En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana.

Transkript

1 En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. Innehåll Sida Introduktion. 1 Förutsättningar. 1 Regelbundna gäster. 2 Fåglar på vintern. 38 Fåglar som flyttar vår och höst. 39 Rariteter som har setts på Haverdals golfbana. 66 Ovanliga fåglar som kan ses på Haverdal. 69 Artlista 71 Register 72 Introduktion I Sverige räknar man att det häckar 255 arter. Jag har under de fem år jag varit på Haverdals golfklubb sett en dryg tredjedel av dessa arter på golfbanan. Möjligheten att se fler arter än så är stor. Dels för att jag vet att andra har sett arter som jag har inte har sett på golfbanan och dels för att förutsättningarna att se olika arter på Haverdals golfbanan är så pass gynnsamma. För att kunna se alla dessa fågelarter krävs mycket tid och i vissa fall kikare. Alla har inte kikare men alla medlemmar tillbringar mer eller mindre tid på golfbanan. Med kunskaper i var, när och hur fåglarna uppträder ökar naturligtvis chanserna att se alla dessa olika fågelarter då ni vistas på golfbanan. Tanken med denna inventering är att upplysa alla medlemmar och gäster om vilka fåglar det finns möjlighet att se på Haverdals golfbana. Förhoppningsvis bidrar det till ytterligare en upplevelse när ni spelar golf. Förutsättningar Halland och Halmstads kommun tillhör Sveriges bästa landskap respektive kommun när det gäller förekomst av olika fågelarter. De allra flesta arterna ses under fåglarnas flyttning då Halland ligger mitt i fåglarnas flyttväg från sina häckplatser i norr till deras övervintringskvarter i söder. På våren ses främst fåglar som följer kusten söderut. Det är olika arter lommar, gäss och änder som då kan ses från Haverdals golfbana. Med lite tur så rastar även en del av dessa arter i någon av våra dammar. Under höstflyttningen dominerar olika arter av rovfåglar samt småfåglar då de följer kusten söderut. Under vissa dagar sträcker flera tusen rovfåglar och över en halv miljon småfåglar söderut över golfbanan. Det är en imponerande syn och en verklig naturupplevelse. Bäst förutsättningar är när det är fint väder, vindar från öster och lite stackmoln. Eftersom fåglarna följer land trycks de med ostvindar ut mot västkusten vilket gör att det samlas större mängder fåglar här. När det är stackmoln visar det på uppvindar som rovfåglarna behöver för att kunna flytta. De samlas då i så kallade skruvar där upp till 200 fåglar kretsar likt segelflygplan på varma uppvindar för att sedan förflytta sig till nästa område med uppåtvind. Har vädret dessutom varit dåligt med regn någon eller några dagar i följd innan den dagen med fint väder är förutsättningarna extra goda eftersom fåglarna har samlats upp i regnet. Haverdals golfbana med sin varierande karaktär bidrar naturligtvis till olika miljöer eller biotoper som det heter i fågelsammanhang. Olika fågelarter har anpassat sig till olika miljöer 1

2 och därför har Haverdal förhållandevis många arter som också häckar på och omkring golfbanan. Under vinterhalvåret är det förhållandevis lite fåglar i vårt land men det finns arter som inte flyttar längre söderut än till Skåne och Halland. Det finns också arter som endast gör små förflyttningar från skogen ut mot kusten under vintern och då finns möjligheten att se arter som normalt inte ses på golfbanan. Ett exempel på en sådan art är Kungsörn som kan ses ifrån golfbanan denna årstid. Regelbundna gäster och häckande fåglar på Haverdals Golfbana. I följande avsnitt beskrivs de arter som antingen häckar (föder upp sina ungar) på golfbanan samt de fågelarter som kan ses regelbundet på eller ifrån golfbanan. Storskarv Phalacrocorax carbo Storskarven är egentligen en kustfågel och tidigare var man tvungen att stå längst ut vid kusterna för att få se den. Det är en art som har ökat kraftigt de senaste åren och de häckar numer även i insjöar. Här på Haverdal kommer den till våra dammar för att fiska. Störst chans att se den är vid hål 2 och utslaget på hål 8. Vi kan även få se dom flyga över golfbanan på väg till och från fiskevatten som ligger längre in i landet. Storskarv Gråhäger Ardea cinerea Gråhäger är Sveriges enda häckande häger och den är också Europas största häger. Den häckar kolonivis främst i träd. På Haverdals golfbana ses den till och från. Den besöker våra vattendrag för att fiska och kan ses både i dammarna men den kan även smyga runt i vassen eller bäckarna som finns på golfbanan. Störst chans att se gråhägern är på hål 8 där den ibland står på stenen i dammen till vänster om utslaget. Gråhäger 2

