UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency"

Pernilla Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket

2 Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

3 Stoppad netto avskogning till 2020 kan reducera de årliga CO 2 emissionerna med 1.5 miljarder ton kol Genom att plantera träd och använda mindre intensiva brukningsmetoder i jordbruket, kan markens kolförråd stabiliseras och ökas Genom att tillföra dessa åtgärder till målen för förnybar energi kan netto emissionerna av CO 2 reduceras med 80% till (Lester Brown, WRI) Photo Credit: istockphoto / AVTG

jordbruket, kan markens kolförråd stabiliseras och ökas Genom att tillföra dessa åtgärder till målen

4 Plan B Carbon Dioxide Emissions Reduction Goals for 2020

5 Sedan början på den Industriella Revolutionen, har atmosfärens koldioxidhalt (CO 2 ) ökat från 277 ppm (parts per million) till 387 ppm Förbränning av fossila bränslen kol, olja, och naturgas emitterar 7.5 miljarder ton kol varje år Enbart den globala nettoavskogningen släpper ut 1.5 miljarder ton kol varje år NärCO 2 ackumuleras, stiger den globala temperaturen (växthuseffekten) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

5 miljarder ton kol varje år Enbart den globala nettoavskogningen släpper ut 1.

6 Avverkad trädjätte för vidaretransport

7 Avskogningens storlek Land: Årlig minskad skogsareal: Land: Årligt ökad skogsareal: hektar hektar 1. Brasilien Kina Indonesien Spanien Sudan Viet Nam Burma USA Zambia Italien Tanzania Chile Nigeria Cuba DR Congo Bulgarien Zimbabwe Frankrike Venezuela Portugal 40 Summa totalt: Summa totalt: FAO: TABLE 2.6 Global Forest Resources Assessment 2005

Zambia - 445 5. Italien 106 6. Tanzania - 412 6. Chile 57 7. Nigeria - 410 7. Cuba 56 8. DR Congo - 319 8. Bulgarien 50 9.

8 UNFCCC förhandlingar om REDD IPCCs Special Report on LULUCF (år 2000), tog upp avskogningen med ett värde 13,7 Mha per år för tropikerna. Deforestation var en känslig fråga. Vid COP 11 i Montreal (år 2005) inleddes förhandlingarna om REDD inom SBSTA. Ett mandat begränsat till Avskogning. Forest Degradation togs senare in definierat som skogsutglesning (minskade kollager i delvis avverkad skog).

Vid COP 11 i Montreal (år 2005) inleddes förhandlingarna om REDD inom SBSTA.

9 UNFCCC förhandlingar om REDD - 2 Mandatet har successivt utvidgats för REDD. COP 13 i Bali (år 2007) talar om REDD inom ramen för Bali Action Plan BAP, där det sorterar under Mitigation i beslut 1/CP.13, 1.(b) (iii): Policy approaches and positive incentives on issues relating to REDD ; and the role of conservation, sustainable management of forests and enhancement of forest carbon stocks in developing countries; Texten före semikolonet är mest angelägen för stora avskogningsländer som Brasilien och Indonesien, resten lyftes in av Indien med viss hjälp från Kina.

(b) (iii): Policy approaches and positive incentives on issues relating to REDD ; and the role of conservation, sustainable management of

10 UNFCCC förhandlingar om REDD - 3 Aktuella läget i förhandlingarna: Vid COP 14 i Poznan, dec 2008, antogs ett arbetsprogram för REDD för år 2009 tom COP 15 Det innebär intensifierad aktivitet med inlagor, bl.a. en inlaga om hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkningar Ett expertmöte om beräkning av referensnivåer Tekniskt underlag för kostnadsberäkning att införa skogsinventering och övervakningssystem för skog och mark. Organisationsutveckling. Sedan 2006 har tre arbetsmöten workshops hållits om metodutveckling, främst om beräkning av kollager

aktivitet med inlagor, bl.a. en inlaga om hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkningar Ett expertmöte om beräkning av referensnivåer

