Fågelinventering - kombinerad linje- och punkttaxering av fåglar under häckningstid inom Malmö stad. Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing

Transkript

1 Fågelinventering - kombinerad linje- och punkttaxering av fåglar under häckningstid inom Malmö stad Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing

2 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) Innehållsförteckning sid Förord...3 Metod, arbetssätt och fältmateriel...4 Häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje- och punkttaxering...4 Tider...4 Vandring längs rutten...4 Artbestämning...4 Räkning...4 En eller flera inventerare?...5 Fältmateriel...5 Resultatsammanfattning...5 Rutt 1 Oljehamnen Norra hamnen....5 Rutt 2 Östra kyrkogården Bulltofta rekreationsområde...5 Rutt 3 Pildammsparken Malmöhus slott...5 Rutt 4 Bellevue Västervång...5 Rutt 5 Södra Sallerup...5 Rutt 6 Käglingeområdet...6 Rutt 7 Skumparp...6 Rutt 8 Tygelsjöområdet...6 Rutt 9 Klagshamnsudden...6 Rutt 10 Tygelsjö strandängar...6 Resultattabeller Artlistor för rutt 1-10 bilaga 1 Fältdatatabeller för rutt 1-10 bilaga 2 Frekvenstabell för rutt 1-10 bilaga 3 Diskussion...6 Rutt 1: Skrattmås och storskarv i hamnen...6 Rutt 3: Parkfåglar...6 Rutt 4: Villaområden...7 Rutt 5: Rovfåglar...7 Rutt 10: Havsstrandängarna...7 Sällsynta fåglar...7 Räkningens noggrannhet...7 Antal arter...8 Systematik...8 Den framtida sammanställningen...8 Referenser...9 Kartor med vägbeskrivningar...9

3 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) Förord Miljöförvaltningen i Malmö har påbörjat studier av eventuella miljöförändringar inom kommunen med hjälp bl.a. av fågel- och kärlväxtinventeringar som ska upprepas årligen. Föreliggande inventeringsrapport utgör en av två separata rapporter som bygger på de inventeringsmetoder och undersökningsområden (10 st) som 1999 valdes ut av Jonas Grahn ( Förslag till miljöövervakning i Malmö inom området Biologisk mångfald, Jonas Grahn 1999). Syftet med den här undersökningen är att studera fågelpopulationernas utveckling. Minskar eller ökar en eller flera fågelarter? Om en tydlig förändring kan påvisas, beror detta på människan? Det primära målet i år är att räkna antal arter och individer inom de tio områden/rutter inom kommunen som valts ut. Den första jämförelsen görs efter nästa fältarbete i maj år Då kan man börja analysera och eventuellt dra slutsatser. I det följande beskriver jag mitt arbetssätt i fält samt ger några viktiga kommentarer för att underlätta nästa års inventering. Allmän information om Malmös fågelfauna, olika naturområden, ekologi och naturvård ligger utanför den här rapporten. Malmö den 31 augusti 2000 Tage Ashing