3 Gravand Tadorna tadorna Gravand Gravand är den största anden vi har i Sverige. Det är en flyttfågel som anländer i slutet på mars och början på april. På golfbanan ses den främst på våren då den kan gå och beta på närliggande åkrar eller fairways. Även när man inte ser den gör den sig ofta hörd då hanar och honor flyger runt och jagar varandra som en del av parningsbeteendet arten har. De är också då man kan komma flygande fåglar väldigt nära eftersom de är upptagna av varandra och tänker inte på vad som omger dom. Gräsand Anas platyrhynchos Gräsand är Sveriges vanligaste and och återfinns på golfbanan i princip året runt. Enda tillfället den flyttar ifrån oss är om alla bäckar och vattendrag fryser till is. Då måste den flytta för att finna föda men den flyttar inte så långt. Ut till kusten räcker gott. Bästa stället att se den är i dammarna på hål 14 och 17. Gräsand Knipa Bucephala clangula Knipa tillhör också Sveriges vanligaste andfåglar. Den trivs bra i våra dammar och bygger gärna sitt bo i holkar. Därför är holkarna kring hål 14 ett bra ställe att titta efter arten. Annars ses den lättast i dammarna på hål 2, 9 och 13 där de gärna visar upp sig, framför allt när ungarna precis har kommit ut ur boet. Knipa 3

4 Ormvråk Buteo buteo Ormvråken är golfbanans vanligaste rovfågel. Kanske främst tack vare att den häckar i golfbanans absoluta närhet men det är även Sveriges vanligaste rovfågel. Den ses bäst vid utslaget på hål 2. Titta upp över skogen till höger där den kretsar lite då och då. Ormvråken är dessutom den rovfågeln som är vanligast att se under hösten. Det kan passera tusentals ormvråkar under en och samma dag. De flyttar främst i september och oktober. Lättast att upptäcka dem är mot himlen där man kan se skruvarna av rovfåglar som passerar. Talrikast är just ormvråk. Ormvråk Tornfalk Falco tinnunculus Tornfalk Tornfalken är Sveriges vanligaste falk. Vi kan emellanåt se den ryttla över våra öppna fält, främst mellan hål 11 och hål 3. De brukar gärna häcka i uppsatta holkar men det har inte konstaterats någon häckning i holken som är uppsatt till vänster om hål 11 ännu. Det är ingen omöjlighet att den kan börja häcka där i framtiden. Uppåt 20 fåglar kan också passera varje dag under hösten (augustiseptember) men det är betydligt svårare är att hitta dem då. Det behövs en kikare för att hitta dem och kanske till och med tubkikare för att kunna avgöra vilken art av falk det rör sig om. Störst sannolikhet är dock tornfalk. 4