11 Fonder Finansiering av REDD WB-FCPF (Forest Carbon Partnership Facility) 37 länder nu listade för READINESS, dvs att förbereda PILOT projekt som sedan efter 2012 kan ge nationella fullskaleprogram för REDD+ UN-REDD, nybildad fond där FAO, UNDP och UNEP bidrar till att få till stånd och genomföra REDD-projekt. Ska finansieras genom GFCM (Global Forest Carbon Mechanism) NORGE fonden har avsatt 3 miljarder NOK per år i fem år för REDD. Avser finansiera inventeringar, nya institutioner och kapacitetsuppbyggnad för REDD EU ska bidra till GFCM och via auktionering av EU-ETS

12 Finansiering av REDD - 2 EUs mål för REDD: En viktig del av ett COP 15 avtal Avskogningen halveras till 2020 jämfört med och balanseras mot hållbar markanvändning till 2030 EU-ETS: minst 20 % från auktionering av utsläppsrätter bör användas för klimatåtgärder inklusive till REDD (enligt förslag från utvärderingen av ETS) Behoven: miljarder per år krävs för att nå 2020-målet. EU uppskattar att 5 % av inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter år 2020 kan ge 1,5-2,5 miljarder Sverige är intresserat av marknadslösningar och kan överväga räkna in krediter från undviken avskogning i en framtida klimatregim och även i EU-ETS på sikt

utvärderingen av ETS) Behoven: 15-25 miljarder per år krävs för att nå 2020-målet.

13 Svedjebränning i tropikerna

14 REDD - Synergier REDD skiftar fokus från exploatering till hållbar användning av naturresurser som skog och mark Inom REDD ska metoder för uppskattning av ökade kollager i skogen utvecklas och för bevarande av skog, hållbart skogsbruk - SFM och ökad skogsareal. Dessa frågor blir Nationella angelägenheter Framgång med att genomföra REDD kan ge det bästa uttrycket för att - minska effekten av Klimatförändringarna - bevara den Biologiska Mångfalden - praktiskt bidra till fattigdomsbekämpningen - stödja Lokal- och Ursprungsbefolkningarna

Dessa frågor blir Nationella angelägenheter Framgång med att genomföra REDD kan ge det bästa uttrycket för att - minska effekten av

15 Kronsluten Tropikskog

16 REDD Strategier Brasilien har välutvecklad övervakning genom RS vill främst koncentrera sig på minskad avskogning Finansiering via fonder säger nej till marknadslösningar Regnskogskoalitionen en lös sammanslutning av ca 40 länder, främsta talesmän PNG, Costa Rica, Panama, afrikanska länderna i Kongobäckenet. Blandade förutsättningar metodmässigt. Vill se en stegvis process i 3 faser: 1. Readiness är en förberedelse fas finans via ODA 2. Uppskalad fas med Pilotprojekt, finansieras med ODA, Fonder och länkar till marknaden 3. REDD + i full skala finansieras via fonder, marknadslösningar

Kongobäckenet. Blandade förutsättningar metodmässigt. Vill se en stegvis process i 3 faser: 1. Readiness är en förberedelse fas finans via ODA 2.

17 REDD Strategier 2 Indien, Kina och några andra länder med begränsad nettoavskogning bedriver stora beskogningsprojekt som kan leda till SFM. Stora resurser satsas redan på skogsbruk och hållbar markanvändning. ODA och Fonder men även marknadslösningar finansierar Annex 1 länderna: Paraplygruppen med USA, Kanada; Australien, Nya Zeeland, Japan mfl vill se en möjlighet att lösa in REDDkrediter mot kommande klimatåtaganden. EU vill se en liknande mekanism för sina ev. REDDkrediter men de ska i så fall ge en additionalitet utöver vad kommande klimatåtagande kräver.

ODA och Fonder men även marknadslösningar finansierar Annex 1 länderna: Paraplygruppen med USA, Kanada; Australien, Nya Zeeland, Japan mfl

Relevanta dokument

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord