Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing
|
|
- Camilla Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing
2 Första boken 1963: Man, Land and Food Grundade Worldwatch Institute 1974 (och ledde det i 26 år) Författare (eller medförfattare) till 50 böcker Publicerad på 40 språk Grundade Earth Policy Institute 2001 Hedersdoktor vid 24 universitet
3 Senaste boken Plan B Uppdrag: rädda jorden! 2008 Utgiven på 25 språk Presentationen gjord av Addera Förlag och det svenska Plan B-nätverket
4 Sammanfattning Vår civilisation är illa ute Lärdomar från Kina Tre nya påfrestningar - Oljetoppen - Hotande livsmedelsbrist - Klimatförändringen Kollapsande stater Omslagspunkter Hög tid för Plan B Stabilisera folkmängden, utrota fattigdomen Återställa jordens ekologiska system Plan B-budgeten Stoppa klimatförändringen Koldioxidskatt Bitar i pusslet Vi måste sätta fart Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
5 Vår civilisation är illa ute Världen står inför en mängd svårigheter - som går att hantera med Plan B Snabb befolkningstillväxt, utbredd fattigdom, svält och sjukdomar i många länder Grundvattennivåer sjunker och floder torkar ut Skogar krymper Jordar eroderar och betesmarker förvandlas till öken Arter försvinner och haven fiskas ut Photo Credit: istockphoto / Steven Allan
6 Lärdomar från Kina Om Kinas inkomst per person når USAs nivå år 2030 (och om kinesernas konsumtionsmönster är likadant som amerikanernas) kommer Kina att: - konsumera dubbelt så mycket papper som världen producerar idag - ha 1100 miljoner bilar (Nu finns det 860 miljoner bilar i världen totalt) - behöva asfaltera en lika stor areal som den som Kina odlar ris på idag - förbruka 98 miljoner fat olja/dag (Hela världen förbrukar idag 86 miljoner fat/dag) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
7 Lärdomar från Kina Vår nuvarande ekonomiska modell kommer inte att fungera för Kina. Om den inte fungerar för Kina kommer den inte att fungera för Indien heller - och inte för resten av de 3 miljarder människorna i utvecklingsländerna. Och i vår värld med globalt sammanhängande ekonomier kommer den inte att fungera för de industrialiserade länderna heller. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
8 Plan A måste överges Dagens bilcentrerade köp-och-släng-ekonomi, som baseras på förbränning av fossila bränslen kommer inte att kunna fungera länge till. Vår civilisation behöver bygga en ny typ av ekonomi: som har ett mångsidigt transportsystem som baseras på förnybara energikällor som återvinner och återanvänder allt Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
9 Tre nya påfrestningar 1. Oljetoppen 2. Hotande livsmedelsbrist 3. Klimatförändringen och alla kan hanteras med Plan B!
10 Oljetoppen De 20 största oljefälten upptäcktes mellan år 1917 och 1979 Sedan 1981 har oljeutvinningen överstigit de nya upptäckterna med bred marginal Världens reserver av naturlig, lätt utvunnen olja minskar för varje år och är snart förbrukade I en värld där oljeproduktionen inte längre ökar kan ett visst land få mer olja bara om något annat land får mindre. Photo Credit: istockphoto / Brasil2
11 Hotande livsmedelsbrist Utbudet stagnerar Det finns inte mycket outnyttjad åkermark kvar Potentialen att öka bevattningen är liten Skördarna ökar allt långsammare Efterfrågan ökar Världens befolkning ökar med minst 70 miljoner/år 4 miljarder människor vill flytta uppåt i näringskedjan och äta mer spannmålsintensiva köttprodukter Mat eller bränsle? Ökad biobränsleproduktion betyder att bilar och människor konkurrerar om skördarna Antalet hungriga människor i världen minskade mellan år 1970 och Nu växer antalet och det kommer att fortsätta att växa om inte dessa trender vänds. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
12 Klimatförändringen Sedan industrialiseringen tog fart har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 277 till 387 ppm Förbränning av fossila bränslen kol, olja och naturgas släpper ut 7,5 miljarder ton kol varje år Avskogning ger utsläpp på 1,5 miljarder ton kol/år El-produktion och transporter står för de största utsläppen av CO 2 - och kolkraftverken är värst När CO 2 ackumuleras i atmosfären stiger temperaturen Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
13 1,5 Gt kol/år Atmosfären 46 % 4,2 Gt kol/år 7,5 Gt kol/år Land 29 % 2,6 Gt kol/år Hav 26 % 2,3 Gt kol/år Fate of Anthropogenic CO2 Emissions ( ) Canadell et al. 2007, PNAS (updated)
14 Genomsnittlig global temperatur och atmosfärens koldioxidhalt,
15 Ökande temperatur ger missväxt Jordens temperatur har ökat med i genomsnitt 0,6 C sedan 1970 FNs klimatpanel (IPCC) bedömer att jordens medeltemperatur kan komma att öka med 1,1-6,4 C under detta århundrade Ökande temperaturer skapar hårdare stormar och fler värmeböljor som leder till missväxt Photo Credit: istockphoto / dra_schwartz