5 Rapphöna Perdix perdix Rapphöna Peter Franzén Rapphönan är en väldigt svår fågel att få syn på. Det är en liten hönsfågel som gärna smyger runt i gräs och åkerkanter. Flyger sällan upp utan springer hellre undan. Råkar man komma alldeles för nära så lyfter de dock. Störst chans att upptäcka arten är på fälten framför klubbhuset och åkrarna till vänster om hål 13 och 14. Arten går också att höra ibland på dessa ställen. Rapphönan finns i Sverige året runt. Fasan Phasianus colchicus Fasan är en inplanterad fågelart i Sverige. Den infördes främst för jakt men den har numer etablerat sig och häckar fritt. Den har också blivit relativt vanlig i Sverige vilket gynnat duvhöken som har fasan bland sina favoritbyten. På Haverdal ses den främst vid treans utslag där den smyger omkring i det höga gräset bredvid Skintan. Fasanen ses året runt. Fasan Thomas Hultqvist Rörhöna Gallinula chloropus Rörhöna Rörhöna är en art som kanske skapar flest frågor hos medlemmarna. Normalt sett lever den ett tillbakadraget liv och kan då vara svår att få syn på. Eftersom den är så pass vanlig på golfbanan är det många som ser den och undrar vad det är för art. Den trivs riktigt bra på Haverdal där åtminstone tre olika par häckade 2008 och Bästa platserna att hitta den är i vassen på hål 9 samt i dammarna på hål 14 och 17. Rörhönan kan ses så länge det är öppet vatten. 5

6 Strandskata Haematopus ostralegus Strandskatan är en vadarfågel som utmärker sig i dubbel bemärkelse. Den är både högljudd och har iögonfallande teckning. Den häckar på öppna fält och de senaste åren också vid fairwaybunkrarna på hål 12. Det händer också att den kan ta fel på golfbollar och ägg. Framför allt på rangen där den kan lägga sig och ruva på rangens golfbollar ibland. Strandskata Morkulla Scolopax rusticola Är man på golfbanan i skymningen finns chansen att se morkullan. Det är en skygg vadarfågel som är uppe och spelflyger när det börjar mörkna. Den flyger då precis över trädtopparna och hörs på ganska långt håll. På dagarna sitter den och trycker i skogen, gärna där det är lite fuktigt. Bästa platserna att se den på är då den flyger över skogen på hål 4-9 samt Morkulla Skrattmås Larus ridibundus Skrattmås Skrattmåsen häckar i kolonier men födosöker över större områden. På golfbanan trivs den allra bäst efter det har regnat då den kommer och letar mask på våra gräsmattor. Den är talrikast från juli månad då ungfåglarna följer med föräldrarna för att söka föda. Störst chans att få se arten är vid rangen och hålen runt omkring. När det är torrt ute så ser man dem nästan enbart flyga över golfbanan på ganska så hög höjd och då är de relativt svåra att skilja från övriga måsfåglar. 6

7 Fiskmås Larus canus Fiskmåsen är inte lika kräsen som skrattmåsen avseende häckplats utan kan häcka på hustak och liknande men häckar även i närheten av skrattmåskolonier. På golfbanan uppträder den likt skrattmåsen främst efter det har regnat då de kommer och letar mask. Det händer också att den kommer och rastar i någon av våra dammar på hål 2,8 och 13. Fiskmås Gråtrut Larus argentatus Det har under några år setts ett par gråtrutar födosöka på golfbana. Främst på hål 13 men hålen runt omkring besöks också. Beteendet är likt övriga måsfåglar då de gärna kommer ner och äter mask efter det har regnat. Annars är trutar mer rovgiriga och kalasar gärna på fågelungar och skadade djur. Störst chans att se arten är då andra fåglar som änder och knipor får ungar samt på hösten då ungfåglarna följer med och söker mask på banan. Gråtrut Thomas Hultqvist Silltrut Larus fuscus Silltruten är vår minsta trutart i Sverige och den mest sällsynta av de trutarter som häckar i Sverige. Den föredrar mask och kan ses under vår och sommar då den födosöker på åkrarna bredvid golfbanan. Den kan även ses flyga över och i sällsynta fall händer det att någon fågel födosöker på golfbanan tillsammans med andra måsfåglar. Silltrut 7

