Klara din vardag Tema år 8 i HK

Transkript

1 Namn: Klass: I min grupp ingår även: Klara din vardag Tema år 8 i HK Var? När? Varför? Hur? I HK- och Datasalen Vårterminen i ca 8 9 veckor Se Pedagogisk planering Se nedan Klassen delas in i grupper om ca 3-4, som kommer göra olika saker varje vecka genom rotation enligt nedan. Planera din lunch praktiskt prov Mat för fattig gourmet soppa Kunskap i handling Sveriges Mästerkock utvald råvara Bakboden baka valfritt bröd Arbetsgång 1. Introduktion till arbetssättet och indelning av grupperna. Rep. av näringslära 2. Tvättlektion, alla i gruppen gör samma sak med hjälp av stationssystem 3. Kostkoll i datasalen och rep av näringslära 4. Start av rotation 5. Rotation 6. Rotation 7. Rotation 8. Praktiskt prov/annan uppgift 9. Praktiskt prov/annan uppgift 10. Praktiskt prov/annan uppgift

2 Kostkoll Kostkolls syfte Genom Kostkoll får Ni möjlighet att se hur man kan mäta sitt individuella behov av energi och näring vid t ex idrottande samt, hur måltider kan kompenseras efter olika behov. Uppgift Stina är 13 år och väger 50kg. Hon spelar fotboll på fritiden. Träningen tar ca 60 min. Vi ska ta reda på hur mycket energi hon förbrukar. 1. Klicka på Vem är du. Skriv in Stinas ålder, vikt och kön. I rutan Grundförbrukning visas hur mycket energi Stina behöver om hon vilar hela dagen. Hur mycket energi behöver hon? 2. Skriv in Stinas aktivitet (bollsport medelintensiv samt tiden för träningspasset). Hur mycket är förbrukning nu? Idag gillade inte Stina skolmaten. Hon åt två knäckemackor (husman) och tog ett glas lättmjölk. Sedan gick hon till affären och köpte sig en chokladkaka (ljus choklad). 3. Markera lunch som måltid. Lägg sedan in Stinas måltidsval. Titta på staplarna. Vilka näringsämnen får hon för lite av? Får hon för mycket av något? 4. Hur mycket C-vitamin innehåller måltiden? Kan du ge några exempel på vad hon kan äta för att få i sig C-vitamin? Testa dig fram med programmet! 5. Hur mycket fett innehåller måltiden? 2

3 Nu är det din tur att testa! Börja med att lägga in din personliga profil. Gå in under Vem är du. Skriv in din ålder, vikt och kön. Markera lunch som måltid. Vad åt du senast till lunch? Glöm inte att även ta med tillbehör som bröd, smör och dryck. 6. Vilka näringsämnen får du för lite av? För mycket av? 7. Behöver du förbättra din lunch? (Kolla så att staplarna ligger kring 100 %). Ge annars förslag på hur du kan förbättra den. Nu ska du kolla din favoriträtt. Börja med att markera middag istället. Gör sedan samma sak som tidigare fast med din favoriträtt och de tillbehör som du gärna vill ha till den. 8. Vilka näringsämnen får du för lite av? För mycket av? 9. Behöver du förbättra din favoriträtt? (Kolla så att staplarna ligger kring 100 %). Ge annars förslag på hur du kan förbättra den. Nu har du fått möjlighet till att bekanta dig med detta näringsläraprogram. Om du vill kan du nu testa dig fram genom att lägga in flera måltider, din ev. träning m.m. Lycka till! 3