16 Issmältning Vattenreservoarerna i bergen försvinner Bergsglaciärerna försvinner snabbt runt omkring i världen Himalayas glaciärer förser de stora floderna i Asien med vatten under den torra säsongen. Dessa floder är nödvändiga för bevattningen av jordbruket i regionen Om avsmältningen fortsätter i nuvarande takt kan floder som Gula floden, Mekongfloden, Ganges, Indus m.fl. bli årstidsberoende vilket skulle minska vete- och risskördarna dramatiskt Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
17 Issmältning Stigande hav Ismassiven på Grönland och i Västantarktis smälter allt fortare Tillsammans innehåller de tillräckligt mycket vatten för att höja världshaven med 12 meter En enda meter skulle lägga 40 % av Bangladesh under vatten En havshöjning med 10 meter skulle översvämma lågt belägna jordbruksområden och tvinga 600 miljoner människor att flytta Risken är överhängande att klimatförändringen skenar bortom all kontroll. Sen kan vi inte längre hindra att stigande temperaturer, smältande is och stigande hav skapar livsmedelsbrist, kaos och gigantiska flyktingströmmar. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
18 Påfrestningarna ökar Bördan av olösta världsproblem växer och nya läggs till listan hela tiden Risken finns att dessa problem hopar sig och att allt fler stater faller sönder på grund av dem Photo Credit: istockphoto / Steven Allan
19 Kollapsande stater Stater kollapsar när regeringar förlorar kontrollen över hela (eller delar av) sitt territorium och inte längre kan garantera sitt folks säkerhet Snabbt växande befolkning, utarmning av resurser och politisk stress driver fler länder såsom Afghanistan, Haiti och Sudan mot sönderfall. Detta ökar instabiliteten runt om i världen år för år. Hur många stater måste kollapsa innan civilisationen själv faller sönder? Photo Credit: istockphoto / wweagle
20 Omslagspunkter Hinner vi ta itu med de underliggande orsakerna till att stater kollapsar innan konsekvenserna blir globala? Hinner vi stoppa avskogningen innan Amazonas regnskog torkar ut och riskerar att brinna upp? Hinner vi stänga kolkraftverken innan istäckena på Grönland och i Västantarktis går förlorade? Hinner vi sänka atmosfärens koldioxidhalt innan temperaturen stiger i en ond spiral bortom all kontroll? Att fortsätta som förut fungerar inte längre -det är hög tid för Plan B Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
21 Hög tid för plan B Plan B har fyra mål: 1. Stabilisera folkmängden 2. Utplåna fattigdomen 3. Återställa jordens ekologiska system 4. Stabilisera klimatet Missar vi ett kommer vi troligen missa alla Photo Credit: istockphoto / Joe Gough
22 Stabilisera folkmängden och utplåna fattigdomen Allmän grundläggande utbildning Avskaffande av analfabetism bland vuxna Skollunchprogram i de 44 fattigaste länderna Mödra- och barnavårdsinsatser i de 44 fattigaste länderna Reproduktiv hälso- och familjeplanering Allmän grundläggande hälsovård Överbryggande av kondomklyftan Total årlig kostnad = 77 miljarder dollar Dessutom behövs skuldavskrivningar för fattiga länder och borttagna jordbrukssubventioner i rika Photo Credit: istockphoto / Wallenrock
23 Återställa jorden Trädplantering för att minska översvämningar och bevara jordlager Trädplantering för att ta upp koldioxid Skydd av matjord på odlade arealer Återställande av betesmarker Återställande av fiskbestånden Skydd av den biologiska mångfalden Stabilisering av grundvatten Total årlig kostnad = 113 miljarder dollar Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven
24 Plan B budget Årlig kostnad (miljarder dollar) Grundläggande sociala mål 77 Återställande av jorden 113 Total budget 190 Detta motsvarar en sjättedel av världens militärutgifter! Photo Credit: istockphoto / prill
25 Stabilisera klimatet Kapa världens CO 2 utsläpp med 80 % till 2020, för att förhindra att koldioxidhalten i atmosfären överstiger 400 ppm. (Den är cirka 387 ppm idag.) Photo Credit: istockphoto / Grafissimo
26 Stabilisera klimatet Tre delar: 1. Öka energieffektiviteten och lägga om transportsystemen 2. Byta ut fossila bränslen mot förnybar energi 3. Stoppa avskogningen och plantera miljardtals träd för att binda koldioxid Med dessa tre metoder kan världen bli kvitt alla kolkraftverk - de 2400 som redan finns och de 1370 som planeras fram till Photo Credit: istockphoto / Grafissimo
27 Öka energieffektiviteten Byggnader Bättre isolering och effektivare utrustning kan minska energiförbrukningen med % Belysning Om hela världen bytte ut glödlamporna mot lågenergibelysning skulle elförbrukningen minska med 12 %, vilket motsvarar 700 kolkraftverk Apparater och vitvaror Om länder i allmänhet krävde att alla nya apparater hade bästa kända teknik skulle ytterligare 700 kolkraftverk kunna stängas Photo Credit: istockphoto / IsotopeStudios