8 Havstrut Larus marinus Havstruten är vår största trut i Sverige. Häckar främst ute på öar som Hallands Väderö och Tylön. Födosöker över ett större område men håller främst till vid kusten som namnet även ger indikationer på. Störst chans att se arten är över skogen i väster. Det händer också att de flyger över golfbanan och då kan de ses från alla hål. Havstrut Thomas Hultqvist Ringduva Columba palumbus Ringduva Ringduvan är en duva som de allra flesta har sett eller hört utan att kanske veta om det. Den häckar tämligen allmänt på och runt golfbanan. Man kan se dem spelflyga under vår och sommar. Stora flockar passerar golfbanan under hösten. Från mitten på september till slutet på oktober är dagssiffror på mellan och fåglar inte någon omöjlighet. Störst chans att se dessa mängder är klara höstdagar med svaga vindar från ostsektorn. 8

9 Gök Cuculus canorus Gök är en fågel som de allra flesta känner igen på lätet men som inte lika många har sett. Det är tillbakadragen och skygg som sällan ses på golfbanan. Den hörs främst från skogen till höger om hål 2 och 7. Störst chans att få se den är när två hanar bråkar om revir och jagar varandra ut över golfbanan eller under den period de flyttar på hösten. Detta sker främst i augusti månad. Vanligast är då att den flyger över skogen på hål 2 och längs med skogen på hål 3. Gök Thomas Hultqvist Kattuggla Strix aluco Kattuggla Ugglor är i de flesta fall väldigt svåra att få syn på eftersom de är nattaktiva, bästa sättet att upptäcka ugglor är därför att höra dem efter mörkrets inbrott. Kattuggla är en av de arter som är väldigt nattaktiv vilket gör den svår att se om dagen men det har hänt ett par gånger. Kråkor och skator brukar föra ett fasligt liv om en uggla är i närheten. De dyker då mot ugglan som till slut inte står ut och flyttar på sig. Det är då chansen är som störst att se den. Skogen till höger om hål 6 är bästa platsen att höra ugglorna på men de gånger jag har sett en kattuggla har det varit vid utslaget på hål 15. 9

10 Hornuggla Asio otus Även hornugglan är nattaktiv men den börjar leta efter föda strax innan mörkrets inbrott. Spelar ni golf i skymningen är därför chansen att se en hornuggla rätt så stor. När ugglans ungar är små brukar man höra dem tigga ifrån skogen. I princip alla ugglor äter möss och sorkar vilket gör att födotillgången bestämmer häckningen. Är det ont om gnagare ett år är det ont om ugglor. Därför varierar förekomsten av hornuggla på golfbana men arten har häckat vid ett par tillfällen i skogen mellan hål 17 och 18. Hornuggla Peter Franzén Hornuggla Peter Franzén 10

11 Nattskärra Caprimulgus europaeus Nattskärra september. Peter Franzén Även nattskärra är som hörs på namnet nattaktiv. Den har ett av Sveriges fåglars märkligaste läte. Det är en otroligt skicklig flygare som livnär sig på insekter. Skulle man mot förmodan se någon flyga dagtid så beter den sig som något mellanting av fjäril, falk och kärrhök. Bästa stället att höra den ifrån är vid treans utslag i sen skymning. Nattskärran anländer någon gång mitten av maj till början på juni och återvänder till Afrika i mitten på augusti till slutet på Tornseglare Apus apus Tornseglare hette tidigare tornsvala men numer har det bildats en egen familj som heter seglare. Den skiljer sig inte jättemycket från svalor men tillräckligt mycket för att familjen ska vara en egen. Tornseglaren är en oerhört skicklig flygare vilket krävs när den fångar insekter i luften. Den har gärna sitt bo under takpannor och den brukar kunna häcka på rangen där man Tornseglare kan se den fara in i full fart under Peter Franzén takpannorna för att sedan komma ut en stund senare med samma fart. Bästa tillfället att få syn på den är vid boet eller om det regnar. Då kan man hitta dem flygandes lågt över vattendrag, detta främst i flyttperioder (maj och augusti). När det kommer en front med regn är det också goda chanser att se tornseglare framför eller bakom fronten. 11

