Synpunkter på Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, delrapport version 22 december

Transkript

1 Naturvårdsverket Att. Reino Abrahamsson Vår referens/dnr: 5/2012 Er referens/dnr: - Stockholm Remissvar Synpunkter på Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, delrapport version 22 december Svenskt Näringsliv har fått ovanstående på remiss och vill lämna följande synpunkter. Det svenska arbetet med Färdplan Klimat 2050 Svenskt Näringsliv välkomnar EU-Kommissionens förslag roadmap towards a low carbon economy 2050, liksom det uppdrag som nu getts till Naturvårdsverket att analysera möjliga vägar för ett Sverige utan nettoutsläpp av klimatgaser. Det är viktigt att diskutera hur konkurrenskraft, tillväxt, välstånd och låg klimatpåverkan kan kombineras, samt ge en riktning för hur klimatpolitiken ska utvecklas. Ett långsiktigt visions- och scenarioarbete kan bidra till en förutsägbarhet inom klimatpolitiken som vore positiv för aktörerna inom näringslivet. Visionen för 2050 Centralt för arbetet är den vision vi medvetet eller omedvetet bär med oss för det framtida samhället. Hur Sverige och vår omvärld ser ut om 38 år är svårt att förutse, men de uppfattningar vi har idag färgar våra framtida val. Svenskt Näringsliv vill verka för en långsiktigt hållbar utveckling för Sverige och EU där vi kan balansera ekonomisk tillväxt, högt välstånd och stor miljöhänsyn. Vi tror att ett blomstrande och innovativt näringsliv är en oerhört central del i utvecklingen mot en koldioxidsnål ekonomi. Vår utgångspunkt är därför att år 2050 har Sverige ett konkurrenskraftigt näringsliv, vilket inkluderar en basindustri och SV E N S K T N Ä R I N GS L I V C ON FE D E R A T I ON OF SW E D I S H EN T E R P R I S E POS T A D R E S S /AD D R E S S : SE ST OC K H OL M BE S ÖK /VI S I T OR S : ST OR GA T A N 19 T E L E FON /PH ON E : + 46 ( 0) F AX: + 46( 0) kt nar i ng sl i v.s e OR G N R POS T GI R O: BA N K GI R O

2 2(5) en befintilg industri som fortsatt utvecklas, samtidigt som nya verksamheter tillkommer. Vägen framåt måste därmed utgöras av åtgärder som möjliggör en sådan utveckling och värnar om konkurrenskraften för det svenska näringslivet. Den största utmaningen ligger just i hur konkurrenskraft och framtida välstånd kan kombineras med ambitiösa klimatåtaganden, särskilt i avsaknad av en global klimatkontext. Att arbeta vidare mot att på sikt nå ett globalt klimatavtal (eller motsvarande där viktiga handelsparter gör jämförbara åtaganden) är därför av central betydelse såväl för att 2- gradersmålet ska klaras, som för Europas och Sveriges konkurrenskraft och välstånd. Inom ramen för arbetet med färdplaner såväl i Sverige som i EU bör det analyseras om det finns styrmedel och incitament som kan komplettera den nuvarande politiken för att dels nå målen, men också bättre ta tillvara på innovationskraften och affärsmöjligheterna i klimatomställningen. Näringslivets bidrag till minskade klimatutsläpp Näringslivet bidrar framförallt på två sätt till minskade klimatutsläpp: Det viktigaste bidraget är genom de produkter och tjänster näringslivet tillhandahåller. Svenska företag är bra på att ta fram produkter och tjänster som är resurseffektivare än genomsnittet och vi kan på ett sådant sätt bidra på global nivå detta är en av Sveriges styrkor. Det är viktigt att denna aspekt kommer in som en komponent i arbetet med färdplaner. Det andra bidraget är genom minskade utsläpp i egna (eller andra påverkbara) processer och verksamheter. Här har många företag ett bra och väl strukturerat arbete, och medvetenheten är stor. Dock är förutsättningarna för att minska utsläpp är olika för olika verksamheter/branscher. Det vi bedömer som mest utmanande är de sk. råvarubaserade utsläppen, där utsläpp av växthusgaser är en del av en produktionsprocess. Relevansen i alternativet noll nettoutsläpp i Sverige Sverige är inte isolerat från omvärlden. Även om det ingår i Naturvårdsverkets uppdrag, vill Svenskt Näringsliv lyfta frågan om relevansen i att titta på noll nettoutsläpp utan interaktion med omvärlden. Vår bedömning är att en större kostnadseffektivitet - likväl som utsläppsminskning - uppnås om vi interagerar med andra länder. Vi inser dock att det är oklart hur framtida växthusgasmarknader kommer att utvecklas och vilka möjligheter det kommer att finnas till handel i framtiden. Det är dock viktigt att denna aspekt hela tiden finns med var får vi mest klimateffekt för pengarna? En detalj i sammanhanget är hur Naturvårdsverket ser på EU-ETS roll efter Vår bedömning är att handelssystemet kommer att fortleva även därefter, utifrån de EU beslut som är tagna, varför det torde vara en rimlig utgångspunkt där det är något oklart vilken bedömning Naturvårdsverket gör (fotnot 18).

