Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm"

Camilla Larsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/ Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare Seminarieserien

klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet

2 Temperaturkoll på svensk klimatpolitik! Isarna smälter men klimatpolitiken svalare! Brist på ledarskap Sverige hängs ut internationellt! Regeringen driver maximal flexibilitet, dvs tillåta oss göra så mycket som möjligt borta. Skamgränsen nådd Sverige verkar för 80% på bortaplan inom ansvarsfördelningen! Borde vara noll! 4 Helhetsgrepp! Poängen: Både Hemläxa och Marshallplan Minst 40% minskning i EU till Bidra till minst lika mycket och kanske tom dubbelt så mycket till minskningar i fattigare länder! Dessutom stöd till anpassning i u-länder och hindra avskogningen i tropikerna 5 2

Skamgränsen nådd Sverige verkar för 80% på bortaplan inom ansvarsfördelningen! Borde vara noll! 4 Helhetsgrepp!

3 Se möjligheterna! En fråga om perspektiv! Kostnadseffektivitetsargumentet håller inte det är inte billigare borta! Finanskrisen öppnar för nya, nödvändiga grepp: Global Marshallplan, omställning och omfattande offentliga investeringar som drar med näringslivet. 6 VD:ar: EU behöver tuffare regler! 7 av 10 vd:ar - EU ska ha tuffare regler 4 av 10 vd:ar - regeringen ska införa tuffare utsläppsregler i Sverige än i resten av världen Källa: Veckans Affärer: nov

investeringar som drar med näringslivet. 6 VD:ar: EU behöver tuffare regler!

4 Affärsmöjlighet i klimatarbetet 84 % av Sveriges 500 största företag ser affärsmöjligheter i sitt klimatarbete Företagen satsar 230 miljarder på klimatfrågan = 4 % av omsättningen Källa: Veckans Affärer: nov 08 Jmf höstkonferensen 08: Hela välfärden halva energin. 8 CDM inte någon lösning! Clean Development Mechanism (CDM) är inte någon lösning! Minskar omställningstrycket hemma! Bidrar inte till strukturomvandling och genuin, hållbar utveckling i fattigare länder! 9 4

höstkonferensen 08: Hela välfärden halva energin. 8 CDM inte någon lösning!

5 CDM inte någon lösning! Clean Development Mechanism (CDM) är inte någon lösning! I bästa fall grädde på moset om kraftfullt förbättrad kvalitet Stora problem med kvalitet och additionalitet om inte additionella bidrar CDM till utsläppsökningar! 10 Nya mekanismer krävs! Strukturomvandling och nödvändinga förändringar kräver nya verktyg och mekanismer! Globala fonder för finansiering och teknologiöverföring underställda klimatkonventionen. Investeringsplaner som gemomsyras av hållbarhetstänkande och långsiktighet. G77 framåt och konstruktiva medan Sverige och EU sitter tysta. 11 5

utsläppsökningar! 10 Nya mekanismer krävs! Strukturomvandling och nödvändinga förändringar kräver nya verktyg och mekanismer!

6 Starkt stöd för offensiv klimatpolitik! Klimatuppropet lämnas till Reinfeldt 3 dec 12 Klimatuppropet I eftermiddag lämnar vi över klimatuppropet som stöds av flera företag, vd-nätverk, organisationer, fack, ledande politiker och mer än enskilda till stöd för att politikerna agerar nu så att: växthusgasutsläppen i Sverige minskas med minst 40 % till 2020 från nivån 1990 kraftfullt öka stödet till klimatarbete i utvecklingsländer - utöver biståndet 13 6

av flera företag, vd-nätverk, organisationer, fack, ledande politiker och mer än 40 000 enskilda till stöd för att

