängden. Den ska vara lika i alla försöken 1. Koka utan lock på högsta värmen Hur många minuter tar det för livsmedlet att bli färdigt? Hur mycket vatten finns kvar? Vilka iakttagelser gör du? Nersmutsning av spisen, lukt, smak, konsistens med mera 2. Koka med lock på högsta värmen 3. Koka upp med lock sänk temperaturen och sjud livsmedlet färdigt 4. Koka upp med lock ställ kastrullen därefter på en träskärbräda eller korkunderlägg. 5. Gör som i försök 3 eller 4 men häll först på kokande vatten från en vattenkokare 5
6 Din och gruppens reflektion över vad ni har lärt er idag Bli energismart och fördjupa dina kunskaper genom att studera material och sajter som rör spartips om hushållsel, vatten m.m. Min självbedömning Jag kan koka energisnålt Jag kan putsa hällen/plattorna rena Jag kan förklara varför vi bör koka energisnålt 6
7 Arbetsblad 2. Hur handlar vi hållbart? Hur kan du göra någon glad? En fika med något hembakat? Du förväntas lära dig - att göra någon glad genom att bjuda på fika med så små resurser som möjligt dvs. det ska vara ekologiskt försvarbart och det skall inte kosta så mycket - att planera arbetet, tillaga något hembakat och jämföra det med motsvarande fast köpt Frågor att fundera över. 1. För att nå målen vad väljer ni att bjuda på? 2. Hur kan ni spara el när alla grupper bakar? 3. Vad behöver ni tänka på när ni bjuder in en gäst och när gästen besöker er? 4. Hur kan ni duka vackert och nå målen? 7
8 Din och gruppens reflektion över vad ni har lärt er av uppgiften Jämför ert hembakta med motsvarande köpt när det gäller pris och ingredienser. Vad blir er erfarenhet? Min självbedömning Jag kan bjuda på ett fika som både är bra för naturen och plånboken Jag kan vara en bra värdinna/värd Jag kan jämföra hembakat med färdigköpt 8
Vad är en perfekt matdag för dig?
SKOLA NAMN Klass Vad är en perfekt matdag för dig? Du är unik på många sätt. Vilken mat du mår bra av beror på din kultur, din fysiska aktivitet, om du är överkänslig mot något och mycket, mycket mer.
Läs merDet Lilla Världslöftet
Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande
Läs merKlara din vardag Tema år 8 i HK
Namn: Klass: I min grupp ingår även: Klara din vardag Tema år 8 i HK Var? När? Varför? Hur? I HK- och Datasalen Vårterminen i ca 8 9 veckor Se Pedagogisk planering Se nedan Klassen delas in i grupper om
Läs merReKo Värderingsövningar m.m.
Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merEnergikostnad för olika förpackningar
Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid
Läs merGRUNDMETODERNA I HKK
GRUNDMETODERNA I HKK Matlagning och bakning 12 lektionstillfällen Namn: Klass: 6 Dag: MINERVASKOLAN Lili Pettersson lärare Hem- och Konsumentkunskap Innehåll Lektion 1... 2 Lektion 2... 2 Lektion 3...
Läs merKostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merKlimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta
Klimatsmart mat Fatta en platta! Not08Inde B Tullâ ngsskolan rebro T änk dig: Ett rum i hemmet som är livsviktigt för ditt energiintag, dock slukar rummet mer energi än nödvändigt. Ett rum där du umgås
Läs merNationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)
skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa
Läs merFORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se
FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merLOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP
LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Skolåren 5, 6, 7, 8, 9 FUNÄSDALENS och BRUKSVALLARNAS skola. 2008 Eva Tollin INNEHÅLL: Mål att sträva mot. sid. 1 Kursplan åk 5 sid. 2 Kursplan åk 6 sid. 3 Kursplan
Läs merLPP Tema Må Bra vecka 35-41
LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad
Läs merFörväntansdokument, ordningsregler. Till vårdnadshavare och elever på Västangårdskola åk 6-9
Förväntansdokument, ordningsregler Till vårdnadshavare och elever på Västangårdskola åk 6-9 Skolans läroplan (Lgr 11) Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merFördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.
Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift
Läs merSyftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. GENOMFÖRANDE I den här uppgiften
Läs merMAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur
Läs merProjekt uppgift åk: 9 vt 2012
Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merMIRA i Skolan. Reflektionsbok!
MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen
Läs merPraktiskt prov i hem och konsumentkunskap
Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap Syfte: Du ska genom det här provet visa dina kunskaper om olika matlagningsmetoder som vi har tränat på under hösten. Du ska visa hur du resonerar om olika livsmedelsval
Läs merMILJÖSMART SKOLRESTAURANG
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna förstå hur skolrestaurangen kan minska sin miljöpåverkan. De får även ge förslag på förbättringar
Läs merICA-kundernas syn på hållbarhet
ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.
Läs merEnergismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!
Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merNamn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merPå upptäcksfärd i Frusna världar
På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merErt barn kommer att börja på.. Där arbetar.
Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.