4 Tvättstationsprotokoll Följdfrågorna besvaras med hjälp av HK-boken. Slå upp och läs tvättavsnittet. Extrafrågorna svarar Ni på när tid finns över. Station 1 Strykning och mangling Utför uppgiften enligt lärarens anvisningar. Svara även på följande fråga; 1. Strykjärnet betyder att plagget kan strykas eller varmmanglas. I strykjärnet finns en eller flera prickar som visar hur varmt det får vara. Rita de olika strykjärnen och dess högsta tillåtna temperatur. Ge också förslag på ett material som strykjärnet tål att stryka på sin temperatur. Station 2 Handtvätt Utför uppgiften enligt lärarens anvisningar. Svara även på följande fråga; 2. Du äger en ylletröja och nu behöver den tvättas. Hur ska du tvätta och torka den? Vad är viktigt att tänka på? Beskriv. Station 3 Väga och sortera tvätt Utför uppgiften enligt lärarens anvisningar. Svara även på följande fråga; 3. När du ska tvätta dina kläder är det viktigt att man sorterar all smutstvätt först. Vad ska du tänka på då du sorterar den? Nämn flera saker. Station 4 Tvättsymboler På denna station gäller det att svara på följande frågor; 4. Alla kläder har skötselråd som visar symboler hur plagget ska skötas. Titta på dina och kompisarnas kläder. Vilka symboler finns? Rita och förklara vad de betyder. 5. Cirkeln betyder att plagget kan kemtvättas. I cirkeln står en bokstav, som visar vilken typ av kemtvättsvätska som ska användas. Rita de olika cirklarna. Ge två exempel på vad det finns för nackdelar med kemtvätt? 6. Vilka material tål inte att torktumlas? Rita de olika tvättsymbolerna för torkning och förklara skillnaden dem emellan. 4

5 Station 5 Fläckborttagning Utför uppgiften enligt lärarens anvisningar. Svara även på följande fråga; 7. På några av tröjorna finns det fläckar av blod, kulspetspenna, läppstift och tuggummi. Hur tar du lättast bort dessa fläckar? Beskriv utförligt. 8. Du har fått stearin på din favorittröja! Hur får du bort det? 9. Har du erfarenhet av att ha fått någon annan fläck? Hur gjorde du för att få bort den? Extrafrågor 10. Vad bör man tänka på när man väljer tvättmedel? I vilket fack lägger man tvättmedlet? Vad ska man tänka på när man doserar tvättmedlet? Vad har Uppsala för typ av vatten? 11. Vad är sköljmedel? Behövs det? I så fall när? 12. Vad ska man tänka på om man vill tvätta så miljövänligt som möjligt? Nämn minst 5 saker. 13. Johan är bjuden till en kompis på fest. Dagen innan upptäcker han att han behöver en ny skjorta och beslutar sig för att köpa en. Han vill ha en lättskött skjorta som håller sig snygg länge. Han ska kunna tvätta den och han vill inte lägga ner mycket tid på skötseln. Efter skolan går Johan ut på stan för att inhandla denna skjorta. På en affär hittar han flera skjortor som han tycker är snygga och prisvärda. Han plockar ut tre som kostar nästan lika mycket. Han studerar klädernas skötselråd. Skjorta 1: Skjorta 2: Skjorta 3: Hjälp Johan att välja den skjorta som blir ren och slät med minsta möjliga arbetsinsats och miljöpåverkan. a) Vilken är det? Varför? Dra slutsatsen av skötselråden. b) Vad betyder skötselråden på den skjorta du väljer? Bra jobbat! Nu kan Du allt Du behöver veta om tvätt! 5

6 Mat för fattig gourmet - soppa Uppgift I mitten av månaden kan det vara tomt i plånboken och långt kvar till lön, då kan det vara bra att kunna göra en god och mättande soppa. Ni ska i er grupp tillaga en soppa som är billig, god och matig. Eftersom ni även ska bjuda på soppan till en annan grupp är det viktigt att ni tänker på att kolla upp om det finns allergier, vegetarianer eller övriga specialkoster. Recept hittar ni i böcker eller på nätet. Vi väljer att bjuda på: Receptet har vi hämtat från: Hur många ska ni bjuda? Pris per person: Att tänka på Planering och organisation Hygien Redskap och teknisk utrustning Tallriksmodellen Måltidsmiljön Omdöme om arbetsprocessen och resultat Vad är jag nöjd med? Vad kan jag göra bättre nästa gång? Valet av måltid motiverar jag såhär utifrån: Hälsa Ekonomi Miljö 6

