Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1
|
|
- Per Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag av WMO (World Meteorological Organization) och UNEP (United Nations Environmental Programme).!! Sammanställningen presenteras i en utvärderingsrapport (Assessment Report - AR). Första gången man gjorde detta var år 1990 (First Assessment Report, FAR). Sedan har man gjort detta stora arbete tre gånger till (Second Assessment Report, SAR år 1995, Third Assessment Report, TAR år 2001 och Assessment Report 4, AR4 år 2007). IPCC fick ta emot Nobels fredspris 2007, tillsammans med Al Gore. Rapporten är uppdelad i tre delar: WG1, WG2 och WG3. WG står för Working Group, arbetsgrupp. De tre delarna är: WG1: Den naturvetenskapliga grunden WG2: Klimateffekter, anpassning och sårbarhet WG3: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar
2 I september 2013 presenteras del 1 av den senaste rapporten (Assessment Report 5), AR5, i Stockholm. Del 2 och 3 presenteras under våren 2014 i Japan och Tyskland. Varje del av rapporten består av ungefär tusen sidor med svår text skriven på engelska. För att göra det lättare för personer som inte är så insatta i frågan om klimatet, men som behöver känna till de viktigaste resultaten och slutsatserna (t.ex. politiker, myndigheter, företagsledare), så skrivs till varje del en kort text som heter Sammanfattning för beslutsfattare (Summary for policymakers). Denna text finns översatt till svenska för AR4. Alla delar av rapporten kan laddas ner från IPCCs websida De svenska sammanfattningarna från AR4 finns här: Sammanfattningen till den senaste rapporten, AR5, kommer också att översättas till svenska så snart som det är möjligt. På den här websidan skriver vi kort, och med ett lite enklare språk, om ett urval av vad sammanfattningen till AR5 WG1 Den naturvetenskapliga grunden innehåller. Rapporten AR5 WG1 bygger på resultat från vetenskapliga studier så som: Analyser av väderobservationer och historisk, biologisk och geologisk klimatinformation som går långt tillbaka i tiden Teoretiska studier av processer (händelser) som påverkar klimatets variationer Simuleringar med klimatmodeller på superdatorer I AR4 kunde man läsa att forskare är mer och mer överens om att människan påverkar klimatet genom utsläpp av koldioxid från eldning med fossila bränslen så som olja och kol. Utsläpp av koldioxid och andra så kallade växthusgaser ger en ökad växthuseffekt och det påverkar klimatet genom att temperaturen ökar för Jorden i helhet (globalt). I den nya rapporten, AR5, har man funnit ännu mer stöd för de slutsatserna och trovärdigheten har stärkts.
3 När man försöker ta reda på hur klimatet har förändrats förr i tiden och hur det kan förändras i framtiden så kan man inte vara alldeles säker på att man har rätt. Det finns alltså en viss del osäkerhet i det man vill ta reda på. IPCC använder särskilda ord för att beskriva hur sannolikt det är att vissa saker inträffar och hur säkra forskarna är på detta: Exceptionally unlikely (0-1 %) Ytterst osannolikt Very unlikely (0-10 %) Mycket osannolikt Unlikely (0-33 %) Osannolikt About as likely as not (33-66 %) Lika sannolikt som inte Likely ( %) Sannolikt Very likely ( %) Mycket sannolikt Virtually certain ( %) Praktiskt taget säkert Low confidence Med liten säkerhet Medium confidence Med stor säkerhet High confidence Med mycket stor säkerhet Följande är en text tagen ur rapporten AR5 som kan läsas på engelska: Widespread changes in the atmosphere are observed across spatial and temporal scales. Strong evidence has emerged that the physical and biogeochemical state of the oceans has changed during the past forty years. Important parts of the cryosphere, in particular the extent and volume of snow and ice, have changed over the latter half of the 20th century. Paleoclimate archives provide quantitative information on the range of naturally driven changes in the climate system on time scales from centuries to millions of years. Förenklat innebär det att det finns starka bevis för förändringar i atmosfären, i haven och i istäcken på Jorden under de senaste 40 åren. Detta kan jämföras med de naturliga variationer som kan spåras i naturliga klimatarkiv under hundratals till miljontals års tid.