4 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) Metod, arbetssätt och fältmateriel Häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje- och punkttaxering Jag har använt metoden Häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linjeoch punkttaxering, Sören Svensson Fågelskådaren ska vandra längs en sammanhängande rutt som har tio punkter och 9 linjer. Vid varje punkt ska fågelskådaren stå stilla i 5 minuter och räkna alla fåglar som upptäcks. Längs varje linje ska alla upptäckta fåglar noteras samtidigt som inventeraren rör sig framåt kontinuerligt. Det blir naturliga dubbelräkningar mellan punkter och linjer, eventuellt även mellan olika punkter. De tio rutterna har en längd mellan 4,4 och 5,1 km och det tog 3-4 timmar att inventera var och en av dem. Själva inventeringen genomfördes då det var svag vind och uppehåll. Före varje inventering gjordes ett besök på lokalen. Alla punkter och linjer skulle upptäckas. Tider Sören Svensson föreslår i sin metodik att man ska starta inventeringen mellan halv fyra och halv fem på morgonen. Jag har själv valt mina egna starttider. Det viktigaste är att en inventering pågår mellan fyra och elva och att det är uppehåll och svag vind. På dagen när det är allra varmast stiger luften uppåt, då undviker många fåglar att sjunga på grund av termiken. Av praktiska skäl var det enklast att bestämma egna starttider (exempelvis öppnade Östra kyrkogården, där ett av de tio områdena fanns, sina grindar för besökare först klockan sju på morgonen). Inventeringen ska upprepas årligen under maj månad. Varje rutt ska helst inventeras vid samma datum eller högst 5 dagar tidigare eller senare. Mina starttider redovisas i materialet. Vandring längs rutten Kring varje punkt och längs alla linjer räknade jag ihop så många arter och individer som möjligt. Från en punkt betraktar man hela landskapet ända bort till horisonten. Från en linje går en tänkt linje rakt åt sidan från fågelskådaren ända bort till horisonten (de två tänkta linjerna går givetvis både åt vänster och höger från observatören). Från varje punkt respektive linje noteras alla arter som upptäcks. Varje punkt och linje behandlas som en självständig enhet. Därför blir det dubbelräkningar mellan punkter och linjer som är korrekta (galande fasantuppar kan bli noterade många gånger). Men däremot ska dubbelräkningar vid samma punkt eller längs samma linje undvikas. Artbestämning Alla fågelarter fick lika mycket uppmärksamhet. Varje räknad fågelindivid blev noggrant artbestämd i fält, inga gissningar accepterades. Räkning Man räknar antalet individer så noggrant som möjligt samtidig som man rör sig framåt i terrängen och håller sig till rutten. Räkningen av individer är svårare än själva artbestämningen, på grund av att alla arter ingår i undersökningen, dessutom ska man förflytta sig. Räkning av par, hanar och honor är inget krav men givetvis får gärna sådana uppgifter komma med.

5 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) En del arter är svåra att räkna och jag ska nämna ett exempel: Sparvfinkar såsom gråsparvar och pilfinkar. Dessa fåglar håller ihop i täta flockar och gömmer sig inne i trädgårdsbuskar. Det är enkelt att räkna flockarna men om man även vill få antalet individer så förutsätter det tillträde till privata trädgårdar, vilket man normalt inte har. En del fåglar är kolonihäckare. Om man vill räkna antal individer optimalt så bör man ta sig in i koloniområdet och räkna par, bon, ägg eller ungar. Till exempel skrattmåsar, råkor och svalor är kolonihäckare. En eller flera inventerare? Det allra bästa är självfallet om samma person gör om undersökningen årligen. För i så fall vet man att eventuella resultatskillnader inte beror på individuella olikheter. Fältmateriel I fält använde jag en Swaroski-kikare som har 8x förstoring och en mycket fin optik. Ruttkartor (ihopvikta) och en anteckningsbok (fick plats i en jackficka) användes under fältarbetet. Resultatsammanfattning Rutt 1 Oljehamnen Norra hamnen. Måsar och trutar är exempel på typiska karaktärsfåglar i Malmös hamnområden. Under inventeringen noterades bl.a. flockar bestående av skrattmåsar, fiskmåsar, gravänder, knölsvanar och vitkindade gäss. Rapphöna, skärfläcka, småtärna, silltrut, storskarv och svart rödstjärt observerades i området. Rutt 2 Östra kyrkogården Bulltofta rekreationsområde Här fanns det t.ex. flockar med kajor, skrattmåsar, gräsänder, grågäss, ringduvor och björktrastar. Fasan, taltrast, järnsparv och rörhöna är exempel på arter som noterades inom området. Rutt 3 Pildammsparken Malmöhus slott Malmös parklandskap hyser både vilda och införda fåglar som lever sida vid sida. Stora flockar med grågäss, vitkindade gäss och gräsänder noterades. Fasan, rörhöna, trädpiplärka, nötväcka, fisktärna och gråhakedopping noterades här. Rutt 4 Bellevue Västervång Det här villaområdet hyste bl.a. fiskmåsar, koltrastar och grönfinkar. Inne i trädgårdarna fanns det sångare och hålhäckande arter såsom kajor, starar och mesar. Turkduva, järnsparv, taltrast och grönsiska noterades inom området. Rutt 5 Södra Sallerup Fasan, sånglärka, stare och råka är några exempel på karaktärsarter i detta jordbrukslandskap. Silltrut, gråhäger, backsvala och ormvråk observerades här. Efter inventeringen samma dag sågs en bivråk. Under förbesöket i maj sjöng en härmsångare nära punkt 1.