7 Behovet: klimatarbete på 3 ben 1.Utsläppsminskningar nord tar historiskt ansvar och leder 2.Teknologisamarbete m och stöd till u-länder som är finansierat 3.Anpassning, hindrad avskogning i och stöd till u- länder - finansierat utöver biståndet 14 Finanskrisen ger hopp När politiska viljan finns kan världen agera samfälligt i ett nafs Stödet i krisens spår behöver riktas in på klimatomställning Öppnar för mer kvalitativ konsumtion t ex tjänstekonsumtion och att leva lättare Globalt rättviseperspektiv nödvändigt 15 7

Anpassning, hindrad avskogning i och stöd till u- länder - finansierat utöver biståndet 14 Finanskrisen ger hopp När politiska

8 Sverige, EU och klimatförhandlignarna 16 EU:s utmaning till 2020 ett exempel 1. Inhemska minskningar m 40 % i EU till år 2020 ljusblått 2. Stöd till klimatsmart utveckling i u-länder lika stort? mörkblått 3. Stöd till anpassning och avskogning därutöver? 18 8

9 Sverige: snack eller allvar med EU:s klimatpaket Sverige står upp för klimatet i finanskrisen, för 30 %-mål t 2020 o auktionering av utsläppsrätter MEN toppar ligan bland länder som vill slippa minska utsläppen inom EU och Bland de starkaste motståndarna mot finansieringslösningar till klimatarbete i utvecklingsländer Kritiseras av internationella miljörörelsen 19 EU:s utsläppsminskningar - vad vill EU? EU:s klimatpaket handlar om utsläppsminskningar för EU inte i EU Klimatpaket hanterar än så länge inte de andra två benen i klimatarbetet MEN EU-parlamentet vill åtgärda det och göra klimatarbetet mer trebent. 20 9

utvecklingsländer Kritiseras av internationella miljörörelsen 19 EU:s utsläppsminskningar - vad vill EU?

10 Små minskningar nu = minskat omställningstryck o stora årliga minskn sen för att klara 2050-målen Strategier att minska procent Utsläpp rel Trend Minus 80 % enl vetenskapliga rådet Minus 80 procent, jämn takt Minus 90 procent, jämn takt Minus 40/ Årtal Ex Sverige: lämpligaste sättet att i Sverige nå -90 % t 2050? 21 Stöd t klimatarbete i u-länder vad gör EU? Förslag som stöds av EU-parlamentet: 1. Hälften av auktionsintäkterna fr utsläppshandeln ska gå t klimatarbete i u-länder 2. 5 miljarder euro till anpassningsåtgärder i u-länder 2013 som ökar till 10 miljarder 2020 Ministerrådet: inget bindande förslag för 1 v sen vad har hänt sen dess? 22 10

Sverige nå -90 % t 2050? 21 Stöd t klimatarbete i u-länder vad gör EU? Förslag som stöds av EU-parlamentet: 1.

11 Stöd t klimatarbete i u-länder vad gör EU? CDM-projekten som fortsätter att finnas blir de mer högkvalitativa? Ministerrådet vill inte skärpa kvaliteten i lika hög grad som EU-parlamentet som vill ha mer fokus på förnybar energi och energieffektiviseringar t ex Sverige vill inte stärka kvaliten. Vill Sverige att skog, kolsänkor, kärnkraft ska in i CDM? 23 FN-förhandlingarna: Från Poznan till Köpenhamn Inget land bättre lämpat att ta globalt ledarskap än Sverige. Stora förväntningar i Syd! Tyvärr agerar Sverige kontraproduktivt och provocerande. Större låsningar i stället för förtroendeskapande

Sverige vill inte stärka kvaliten. Vill Sverige att skog, kolsänkor, kärnkraft ska in i CDM?