4 Många av de förändringar i klimatsystemet som man har kunnat mäta med bland annat instrument, observationer och satelliter är betydande, ovanliga eller till och med oöverträffade under flera hundra tusen års tid. Den globala medeltemperaturen har ökat sedan början av 1900-talet och särskilt efter 1970-talet. Vart och ett av de tre sista årtiondena var varmare än alla andra årtionden sedan Under tiden har temperaturen i genomsnitt ökat med 0,8 C. 2.Om atmosfären Man kan säga att det är praktiskt taget säkert så att troposfären, det vill säga nedre delen av atmosfären, har värmts upp och att undre stratosfären, det vill säga den del av atmosfären som är mellan ca och meter upp, har kylts ner sedan mitten av 1900-talet. Det är mycket sannolikt så överlag att antalet kalla dagar och nätter har minskat och antalet varma dagar och nätter har ökat under samma tid. Det är svårt att säga bestämt om nederbörden har ökat på norra halvklotet, även om det finns vissa bevis som verkar tala för det. Det är sannolikt att storskalig vindcirkulation (hur vindar vanligen blåser över stora delar av världen) har förändrats. Många storskaliga luftflöden (stora områden där vindar vanligen blåser) har sedan 1970-talet flyttats mot polerna på båda halvkloten. Till skillnad mot vad man tidigare trott, så är det osäkert om det skett några förändringar i antalet eller styrkan hos tropiska stormar. 2.1.Om koldioxid Människans förbränning av fossila bränslen har, tillsammans med cementproduktion, skogsavverkning och ändrad användning av landområden, lett till en ökad halt av koldioxid i atmosfären som pågått sedan mitten av 1700-talet (Bilden visar sista 50 åren).
5 Bilden visar hur koldioxidhalten i atmosfären har ökat från mitten av 1900-talet fram till idag. Ökningen är från ungefär 310 miljondelar (ppm) till nu idag nästan 400 miljondelar (ppm). Bilden visar mätningar från två ställen; Mauna Loa på Hawaiiöarna (röd) och på sydpolen. Kurvan från Mauna Loa varierar lite (den är sicksack) och det beror på om det är vinter eller sommar på norra halvklotet. På sommaren är koldioxiden mindre i atmosfären eftersom växter tar upp en del av koldioxiden. Ökningen av mängden koldioxid i atmosfären är den viktigaste delen av påverkan på förändringen i Jordens strålningsbalans. Ungefär hälften av all koldioxid som människor släppt ut sedan 1750 har hav och främst växtlighet på land tagit upp, medan resten har lett till att koncentrationen av gasen koldioxid i atmosfären har ökat med ungefär 40 % sedan Genom att haven tar upp koldioxid (som omvandlas till svaga syror i vatten) så har haven försurats en viss del. Globalt sett (för hela Jorden) är ökningen av koldioxid den största orsaken till klimatförändringar jämfört med andra förändringar i atmosfärens sammansättning. Andra växthusgaser så som metan och lustgas har dock med stor säkerhet också ökat i koncentration sedan Om hav Det är praktiskt taget säkert så att den övre delen av världshaven (ytvattnet) har värmts upp sedan Det är mycket sannolikt att havsvattnets salthalt har förändrats under de senaste 40 åren. Områden i haven som tidigare har varit salta har blivit ännu mer salta och områden i haven som inte var så salta har blivit ännu mindre salta.