6 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) Rutt 6 Käglingeområdet Lokalen hyste bland annat flockar med gråtrutar, ringduvor, starar och råkor. En tornfalk observerades och efter inventeringen samma dag noterades en järnsparv. Rutt 7 Skumparp I Skumparpsområdet fanns det stora flockar med råkor, kråkor och fasaner. Brun kärrhök och rapphöna observerades här. Rutt 8 Tygelsjöområdet I detta område fanns det många gravänder, törnsångare och sånglärkor. Brun kärrhök, rapphöna, silltrut, gråhäger och gulärla observerades här. Järnsparv noterades efter inventeringen samma dag. Rutt 9 Klagshamnsudden På Klagshamnsudden fanns det hämplingar, näktergalar, ladusvalor och många lövsångare. Storskarv, brun kärrhök, gråhakedopping och gök observerades här. Under förbesöket i maj noterades pilfink, härmsångare och backsvala kring punkt 1. Rutt 10 Tygelsjöstrandängar I detta område fanns det stora flockar med gravänder, rödbenor, tofsvipor och skärfläckor. Storskarv, Brun kärrhök, gulärla, skedand och snatterand observerades här. Under förbesöket i maj noterades sädesärla, kärrsnäppa och småspov. Resultattabeller Artlistor för rutt 1-10 bilaga 1 Fältdatatabeller för rutt 1-10 bilaga 2 Frekvenstabell för rutt 1-10 bilaga 3 Diskussion Rutt 1: Skrattmås och storskarv i hamnen I Norra hamnen Oljehamnen finns det en stor skrattmåskoloni som ska ha 1000 häckande par (enligt Lennart Blomqvist muntligen, år 2000). Men jag hann räkna ihop omkring hundra flygande individer medan jag gick längs rutten. I hamnen noterades även storskarv. Den här arten häckar i kolonier och kan förflytta sig över stora avstånd, för att leta efter fisk längs kusten. Rutt 3: Parkfåglar I Malmös parker finns det införda andfåglar som är vingklippta eller friflygande. De blir regelbundet matade av parkens personal. Några exempel på införda arter är grågås, vitkindad gås, och gräsand. Jag har räknat alla upptäckta fågelarter i parkerna som har vilda populationer i Sverige. Till exempel påfåglar, tamhöns och svarta svanar ingår ej i inventeringen.

7 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) Tamduva, gråsparv, pilfink, kanadagås, vitkindad gås och fasan räknas som vilda fåglar i Sverige. I parkdammarna förekommer det även en del vilda fåglar som inte kommer med i den här inventeringen (t.ex. fiskande hägrar och tärnor) Om man även vill studera dem i framtida undersökningar så måste man först ta reda på vilka fåglar som är tama genom att fråga parkfågelskötaren i kommunen. I många fall kan det vara mycket svårt eller omöjligt att skilja på tama och vilda fåglar i fält. Även hel del vilda fåglar kan vänja sig vid människor och bli ganska oskygga. Rutt 4: Villaområden Här upptäcktes en flygande flock med grönsiskor. Det är inte säkert att de häckar inom Malmö stad. Arten bygger gärna sina bon i barrskog och kan förflytta sig långa sträckor under häckningstiden. Rutt 5: Rovfåglar Ormvråk och bivråk observerades i Södra Sallerupsområdet. Rovfåglar har stora jaktrevir i landskapet. En rovfågelindivid kan flyga åtskilliga kilometer för att hitta föda. Fågelskådare som specialstuderar rovfåglar försöker att hitta deras boplatser i terrängen. Rutt 10: Havsstrandängarna Strandzonen är ett låglänt område som har ett varierat vattenstånd beroende på högeller lågvatten. Vid lågvatten exponeras en stor havsbottenyta och havet befinner sig längre bort från kustens torra gräszon. Vid högvatten kan det bli översvämning lokalt. Samma förhållande råder kring stränderna vid Klagshamnsudden. Då jag inventerade var det ganska torrt på strandängarna och utanför strandlinjen fanns det exponerad havsbotten. Under förbesöket i maj hörde jag kärrsnäppans lockläte. Det var antingen häckande sydlig ras eller sträckande nordlig ras. Det är enbart den sydliga rasen av kärrsnäppa som är med på den röda listan. Även sträckande småspov noterades. Arten häckar i norra Sverige. Rutten går genom flera kofållor med nötkreatur, bl a tjurar. Jag tycker att man ska genomföra inventeringar i det här området om det är möjligt. Sällsynta fåglar Om man hittar någon fågel som är väldigt ovanlig i Sverige (t.ex. en nyupptäckt art för nationen) bör man ta kontakt med Sveriges ornitologiska förening. Någon sådan fågel finns ej med i den här inventeringen. I den totala artlistan finns även en kolumn för rödlistade arter i Sverige (ArtDatabanken 1996). I rapporten finns ingen allmän information om olika arters vanlighet respektive ovanlighet. Räkningens noggrannhet Går det att räkna exakt varje fågelindivid inom ett stort område? Svaret är självfallet nej! En del fåglar är tysta eller gömmer sig inne i vegetationen. Det gäller att räkna