3 3(5) Energieffektivisering = minskad klimatpåverkan? Energieffektivitet och resurseffektivitet är två viktiga komponenter för näringslivets framtida konkurrenskraft och för minskade kostnader i samhället i stort. Det är dock inte självklart att ökad energieffektivitet alltid bidrar till minskade klimatutsläpp, särskilt inte för ett land som Sverige där såväl el som fjärrvärme produceras med mycket små utsläpp av koldioxid. Naturvårdsverket blandar i sitt resonemang ökad energieffektivitet och minskade klimatutsläpp som om de vore direkt länkade. Detta stämmer idag i vissa sektorer (exempelvis transportsektorn) men inte i alla (exempelvis bebyggelsesektorn). Vi skulle hellre se att Naturvårdsverket fokuserade på minskade klimatutsläpp för tydlighetens skull. Möjligheterna till ökad energieffektivitet är viktigt, men behandlas i andra processer och rapporter. Sektorsvis indelning Arbetet med Färdplan Klimat 2050 har delats in sektorsvis, vilket kan förefalla naturligt. Verkligheten är dock mer komplex än så, och många sektorer är integrerade i varandra. Därför finns en risk för att resultatet från detta arbete blir missvisande, och det vore värdefullt om arbetet med rapporter såväl som eventuella workshops och seminarier även beaktar att analysen kan genomföras med andra indelningar och på en mer övergripande nivå, såsom anges i uppdraget. Vägval och behov av känslighetsanalyser Det är av stor betydelse för om och hur visionen om noll nettoutsläpp ska kunna nås, vilken samhällsutveckling som antags samt hur vissa sektorer/tekniker utvecklas. Ett flertal känslighetsanalyser med olika variabler behövs. Exempel på analyser är olika antagande om den allmänna ekonomiska utvecklingen, näringslivets utveckling, global eller fragmenterat globalt agerande vad gäller klimat, försenad/avsaknad av CCS-tekniken, liksom vad en ökad konkurrens om biomassan innebär för måluppfyllelsen. Detsamma gäller kärnkraft och huruvida den är en del av energimixen eller ej år I analyserna bör näringslivets konkurrenskraft vara en parameter. En viktig komponent för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv är stabil tillgång till energi och pålitiliga transporttjänster med låga utsläpp av växthusgaser, till konkurrenskraftiga priser. En analys som rör det svenska elproduktionssystemet bör beröra sabilititeten i systemet och balansen mellan bas- regeler och intermittent kraft. Vilket eller vilka elproduktionstekniker som i framtiden står för produktionen av el bör avgöras av marknaden, men självklart har antaganden om olika kraftslags bidrag till elproduktionen 2050 av viktig betydelse, kärnkraftens roll år 2050 inte minst. Den studie som refereras till som IVL/WWF tar ingen som helst hänsyn till hur elsystemet ska kunna upprätthållas på dygns- eller timbasis då den endast tittar på energi producerad över året. Detta underlag och liknande bör därför användas med stor försiktighet och kompletteras med analyser av systemet.