12 Ledarskap krävs! Globalt ledarskap krävs för att bryta upp låsningar mellan nord och syd. Konstruktiva idéer och lösningar som går utöver vad som nu förhandlas på detaljnivå är centralt Vetenskapliga realiteten och politiska verkligheten ligger oroande långt ifrån varandra 25 Knäckfrågorna inför Köpenhamn seminarieserie 26 12

Konstruktiva idéer och lösningar som går utöver vad som nu förhandlas på

13 Knäckfrågor (seminarierserie) Den dubbla utmaningen hur tackla rätten till utveckling och klimathotet samtidigt? Finansiering: hur får vi loss pengarna? Klimat-, mat-, finans- och utvecklingskrisen Hur hitta synergier i lösningar o nya visioner? 27 Knäckfrågor (seminarieserie) Teknologi, javisst men hur och vad? Sveriges och världens skogar mer än kolsänkor! Mot ett fossilfritt samhälle! Hur går vi före? 28 13

Klimat-, mat-, finans- och utvecklingskrisen Hur hitta synergier i lösningar o nya visioner?

14 Gemensam vision/minskning i Syd Den dubbla utmaningen hur tackla rätten till utveckling och klimathotet samtidigt? Utveckling, klimat och global rättvisa hur drastiskt minska utsläppen i syd och samtidigt göra mer energi tillgänglig för världens fattiga? Globala offentliga investeringar i förnyelsebar energi nödvändigt! 29 Gemensam vision/minskning i Syd Den dubbla utmaningen hur tackla klimathotet och rätten till utveckling samtidigt? Ambitiös hemmaläxa + trovärdiga finansieringsoch teknologilösningar först! Förhandla som helhet! Kyotoprotokollet hotat av differentiering 30 14

Globala offentliga investeringar i förnyelsebar energi nödvändigt!

15 Finansiering Hur får vi loss pengarna? Innovativa idéer på bordet Sverige och EU passiva. FN snarare än Världsbanken Hur blir svensk ind. vinnare när världen ställer om? 32 Gemensam vision/anpassning, bistånd och stöd till utsatta grupper Klimat-, mat-, finans- och utvecklingskrisen Hur hitta synergier i lösningar o nya visioner? Vilka systemlösningar krävs och vilka möjligheter öppnas för en helhetssyn och koherent utvecklingspolitik och vilka är fallgroparna? Hur lära av tidigare misstag och framgångar i bistånd och nord-syd-relationer? 33 15

32 Gemensam vision/anpassning, bistånd och stöd till utsatta grupper Klimat-, mat-, finans- och utvecklingskrisen Hur hitta synergier i

16 Teknologi Teknologi, javisst men hur och vad? Hur främja bra teknologi och undvika riskabla lösningar? Vilka teknologier är en del av visionen om ett hållbart, socialt rättvist och fossilfritt samhälle? Vilka teknologier bör vi passa oss för så vi inte skapar nya globala problem? 34 Skogar och kolsänkor Sveriges och världens skogar mer än kolsänkor! Vilken betydelse har världens skogar för klimatet och hur skyddar vi dem på bästa sätt? Hur främja biologisk mångfald, bevarande och lokalbefolkningars rättigheter? Varför ska vi inte koppla ihop bevarande av tropiska skogar med utsläppshandeln? 35 16

Vilka teknologier bör vi passa oss för så vi inte skapar nya globala problem? 34 Skogar och kolsänkor Sveriges och världens skogar mer än kolsänkor!

17 Minskning på hemmaplan/i nord Mot ett fossilfritt samhälle! Hur går vi före? Hur kan Sverige, EU och den rika världen minska sina utsläpp med minst 40% till 2020 och samtidigt skapa ett bättre samhälle? Vad är näringslivets roll i omställningen? 36 Knäckfrågor för klimatet Blir det något avtal? Vad krävs? Stora bindande åtaganden på hemmaplan (Annex 1) Tydliga och trovärdiga finanserings och teknologiöverföringsmekanismer Gemensamt ägande nya förtroenden Åtaganden från de största utsläpparna i Syd Nytt förhållningssätt från USA och Sverige/EU! Politiskt tryck för mkt högre ambitioner! 37 17

Vad är näringslivets roll i omställningen? 36 Knäckfrågor för klimatet Blir det något avtal? Vad krävs?

18 Tack! 18

Relevanta dokument

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,