8 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) individer så noggrant det bara går. Man måste också undvika att notera fåglar som man har räknat en gång förut men man får inte heller ignorera nya individer som upptäcks! Både fågelskådaren och fåglarna rör sig terrängen! Man måste hålla reda på sin egen position samtidigt som man ska lokalisera och bedöma avstånd till bestämda fåglar. Till exempel kan en törnsångarhane sjunga från flera olika buskar i sitt revir. En mås eller trut kan flyga runt i stora cirklar högt upp i luften. Fåglarna gömmer skickligt sina bon i terrängen. Och det går inte att bedöma var revirgränserna går exakt i fält. Antalet fåglar per ytenhet varierar mellan olika områden. Till exempel på en hektar kan det finnas 0, 1, 2, 3 eller 4 sjungande bofinkar. Jag vill poängtera att själva räkningen är det svåraste under inventeringen. Antal arter Det var omöjligt att få med alla i Malmö förekommande fåglar i inventeringen. Jag kan ju nämna att vanliga arter såsom rödhake, enkelbeckasin och större hackspett inte kom med i undersökningen. Detta beror på att varje lokal enbart blev besökt en gång (även ett förbesök). För att kunna hitta varje häckande art, så måste lokalen besökas flera gånger vid olika tider under häckningssäsongen och dygnet. Om man vill studera varje förekommande art så måste flera inventeringsmetoder användas. Men jag måste påpeka att de allra flesta fågelarter som häckar i kommunen kom med i den här inventeringen. Systematik Den här rapporten använder samma systematik och namngivning som finns i boken: Fågelguiden, Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält, av Lars Svensson m.fl Den framtida sammanställningen Om man kan påvisa någon förändring av fågelbestånden i framtiden så måste resultaten tolkas på rätt sätt. Beror eventuella förändringar på naturliga processer eller människan? Miljöförvaltningen behöver åtminstone en person som kan analysera resultaten och dra slutsatser i framtiden.

9 Miljöförvaltningen Malmö Stad (9) Referenser Häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje- och punkttaxering. Stencil. Sören Svensson, 1996 Handledning för svenska häckfågeltaxeringen med beskrivningar av revirkarteringsmetoden och punkttaxeringsmetoden. Sören Svensson, 1975 Förslag till miljöövervakning i Malmö inom området biologisk mångfald. Jonas Grahn, Miljöförvaltningen i Malmö, 1999 Naturvårdsprogram, Malmö stad. Stadsbyggnadskontoret, 1999 Rödlistade ryggradsdjur i Sverige-artfakta. ArtDatabanken, 1996 Fågelguiden, Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Lars Svensson m.fl Muntlig information om Malmös parkfåglar. Lennart Blomqvist, parkfågelskötare, 2000 Fåglar i vår närhet, fågelsjön, Fjäll- och kustfåglar, skogsfåglar. Kassettbandserie, Sveriges ornitologiska förening A fieldguide to birdsongs of Britain and Europe. Kassettbandserie, BBC Sveriges Radio Kartor med vägbeskrivningar Kartor med vägbeskrivningar som anges i rapporten Förslag till miljöövervakning i Malmö inom området biologisk mångfald, framtagen av Jonas Grahn, september 1999, har använts.