12 Spillkråka Dryocopus martius Spillkråka Thomas Hultqvist Spillkråkan är Europas största hackspett. Trots det är den inte alltid så lätt att få syn på. Oftast så avslöjar den sin närvaro med lätet. Den både trummar och ropar. Dessa hörs främst från februari till början på april. Den håller till i de skogspartier som finns på banan. Ibland kan man se den flyga över fairway till nästa skogsparti i sin jakt på larver. Störst chans att få syn på den är i skogen till höger om hål 5 och 6 men det händer också att den är i tallskogen som omger de fyra sista hålen. Större Hackspett Dendrocopos major Större hackspett är Sveriges vanligaste hackspett. Liksom spillkråkan kan den vara svår att få syn på, därför lokaliseras den lättast med hjälp av lätet. Precis som spillkråkan både trummar och ropar större hackspett och det sker främst från februari till början på april. Den större hackspetten delar de skogspartierna på banan som spillkråkan har men trivs allra bäst i ekskogarna som finns runt hål 5 och 6. Större hackspett 12

13 Mindre hackspett Dendrocopos minor Mindre hackspett är Europas minsta hackspett och är den som är svårast att få syn på. Liksom de andra hackspettarna har den ett utpräglat läte som underlättar att hitta den. Den både trummar och ropar liksom de andra hackspettarna. Ropet kan dock förväxlas med en annan hackspett som heter göktyta. Hittar man fågeln så finns det inget tvivel om vilken art som är vilken. Den mindre hackspetten hittar man främst i skogen till höger om hål 2,3 och 4. Den trivs där marken är lite fuktig och på gränsen till sumpig. Mindre hackspett Sånglärka Alauda arvensis Sånglärka tidigare. Sånglärkan är ett av de allra första vårtecknen i Sverige. Den anländer till golfbanan långt innan många golfare har hittat ut på densamma. Milda vintrar kan den vara på plats redan i slutet på januari men vanligast är att den anländer under februari månad. Den håller till över de öppna fälten framför klubbhuset och åkrarna till höger om hål 8. Den är förvånansvärt svår att få syn på när den sjunger i skyn. Bästa tillfället är när den ska landa då den brukar singla ner för att sedan stanna upp ett par meter ovanför marken varpå den väljer ut en plats att landa på. Sånglärkan minskar tyvärr kraftigt i Sverige beroende på storskaligt jordbruk och att bönder kring Medelhavet inte höstsår i lika stor utsträckning som 13

14 Trädlärka Lullula arborea Trädlärka Trädlärkan häckar nere i Haverdalsreservatet vilket gör att den går att både höra och undantagsvis ses under häckningstiden. Den sjunger främst nattetid till skillnad mot sin släkting sånglärkan. Bästa platsen att höra trädlärkan är vid 3ans tee. Annars är det lättast att se trädlärka under höstflyttningen då den flyger över golfbanan på sin väg söderut. Bästa sättet att lokalisera dem är med hjälp av locklätet som är lätt att känna igen. Kommer vindarna från ostsektorn under september oktober kan över 100 trädlärkor passera golfbanan på en dag. Ladusvala Hirundo rustica Ladusvala Ladusvala är en av två arter svalor som häckar på golfbanan. Det är en utpräglad flyttfågel som anländer i slutet på april och början på maj. Den flyttar söderut i slutet på augusti och ända in i oktober. Som ni hör på namnet trivs den bäst i eller i närheten av ladugårdar. På Haverdal ses den lättast hos grannen till höger om hål 9. Den födosöker gärna över våra dammar på hål 8 och 9 och större antal kan ses över dammarna när det regnar. 14

15 Hussvala Delichon urbica Hussvala är den svala som bygger sina bon på klubbhuset. Den bygger även bo nere vid rangen. Med andra ord är det en art som är lätt att få syn på eftersom den lever så tätt inpå oss. Liksom ladusvalan är den en utpräglad flyttfågel och anländer till golfbanan i slutet på april eller början på maj. På våren sätter den sig gärna i eventuella vattenpölar på väg ner mot rangen för att hämta material till boet. Hussvala Trädpiplärka Anthus trivialis Trädpiplärka Peter Franzén Trädpiplärkan är faktiskt Sveriges tredje vanligaste fågel trots att många inte alls känner till den. Hos oss finns den främst vid hål 6 där man kan höra den sjunga. Ibland kan man se den spelflyga när vi passerar. Då ser den ut som en papperssvala när den dalar ner och sätter sig i en trädtopp. Annars är den rätt svår att få syn på eftersom den är väl kamouflerad. Trots att arten är så pass vanlig vet man inte så mycket om den och ingen vet exakt vart den övervintrar. Den enda man har konstaterat är att den flyger till Afrika. Den flyttar söderut i augusti och är åter i Sverige i slutet på april. 15