7 Bakboden baka valfritt bröd Uppgift Ni ska baka ett matbröd som ska avnjutas tillsammans med gruppen som tillagar soppan. Ni ska också göra en ungefärlig prisjämförelse mellan ert hembakta och ett likadant köpt. Recept hittar ni i böcker eller på nätet. Tänk på att kolla upp om det finns någon i gruppen som är allergisk mot något ex. gluten eller laktos. Kolla att alla ingredienser finns hemma innan ni sätter igång. I denna uppgift ingår även en praktisk hemläxa, ni ska baka ett matbröd som intygas av hemmet. Vi väljer att baka: Receptet har vi hämtat från: Hur många ska ni baka till? Pris hembakat: Pris köpt: Att tänka på Planering och organisation Hygien Redskap och teknisk utrustning Måltidsmiljön Omdöme om arbetsprocessen och resultat Vad är jag nöjd med? Vad kan jag göra bättre nästa gång? Valet av måltid motiverar jag såhär utifrån: Hälsa Ekonomi Miljö 7

8 Repetitionsfrågor på mjöl, bröd och bakning 1. Skriv sant eller falskt efter dessa påståenden: Jästen jäser bäst om den blandas med kokhett vatten Jästen blandar man i sist i degen så att den inte arbetas sönder Bakpulver blandas ut i varmt degspad Bakpulver blandas med mjöl innan man blandar det med degspad Jäst utvecklar alkohol och kolsyra vid jäsning För mycket mjöl i degen gör att brödet blir torrt Bullar gräddas omkring 30 min i 250 C Rågsikt är en blandning av vetemjöl och grahamsmjöl 2. Ge två exempel på degspad. 3. Hur vet man att ett bröd är färdigjäst? 4. Hur vet man att ett bröd är färdigt i ugnen, om man inte tagit tid? 5. Ibland står det i recepten att man ska pensla sitt bröd. Vad är syftet med penslingen? 6. Om du vill ha en mjuk skorpa på ditt gräddade bröd hur gör du då? 7. Om du vill ha en hård skorpa på ditt gräddade bröd, hur gör du då? 8. Ge exempel på: - Ett siktat mjöl - Ett fullkornsmjöl 9. Varför är det bra att äta fibrer? Minst 2 exempel. 10. Nämn en vattenlöslig vitamin som det finns mycket av i bröd 11. Om man är glutenintolerant, tål man då: - Vetemjöl - Maizenamjöl - Potatismjöl 8

9 Sveriges mästerkock utvald råvara Uppgift Ni ska i er grupp tillaga en måltid med hjälp av givna livsmedel som finns hemma. Ni ska träna på att använda er av något eller några tekniska hjälpmedel, som t ex matberedare och elvisp. Eftersom måltiden ska lagas till en annan grupp så är det viktigt att ni tänker på att kolla upp om det finns allergier, vegetarianer eller övriga specialkoster. Recept hittar ni i böcker eller på nätet. Vi väljer att bjuda på: Receptet har vi hämtat från: Hur många ska ni bjuda? Pris per person: Att tänka på Planering och organisation Hygien Redskap och teknisk utrustning Tallriksmodellen Måltidsmiljön Omdöme om arbetsprocessen och resultat Vad är jag nöjd med? Vad kan jag göra bättre nästa gång? Valet av måltid motiverar jag såhär utifrån: Hälsa Ekonomi Miljö 9

10 Planera din provlunch praktiskt prov Uppgift Du ska planera och organisera en lunch som ska tillagas till dig och en gäst. Du ska även näringsberäkna måltiden i kostkoll. Recept tas från böcker eller nätet. Jag väljer att bjuda på: Receptet har jag hämtat från: Att tänka på Planering och organisation Budget Inköpslista Tallriksmodellen Hygien Redskap och teknisk utrustning Måltidsmiljön Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar på ett enkelt sätt hur proportionerna bör vara mellan olika livsmedel i huvudmålen. Rita upp hur din sammansättning av måltiden är här bredvid. Planering och organisation av min provlunch hur går du tillväga? 10

11 Valet av måltid motiverar jag så här utifrån Hälsa Ekonomi Miljö Omdöme om arbetsprocessen och resultat ifylles efter det praktiska provet Vad är jag nöjd med? Vad kan jag göra bättre nästa gång? 11