28 Öka energieffektiviteten Industri Ökad energieffektivitet inom koldioxidutsläppens tungviktare (kemi, petrokemi, stål och cement) ger stora möjligheter att minska efterfrågan på energi Transporter Omstrukturering av transporter mot tåg, spårvagn och snabba bussystem, skulle spara energi och göra det säkrare för cyklister och gångtrafikanter Överflyttning från oljebaserade till elbaserade transporter skulle ge stora vinster (bl.a. Plug inhybrider) Photo Credit: istockphoto / IsotopeStudios
29 En förändrad bilism Plug-in-hybridbilar som drivs främst av koldioxidfri vind-el och sol-el kan användas för korta sträckor Om man kombinerar plug-in-hybrider med kraftigt utbyggd vindkraft kan man ladda bilbatterierna på natten till mycket låg kostnad Photo Credit: istockphoto / mm88
30 Energieffektiviseringen i Plan B 1 Exajoule =10 18 joule = 1 triljon joule
31 Byta ut fossila bränslen mot förnybar energi Vind Sol Geotermisk Småskalig vattenkraft Tidvatten Vågkraft Biobränsle Photo Credit: istockphoto / Gary Milner
32 Vindkraft Hörnstenen i Plan B - finns i överflöd och blåser gratis - kan utnyttjas i olika stora kraftverk Går att bygga ut fort Blir allt billigare Plan B mål: klara 40% av världens elbehov med vindkraft Världens samlade installerade vindkraftskapacitet (megawatt)
33 Solkraft Världens samlade solcellsproduktion (megawatt) Tekniken innefattar solceller, solvärmekraftverk och solfångare för värme och varmvatten Solljuset som träffar jorden under 1 timme skulle räcka åt hela världsekonomin i 1 år Photo Credit: istockphoto / katyakatya
34 Geotermisk energi Jordskorpans översta 10 kilometer innehåller gånger den energi som finns i världens oljeoch gasreserver Plan B mål: öka den geotermiska uppvärmningen och den geotermiska elproduktionen Photo Credit: istockphoto / Animean
35 Världens fördelade elproduktion år 2006 och Plan B ekonomins 2020 Procent Vattenkraft 15,8 Kärnkraft 15 Naturgas 19,7 Förnybar utom vattenkraft 3,4 Biomassa 5,8 Sol 11,4 Vind 38,8 Geotermisk 6,5 Olja 6,2 Kol 39,9 Vattenkraft 21,5 Kärnkraft 11,5 Naturgas 4,6 Källa: EPI och IEA
36 Stoppa avskogningen och plantera träd Nettoavskogningen står idag för utsläpp av koldioxid som motsvarar 1,5 miljarder ton kol/år Med trädplantering och bättre jordbruksmetoder kan vi öka upptagningen av koldioxid och minska jorderosionen. (Ett träd i tropikerna binder 50 kg per år i år mot 13 kg i Sverige) Lägger man detta till målen om förnybar energi skulle koldioxidutsläppen minska med 80 % till Photo Credit: istockphoto / AVTG
37
38 Koldioxidskatt Problem: priset på fossila bränslen motsvarar inte deras kostnader för klimatförändringen. Marknadspriset talar inte ekologisk sanning. Lösning: skatteväxling Plan B förslag: Global skatt på koldioxidutsläpp med 20 dollar/ton. Skatten ökas varje år tills den uppgår till 200 dollar/ton år Använd denna intäkt till att reducera inkomstskatterna. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
39 Snabb omställning av ekonomin är möjlig När USA trädde in i andra världskriget omstrukturerade man ekonomin totalt på bara några månader. Denna kraftansträngning genomfördes för att skydda USA. Att rädda civilisationen kommer att kräva en lika brådskande, men mycket större insats. Vi har teknikerna och resurserna att genomföra Plan B! Vad som krävs nu är att skapa den politiska viljan. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
40 Bitar i pusslet Länder och städer runt om i världen kan ge en försmak av vad som är möjligt: I Köpenhamn cyklar 36% av pendlarna till arbetet. Iran minskade sin befolkningsökning år med hjälp av nationella program för läskunnighet, hälsovård och familjeplanering antalet barn per familj sjönk från 7 till 3! Kina har 40 miljoner solfångare på taken, vilket motsvarar 54 kolkraftverk. Japans höghastighetståg flyttar hundratusentals passagerare varje dag - utan förseningar. Photo Credit: istockphoto / sandernagel
41 Bitar i pusslet Sydkorea, som var nästan helt trädlöst efter Koreakriget, har idag skog på 65 % av arealen. I Filippinerna får 19 miljoner människor sin el från geotermiska värmekraftverk. I Tyskland har en systematisk skatteväxling från arbete till energi reducerat de årliga koldioxidutsläppen med 20 miljoner ton och skapat nya arbetstillfällen mellan år 1999 och Danmark får 20 % av sin el från vind och siktar mot 50 % I USA har man sedan år 2007 bordlagt förslag om 90 nya kolkraftverk. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