Läs merTerminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang
Läs mer"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!
"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merMåltidspolicy för Västerås stad
Diarienr 2011/239-KS Måltidspolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 februari 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för
Läs merHem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Läs merEn stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merIntroduktion. Innan du börjar så vill vi peka på några generella saker när man använder sig av MCT olja i matlagningen;
Recept med MCT-olja Introduktion Med den här skriften vill vi ge lite tips och råd hur MCT olja kan användas. Vi hoppas det ska vara till hjälp och inspiration för att hitta egna lösningar och användningsområden.
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merUtvärdering_HKK HT 18
Utvärdering_HKK HT 18 Arbetssätt Varför gör du som du gör i arbetet och varför blir det som det blir? Rengöring Mål: rent och torrt- använd den lämpligaste vägen dit med hjälp av att använda lämpligaste
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merHEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.
HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN Lektion 1 Vi ser på en film om matindustrin (Food inc) och konsekvenser av vad vi äter. Läxa tills nästa gång: Du får frågor utifrån den film vi sett, som ska besvaras i grupp.
Läs merMiljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala
Läs merInför provet årskurs 8
Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll
Läs merEarth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?
Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda
Läs merInnehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?
Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla
Läs merLEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
Läs merDiskutera i ert lag. Innehåll. Vårt lag 3 Laganda 4 Fair Play 5 Självkänsla 6 Kost och sömn 7 Målsättning 8 Attityd 9 Doping 10
LAGHÄFTET 13-16 år Diskutera i ert lag I häftet har vi samlat diskussionsfrågor med olika teman som passar att diskutera i mindre grupper. Tanken är att man ska jobba lagvis och gå igenom ett tema vid
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merReflektion och eftertanke
och eftertanke Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Här finner du förslag på uppgifter som ska stimulera eleverna att reflektera över givna ämnen som hanterar det internationella
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider
Läs merMIELE ÅNGKOKARE TIPS SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG
MIELE ÅNGKOKARE TIPS SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG Hela måltider Förbered hela måltider samtidigt i ångkokaren. Börja med det som behöver längst tillagningstid och ställ därefter in nästa maträtt osv. Det finns
Läs merHem- och konsumentkunskap år 7
Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och
Läs merLokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Läs merInspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger
Inspirationsguide för restauranger I samarbete med Hållbara Restauranger Världens största klimatmanifestation! Under Earth Hour samlas vi och agerar tillsammans i en uppmaning till makthavarna att ta krafttag
Läs merInbjudan till Sveriges företag. Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30
Inbjudan till Sveriges företag Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30 Kära företag! Lördag den 31 mars 2012 klockan 20.30 är det dags att släcka! År 2011 deltog över 5 000 städer i 135 länder i Earth Hour.
Läs merDel 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus
Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Foto: Per Nilsson, Profox 7 Produktbladen I produktbladen finns olika verksamheter beskrivna. Du kan kopiera, plasta in dem och ha med dem som checklistor när
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merSammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa
38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket
Läs mer1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter
Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle
Läs merTematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län
Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Återblick kickoffen Syfte med dagen Lära känna kollegor Fördjupa kontakter Inspiration
Läs merTema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?
Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör
Läs merVåra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag
Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter
Läs merAndlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över
Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merGrön Flagg Stadionparkens förskola
Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är
Läs merHandledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt
Handledning Lektion 3 Måltiden mer än att bara bli mätt Måltidsupp- levelsen Måltidsupplevelsen Sätt måltiden i fokus och låt eleverna fundera över vilka olika delar som bygger upp en positiv måltidsupplevelse.
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merBroskolans röda tråd i Hemkunskap
Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merRapport. Grön Flagg. Idala förskola
Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se
Läs merLÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94
Årskurs 9 Arbetsområde: Matlagning och Bakning i teori och praktik Strävansmål: utvecklar tilltro till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra utföra uppgifter i hushållet samt utvecklar
Läs merEnergismarta tips. Bra för både miljön och plånboken
Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön. Vet du att du gör en insats för miljön, bara genom att leva ditt vanliga vardagsliv?
Läs merLOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.
LOGGBOKEN Serviceloggboken är för dig som arbetar i ett serviceyrke eller som ska börja jobba med service. Låt den bli din egen speciella loggbok. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta
Läs merOKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT
Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver
Läs merBlack Friday bra eller dåligt?
Namn:... Klass:... Black Friday bra eller dåligt? Uppgift Du tränar på att anlägga olika perspektiv på konsumtion utifrån ett dilemma där värderingar och intressen kartläggs. Arbetsgång 1. Vet du vad Black
Läs merMål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP ÅR 5. Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall: kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella och sociala
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merVad är delaktighet för dig?
Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad
Läs merMÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun
2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning
Läs merÖvergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun
Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merArbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015
Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv
Läs merKOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF
KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merBara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan
Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första
Läs merMåltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life
Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merStoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten
Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många
Läs merVärdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland
Värdefullt Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland 1.Varför valde jag att engagera mig? Gruppens första uppgift är att berätta för varandra
Läs merKRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP
KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan
Läs mer