6 Det är otvetydigt så att havsytan i världshaven stiger. Praktiskt taget säkert har havsnivån höjts med ungefär 2,7 3,7 mm varje år sedan Det är praktiskt taget säkert att havsytan stiger eftersom haven utvidgas (blir större) av uppvärmningen. 4.Om is och glaciärer Det är med mycket stor säkerhet så att Jordens glaciärer minskar i storlek, även om det är svårt att uppskatta hur snabbt minskningen sker. Goda uppskattningar säger att det rör sig om hundratals miljarder ton is som smälter varje år. Med mycket stor säkerhet är det uppmätt att Grönlands is har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och med stor säkerhet har också inlandsisen på Antarktis (Sydpolen) minskat. I stora områden på norra halvklotet med permafrost, det vill säga mark som är frusen året om, så har temperaturen ökat med upp till 3 C under senaste 30 åren. 5.Om historiska klimatdata Mycket sannolikt var åren den varmaste 30-årsperioden på 800 år. Under de senaste åren har inte koldioxidkoncentrationen i atmosfären någon gång varit högre än den är idag. 6.Om klimatmodeller Klimatmodeller används både för att förstå orsaker till klimatförändringar och till att försöka förutsäga hur klimatet ändras i framtiden. På moderna superdatorer görs sådana beräkningar och de klimatmodeller som används blir allt bättre tack vare ökad kunskap om hur klimatet fungerar och på grund av att datorerna blir snabbare och mer kraftfulla. Dagens modeller är mer realistiska än när de tidigare IPCC-rapporterna skrevs, till exempel när det gäller simulering av nederbörd och extrema klimathändelser. De nyaste modellerna är också bättre på att simulera havsisen i Arktis och havens värmeinnehhåll. Men trots att modellerna blivit bättre går det inte att simulera allt helt korrekt. Exempel på sådant som är relativt svårt är att simulera nederbörden över mindre områden. 6.1.Orsaker till observerade klimatförändringar
7 Genom att jämföra observerade och simulerade klimatförändringar, med hjälp också av speciella statistiska analysmetoder, har IPCC dragit följande slutsats: Det är praktiskt taget säkert att människans aktiviteter har orsakat mer än hälften av den observerade ökningen av jordens medeltemperatur vid mark- och havsytan sedan 1950-talet. Det är Med mycket stor säkerhet så att detta har lett till storskaliga förändringar i haven, i kryosfären (alltså allt fruset vatten på jorden), och i havsnivån under andra halvan av 1900-talet. Förändringar av vissa extrema händelser beror också på människans påverkan. 6.2.Förändringar i nära framtid (ca. 20 år) Förändringar i framtiden är svårare att förutse än att bestämma orsakerna till de förändringar som redan skett. För att över huvud taget kunna förutse framtida klimatförändringar behövs först förutsägelser både om människans utsläpp av växthusgaser och partiklar och om naturliga faktorer som påverkar klimatet. Man kan inte veta hur människans aktiviteter ser ut i framtiden och därför använder IPCC några alternativa s.k. utsläppsscenarier. Det som skiljer dem åt är olika antaganden om faktorer som framtida befolkningsökning och ekonomisk tillväxt i olika regioner. Förutsägelser av klimatets utveckling de kommande ca 20 åren skiljer sig dock inte särskilt mycket åt, men längre fram i tiden blir skillnaderna i beräknat klimat allt större mellan de olika utsläppscenarierna. Den globala medeltemperaturen kommer mycket sannolikt att vara mellan 0,4 och 1 grad varmare i genomsnitt under de kommande 20 åren jämfört med perioden Det är mycket sannolikt att det blir fler varma dagar och nätter samt färre kalla dagar och nätter under de närmaste årtiondena. Det är praktiskt taget säkert så att ytvattnet i haven ökar i temperatur fram till år Mycket sannolikt kommer istäcket i Arktis (nordpolen) att fortsätta minska under samma period. Även snötäcket och glaciärer kommer mycket sannolikt att minska på norra halvklotet fram till år
8 Det verkar mer sannolikt än inte att det blir mer nederbörd där det redan är nederbördsrikt och mer torka där det redan är torrt i nära framtid. Det är dock mycket sannolikt att det överlag blir fuktigare nära markytan de närmsta tiotal åren. 6.3.Förändringar på längre sikt (ca. 100 år) Temperaturen vid jordytan stiger, och enligt ett lägre utsläppsscenario (till vänster) ökar temperaturen med ungefär 2 C. Enligt ett utsläppsscenario med högre utsläpp kan temperaturen öka upp till 11 C i Arktis (nordpolen). Blåa områden visar var Jordens temperatur minskar. Beräkningar av hur klimatet ändras efter ungefär mitten av 2000-talet är mer beroende av vilket utsläppsscenario man väljer att studera. Men tre av IPCCs cenarier är ändå överens om att den globala medeltemperaturen Det är sannolikt stiger med minst 2 grader fram till år 2100 jämfört med före den industriella epoken. Enligt det fjärde scenariet (det med minst mänsklig klimatpåverkan) är det lika sannolikt som inte, att uppvärmningen blir mer än 2 grader. Det är praktiskt taget säkert att det på de flesta platser på Jorden kommer att bli mer vanligt med extrema värmeböljor och mindre vanligt med extrema köldknäppar. Det betyder dock inte att tillfällen med extrem vinterkyla upphör utan bara att de blir mindre vanliga och förväntas i allmänhet bli mindre kraftiga. Nederbörden kommer praktiskt taget säkert att öka med ökande temperatur och mycket sannolikt kommer höga latituder (polarområden) få mer nederbörd, se Figur X. Mönster hos nederbörden förändras mycket sannolikt. Monsunregn kommer mycket sannolikt att öka enligt de kraftigare utsläppsscenarierna.
