Utkast /KN Revirkartering av fågel vid sjön Björken 2007

Transkript

1 Utkast /KN Revirkartering av fågel vid sjön Björken 2007 Inledning De kraftigt igenväxta åkermarkerna runt sjön Björken röjdes mellan åren 2005 och Stubbfräsning, tidigt betespåsläpp och ett gott betestryck skapade snabbt fina strandängar för fågellivet. De inventerade ytorna ingår i miljöersättningssystemet (EU:s jordbruksstöd) och djurhållarna följer därför särskilda åtgärdsplaner fram till år Behovet av att långsiktigt följa fåglarnas beståndsutveckling är nu stort efter den snabba förvandlingen av våtmarkerna. Ornitologernas fågelobservationer har genom åren regelbundet antecknats i bland annat dagböcker placerade i fågeltornet. Dagboksanteckningarna är inte systematiskt utförda men ger bland annat en bra bild av antal och art av rastande flyttfåglar. Försommaren 2006 genomfördes en inventering från bestämda platser runt sjön men den gav inte önskad information. Därför användes en annan inventeringsmetod under vår och försommar Patric Gullström från Sunne ornitologiska förenings inventerade och Kristina Norderup sammanställde resultaten. Råd om upplägg fick vi bland annat från Håkan Axelsson och Dan Mangsbo. Syfte: Att ha möjlighet att följa beståndsutvecklingen framåt i tiden genom upprepade inventeringar. Att bestämma antalet häckande fågelpar inom inventerat områden. Inventeringsmetod: Inventeringen utfördes under våren och försommaren 2007 vid fyra tillfällen. Tre avgränsade områden karterades (se bilaga 1) den 29 april, 14 maj, 31 maj och 13 juni. Observationer antecknades på A4-kartkopior i skala ca 1: Handkikare 8x42 användes och som mest var det ungefär 100 meter till den avlägsnaste observationen från rutten. Inventeringskartornas information överfördes i till artkartor i programmet Adobe Photoshop. Huvudsakligen har metoden för förenklad revirkartering följts (se referens 2). Hävdgynnade arter observerades i första hand. Vårt ursprungliga urval var detta: samtliga simänder (årta, bläsand, snatterand, kricka, stjärtand, gräsand, skedand), samtliga vadare (storspov, tovsvipa, enkelbeckasin, kärrsnäppa, brushane, rödbena) samt tättingar (gulärla, sånglärka, ängspiplärka) noterades. Norra och nordöstra rutten tog sammanlagt cirka 3 timmar att gå över medan södra rutten bara var 1 timme och 30 minuter lång. Inventeringen började med norra och nordöstra rutten som täcker ca 30 ha mark och avslutades med södra rutten som täcker ca 15 ha. Starttid var ca 5.30 men följde ljuset med successivt tidigare starttid. Inventering av kontrollområde som är rekommenderat i förenklade revirkarteringsmetoden (ref 2) har inte gjorts. Resultat:. Artkartor för enkelbeckasin, tofsvipa, grönbena, gulärla,, ängspiplärka och kricka samt tolkningar av arternas revir finns redovisade i bilaga 1. För en del områden och arter har det 1

2 varit svårt att uppskatta antal revir. Det gäller särskilt för tofsvipa och kricka i den norra beteshagen. Metoden att summera antal observerade tofsvipor och dela på hälften kan inte heller användas då totalt 100, 52, 25 och 27 st individer observerats vid de olika inventeringstillfällena i den norra beteshagen. Bedömningen av särskilt tofsviperevir baseras i första hand på de tidigare inventeringarna utförda under april och maj. Därefter var tovsviporna mest samlade i flockar med föräldrar och ungfåglar. Mer säkra tolkningar är de 2 reviren av gulärla, de 4 häckande paren av ängspiplärka, de 4 grönbenareviren och slutligen de 9 enkelbeckasinhäckningarna. Likaså är de ca 9 reviren av tofsvipa och de 3 reviren av kricka utmed den södra rutten ganska säkra. I bilaga 2 redovisas en artlista från inventeringen. Tabell över inventerade revir vår och försommar Art Norra och nordöstra rutten ca 30 ha Uppskattat antal revir Södra rutten ca 15 ha Uppskattat antal revir Tovsvipa (8) 9-10* Kricka (6) 3 Enkelbeckasin 6 3 Gulärla 2 0 Ängspiplärka 4 0 Grönbena 3 1 *Medelvärdet av totalt antal observerade tovsvipor per kartblad delat med två. () Osäker bedömning. Övrig information från ornitologerna om 2007: ingen konstaterad häckning av årta, 4 sjungande hannar av ortolansparv har noterats, 2 häckande par av storspov har hållit till nordost och sydost om södra rutten. Diskussion. I Håslövs ängar gjordes jämförelser mellan 1986 och 1990 där bland annat tofsvipa, grågås, rödbena ökat då hävden förbättrats mellan åren (se ref 3). Den mest markanta ökningen stod tofsvipan för. Vid Björken har det tidigare inte varit möjligt för vadare att häcka på de igenväxta delarna av de inventerade områdena varför många revir får betraktas som nya. En husägare någon km från strandängarna har undrat över varför det i år var så få tovsvipor på åkermarkerna nära hans hus. Har viporna flyttat till strandängarna? Ingen revirtaxering utfördes före röjningen och strandängarna hade betats redan en sommar före inventeringen.. De inventerade områdena röjdes under hösten 2005, betades sommaren därpå och stubbfrästes under samma höst Djuren släpptes åter på betesmarken redan i april Beckasiner trivs i blöta starrmader och har svårt att finna sig tillrätta med tidigt torra ängar. De gynnas bland annat av långa våröversvämningar (ref 3). Beckasinerna vid Björken håller i den norra beteshagen till i närheten av dikets utlopp i Björken. Är det särskilt fuktigt där bäcken rinner ut? Här kanske det är viktigt att låta beckasinernas häckningsplatser få fortsätta att översvämmas och vara blöta. De två paren häckande gulärlor i norra beteshagen är en nyhet. Det är den första dokumenterade häckningen sedan 1970-talet. Vi kanske kan vänta oss fler häckningar 2