42 Vi måste sätta fart Att rädda jorden är ingen åskådarsport. Vad kan du göra? Lär dig mer om miljöfrågor och gör stegvisa ändringar i ditt liv Hjälp till att informera: skicka insändare, använd Internet osv Aktivera dig inom ett område som är viktigt för dig, t.ex. att motarbeta kolkraft och avskogning eller jobba för skatteväxling Bli politiskt engagerad: se till att våra politiskt valda förstår vad som är viktigt Vad bör Sverige göra? Visa vägen! Införa en växande koldioxidskatt med skatteväxling Öka biståndet och utforma det rätt Styra in Vattenfall på förnybar energi (genom riksdagsbeslut) Satsa på att bli koldioxidneutralt Photo Credit: istockphoto / Denisenko
43 Valet är vårt! Skall vi fortsätta med business-as-usual, d.v.s. med en ekonomi som förstör naturens ekosystem tills vi utplånar oss själva? Eller... skall vi använda Plan B och bli den generation som lade om riktningen och valde en väg med hållbar utveckling? Valet är vårt, men det kommer att vara avgörande för livet på jorden i all framtid. Photo Credit: istockphoto / kycstudio
44 Läs mer på och det svenska Plan B-nätverket Addera Förlag samt svenska Plan B nätverket
Plan B 4.0 Uppdrag: rädda civilisationen!
Kort presentation av Plan B 4.0 Uppdrag: rädda civilisationen! av Lester R. Brown Huvuddrag Civilisationen är illa ute Hungern brer ut sig Livsmedelspriserna ökar snabbt Hur hamnade vi här? Matbristens
Läs merKort presentation av Plan B. av Lester R. Brown. www.svenskaplanb.se. (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström. almstrom@svenskaplanb.
Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström almstrom@svenskaplanb.se 6-7 mars 2013 www.svenskaplanb.se Första boken 1963: Man, Land and Food Worldwatch
Läs merMer om Plan B finns på www.svenskaplanb.se. Mer av James Hansen finns på www.framtidsverket.se. Denna presentation kan laddas ner på
Mer om Plan B finns på www.svenskaplanb.se Mer av James Hansen finns på www.framtidsverket.se Denna presentation kan laddas ner på www.svenskaplanb.se/fristad.pptx eller som pdf www.svenskaplanb.se/fristad.pdf
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merSpelinstruktioner och material
Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merUNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merInstuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merDalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970
100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merVadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.
Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merWASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs merDet minsta vi kan göra är så mycket som möjligt
Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt Norrköping Pär Holmgren Naturskadespecialist, Länsförsäkringar AB par.holmgren@lansforsakringar.se Twitter: @ParHolmgren #klimat 2 Vad står på spel? Mat-
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merKlimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merVÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)
Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merEnergy [r]evolution - sammanfattning
Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merSolelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion
Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda
Läs merKlimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merSÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET
SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET PROBLEMET ÄR UTSLÄPPEN 70% - FOSSIL ENERGI 15% - JORDBRUK 15% -SKOGSAVVERKNING HÄR KAN VI BO & ODLA SKOG JORDEN EFTER 2050 4 GRADER
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merVarifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merFORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se
FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merEn utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Läs mer100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merSolceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merLycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.
EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merSifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1
Sid 1 Q3 Hur ofta tänker du på klimatförändringarna och den globala uppvärmningen? Så gott som dagligen ----------- 18 16 20 23 17 13 21 22 17 9 16 24 17 17 26 Någon gång i veckan ------------ 31 28 33
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merVa!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merKonkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN
Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merKoldioxidinfångning och lagring (CCS)
N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning
Läs mer2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?
Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer
Läs merMänniskan, resurserna och miljön
Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related
Läs merStudiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Läs merBEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
Läs mer