9 Nederbörden ökar i vissa områden (blå) och minskar i vissa områden (bruna). Till vänster visas ett lägre utsläppsscenario och bilden till höger ett högre utsläppsscenario. Arktis (nordpolens) istäcke kommer mycket sannolikt att fortsätta minska och Arktiska havet kommer med stor säkerhet att vara helt isfritt under sommaren. Innan slutet av detta århundrade beräknas istäcket minska med mellan 39 % och 94 % i september månad, beroende på vilket utsläppsscenario som väljs. Enligt det kraftigaste utsläppsscenariet är det alltså mycket sannolikt att Arktis is under september månad kommer vara nästan helt borta före slutet på detta århundrade. För södra halvklotet är det med liten säkerhet man kan göra förutsägelser. Mycket sannolikt så kommer takten av havsytans förhöjning att öka under 2000-talet jämfört med takten som havsnivån höjdes under perioden , se bilden Här visas hur mycket havsytan förväntas stiga fram till år 2100 enligt två olika scenario från klimatmodeller. Till vänster visas ett scenario med lägre förväntade utsläpp och till höger visas ett scenario med högre förväntade utsläpp. Man räknar med att fram till år 2100 så stiger havsytan med upp till 1,2 m.
10 Det är svårare att säga om antalet eller styrkan hos de tropiska stormarna kommer att förändras. Det är sannolikt att antalet minskar eller förblir oförändrat, samtidigt som deras högsta vindstyrkor och nederbördsmängder ökar. Figur X visar hur klimatmodeller beräknar hur världshaven kan försuras (ph minskar) på grund av att koldioxid från atmosfären löser sig i vattnet och bildar kolsyra. ph är ett mått på surhet. Ju lägre ph desto surare vatten. (13) visar hur försurningen skett fram till idag. (10) blå visar ett scenario och (11) röd ett annat scenario 7.Slutsats Vissa delar av klimatet kan inte repareras under en kortare tid, till exempel smältningen av Grönlands is och koncentrationen av koldioxid i atmosfären även om utsläppen av växthusgaser helt upphör. De kunskaper om klimatförändringar som är avsedda för makthavare, till exempel politiker och ledare inom näringsliv och föreningsvärlden är fortfarande så pass omfattande att de kan bli svåra att överblicka. Ändå destå mindre är de extremt viktiga underlag för att få klimatet och de förändringar i klimatet som kan under kortare och längre tidsintervall kunna uppstå och försvåra för oss människor i alla avseenden. Detta är vårt gemensamma uppdrag att motverka.
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merFN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change
FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merDEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR
AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs mer1. Observerade förändringar i klimatsystemet
1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merDEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien
Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen
Läs merObservationer Förlängda tidsserier
FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merSödertälje och växthuseffekten
Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merAtt förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merKlimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merLars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Läs merFrågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merErik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time
Läs merNågra höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt
Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merVad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?
David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merKlimatfrågan maj 2014
Klimatfrågan maj 2014 Nils Pauler/2014-05-26 Under våren diskuterades klimatfrågan kanske beroende på den milda vintern, men också på grund av mediabevakningen av IPCC:s tre arbetsrapporter till AR5 (Fifth
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merErik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,
Läs merHur förändras vårat klimat nu och i framtiden?
2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merKol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merKVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR
DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merÄrende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs merDavid Hirdman. Senaste nytt om klimatet
David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -
Läs merKlimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Läs merOm klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Läs merHur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?
Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Tore Persson Klimatförändring Vad handlar det egentligen
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merKlimatkurs SMHi IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige
Klimatkurs SMHi 17-04-25 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) FN:s mellanstatliga klimatpanel (1988) Bildades av WMO och UNEP 1988. Panelen består
Läs merNorra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merFN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden
FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp I (WG I) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merHemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1
Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23
Läs merLena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige
Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merErik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merKlimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Läs merKlimat och Energimål
Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merStudiecirkel om Klimatet
Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans
Läs merFrequently Asked Questions
Frequently Asked Questions Till FN klimatpanel IPCCs rapport AR5 finns i de olika kapitlen av rapporten vanligt ställda frågor som rör innehållet. För att förenkla och förklara svaren som ges på dessa
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merErik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Linköping 20 september 2013 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time
Läs merKlimatförändringar genom jordens historia
Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs mer