4 4(5) Systemsyn behövs Det är många processer och skeenden som påverkar varandra varför systemsyn är viktigt. Ett exempel är energigasernas roll som kan bidra till minskade utsläpp och succesiv övergång till förnybara energiresurser i vissa sektorer, så som transporter och industriprocesser. Ett annat exempel är energieffektivisering i bebyggelsen som leder till minskat värmebehov, som i sin tur minskar värmeunderlaget som kan användas för produktion av el med biokraftvärme. Infrastrukturens utveckling är också en fråga av mer sysemövergripande karaktär som behöver belysas i arbetet. Delrapporten detaljerade synpunkter Delrapportens titel bör ändras, då den i dagsläget kan leda tanken fel. Uppdraget omfattar såväl utsläpp som upptag av växthusgaser, vilket inte framgår av delrapportens nuvarande titel nettoutsläpp bör användas även i titeln. Det vore också bra om det fortsatta arbetet med slutrapportens olika delar beskrivs i delrapporten. Struktur Naturvårdsverket har i sitt uppdrag en mycket snäv deadline, vilket möjligen avspeglas i delrapportens struktur. För att underlätta läsning och förståelse förordas att det som berör global nivå, EU-nivå samt svensk nivå delas in i olika stycken med underrubriker inom varje kapitel. I den nuvarande versionen blandas dessa perspektiv vilket kan förvirra läsaren och skapa otydlighet i rapportens budskap. Därtill bör delrapportens framställning av fakta, utdrag ur andra studier samt slutsatser dragna av Naturvårdsverket renodlas. Vilka delar som härrör från andra studier och vad som är Naturvårdsverkets egna ståndpunkter och slutsatser behöver tydliggöras. För att öka förståelsen kring Sveriges förutsättningar i det Europeiska samarbetet bör ett inledande stycke läggas till, som beskriver de svenska förhållandena och vad som skiljer oss från många övriga länder inom EU. Bland annat vårt kalla klimat, våra långa transportsträckor, vår elintensiva industri, vår redan idag koldioxidsnåla produktion av el och fjärrvärme, samt vår naturliga tillgång till vissa råvaror bör beskrivas i ett sådant stycke. Definitioner och begrepp Delrapporten bör ge större tydlighet i en rad definitioner, bland annat gällande begreppet nettonollutsläpp samt vad en kolsänka är och hur den kan användas. En lista med definitioner av olika begrepp vore ett bra komplement. Begreppet kostnadseffektivitet bör användas med eftertanke. Många gånger bör ordvalet snarare vara billigt gällande åtgärdskostnaden för att minska klimatutsläppen, då ingen hänsyn förefaller tas till övrig måluppfyllelse eller andra parametrar, såsom industrins konkurrenskraft, samhällets generella välstånd etc.

5 5(5) Avslutning För mer detaljerade synpunkter kring specifika frågor hänvisar Svenskt Näringsliv till svar från våra medlemsorganisationer Skogsindustrierna, Byggindustrierna, Transportgruppen, Jernkontoret, Plast och Kemi samt Bil Sweden (ev. med flera om jag missat någon). Näringslivet avser vara en aktiv part i diskussionen kring arbetet med Färdplan 2050, inte minst med fokus på hur vi på ett bättre sätt kan ta till vara på innovations- affärs- och tillväxtmöjligheterna i klimatomställningen. Vi ser fram emot att delta i de tema- /sektorsworkshops som planeras. Stockholm som ovan, Maria Sunér Fleming Kontaktuppgifter: Ansvarig Energi och Klimat Maria.suner.fleming@svensktnaringsliv.se Svenskt Näringsliv alt