3 framöver? Gulärlorna lockas av det korta gräset och av kreaturen. Grönbena och gulärla kan förväntas öka framöver enligt ornitologerna. Att tänka på inför nästa och kommande inventeringar Dokumentera förändringar i markanvändning och i betestryck Ev utföra biotopkartering för att kartlägga utbredning av madområden, fuktängar mm Fundera över om en kompletterande räkning av häckande simänder och grågäss kan göras. Grågässen visade enligt ornitologerna en svag ökning redan före röjningarna vid Björken medan kanadagässen har minskat. Koordinatsätt rutterna med GPS Fundera över hur simänder ska kartläggas. Om man ska nöja sig med revirkarteringen eller komplettera med parräkning från båt. Studera dagböckernas information för att kanske kunna sammanställa ytterligare information om fågellivet vid Björken. Enligt ref 2) är vadare som grupp lättinventerade. Problem kan t ex uppstå med storspov som häckar glest och rör sig över stora områden. Även gulärlor kan röra sig över stora områden. Storspoven är det viktig att följa extra noga då den är uppe och spelflyger. För att veta var den kom ifrån och var den landar. Exakt antal par av rödbena och tovsvipa kan vara svårt då paren häckar tätt. I sådana delar av inventeringsområdet kan man räkna totala antalet samtidigt varnande fåglar och dela med två för att få fram antalet par. För täta bestånd av tovsvipa kan det ibland vara bra att räkna ruvande fåglar/vaktande hannar på håll. Sånglärka kan ha höga revirtätheter och då är alla observationer en nödvändighet. Inte lätt då fåglar i näraliggande revir sällan sjunger samtidigt. Och att den enskilda sånglärkan bara ägnar 10% av tiden sjungande. Detta kräver gott om tid och noggrannhet i observationer och anteckningar för inventeraren Bland simänder som kricka, årta och skedand är boletning tidsödande och antal bör räknas indirekt. Man räknar då alla observerade par, ensamma hannar och hannar i grupp upp till 5 som motsvarande par. (detta gäller inte brunanden) Referenser 1) Ekblom, Robert; Ny vår för fågelinventeringar En liten översikt av de vanligaste metoderna för att inventera fåglar; Uppsala ) Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp; Fåglar, förenklad revirkartering för jordbruksmark Version 1: ) Lindblad Thomas, Några strandängsarters beståndsutvecklinf på Håslövs ängar ; ANSER 30 (1991) nr 4 3

4 4

5 Bilaga 2 Revirtolkningar Tovsvipa 5

6 Enkelbeckasin 6

7 Gulärla 7

8 Ängspiplärka 8

9 Kricka 9

10 Grönbena 10

11 Bilaga 3 Artlista och förklaring av förkortningar på inventeringskartor Östra beteshagen Norra beteshagen Använda förkortningar södra rutten norra/nordöstra rutten Grågås Grågås GG Buskskvätta Buskskvätta BS, Bskv Kricka Kricka KR Ängspiplärka Ängspiplärka ÄP Tovsvipa Tovsvipa TV Grönbena Grönbena GB Gräsand Gräsand GA Enkelbeckasin Enkelbeckasin EB Sävsparv Sävsparv SS Gräshoppsångare Gräshoppsångare GHs, GHS Storspov Storspov Spov, SSP Gärdsmyg Gärdsmyg GMs Törnskata 0 Tsk Lärkfalk 0 Sädesärla 0 SÄ Ljungipare 0 LJ Stenskvätta 0 STS Gräsand 0 GR 0 Gulärla GÄ 0 Sånglärka SL, S-lärka 0 Sädesärla SÄ 0 Rödbena RB 0 Rödhake RH 0 Brushane BH 0 Brun Kärrhök Överflygande BKH 0 Drillsnäppa DS 0 Rödspov Röds 0 Gluttsnäppa GL 0 Större strandpipare Ststr 0 Svartsnäppa Svartsn 0 Fisktärna FT 0 Gråtrut Gråtr 0 Rosenfink SjRF, Rosf 0 Rödhake Rödh 0 Sävsångare SSE 0 Backsvala Överflygande 0 Hussvala Överflygande 0 Ladussvala Överflygande 11

12 Inventeringskartans förkortningar översatta till artkartan Förkortning Antal små prickar Antal stora prickar TV 1 0 TV par 2 0 TV häck 2 0 TV pull 1 0 TV mata 1 0 TV ruv 1 0 TV rast 6 ex 6 0 TV ruv häck 2 0 TV par häck 2 0 TV 9 ex 9 0 TV 10 ex 0 1 TV > 40 ex 0 1 TV spel 1 0 TV varn