16 Ängspiplärka Anthus pratensis Ängspiplärka Ängspiplärkan ses till skillnad från trädpiplärkan ute på ängarna. På Haverdals golfbana är den vanligast på korthålsbanan samt hålen som omger den. Lättast att hitta arten är då den sjunger. Oftast spelflyger den likt trädpiplärkan och dalar ner som en papperssvala innan den sätter sig i gräset eller en låg buske. På höstarna rastar de tillsammans med ärlor och springer då runt på lite öppnare gräsytor. Även ängspiplärkan är en flyttfågel och anländer i mars-april och flyttar i september-oktober. Det händer att vissa fåglar övervintrar utmed Sveriges sydliga kuster. Forsärla Motacilla cinerea Forsärla Thomas Hultqvist Forsärla är en art som ökar i Sverige, så även på Haverdals golfbana. Under de första åren såg jag den aldrig på Haverdal. Nu häckar den vid golfbanan. Namnet indikerar vart vi ska leta. Forsärlan trivs allra bäst i små bäckar med strömmande vatten och Skintan är bäst lämpad av miljöerna kring golfbanan. Chanserna är som störst att se den vid hål 2,3 och utslaget vid hål 4. Det är väldigt sällan de springer uppe på själva golfbanan men det är inte alls ovanligt att den flyger förbi. Den är som rörligast då de söker en partner i april och maj månad. Efter att de har hittat en partner blir den mer tillbakadragen och svårare att se. Sädesärla Motacilla alba Sädesärla Sädesärlan är ett av de mest kända vårtecknen vi har i Sverige. Den brukar komma i början på april och flyger söderut i september/oktober. Den är ganska lätt att få syn på då den springer runt på gräsmattorna och vippar på stjärten samtidigt som den fångar insekter. På våren brukar den även sitta på klubbhusets tak och sjunga för oss. Det är inte ovanligt att den bygger sitt bo nere vid rangen. Ute på golfbanan kan man se den lite varstans men den föredrar 16

17 klippt gräs. På höstarna ses det större mängder på våra gräsytor då de liksom gulärlorna rastar på sin väg söderut. Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Gärdsmyg är Sveriges näst minsta fågel vilket gör den svår att få syn på. Trots sin storlek är det med förvånansvärt hög stämma den sjunger. Den brukar även vara högljudd när den varnar och lockar. Den gillar snåriga skogar, gärna med inslag av rishögar där den kan bygga sitt bo. På Haverdal är den vanligast längs med Skintan och skogskanten på hål 4 och 5. Den kan ses året runt även om de flesta flyttar söderut under vintern. Gärdsmyg Järnsparv Prunella modularis Järnsparv Peter Franzén Järnsparven är också en av Sveriges doldisar. Det är Sveriges femte vanligaste fågel men är rätt så skygg och svårsedd. Enda tillfället det är lätt att få syn på den är när den sjunger. Den sitter då gärna i en grantopp. På Haverdal är den inte jättevanlig men har setts på hål 6 vid ett par tillfällen. Den föredrar annars liknande miljöer som gärdsmygen. Chansen att se en järnsparv är som störst en tidig höstmorgon när de flyttar söderut. De lockar rätt så flitigt när de flyttar och en bra dag kan uppemot 1000 fåglar passera golfbanan. 17

18 Rödhake Erithacus rubecula Rödhaken är kanske en av de mest kända fåglarna i Sverige. Den var tidigare en utpräglad flyttfågel men blir numer allt vanligare som övervintrare också. Det är en av få fåglar som även sjunger vintertid. Den är rätt svår att få syn på om den inte kommer utflygandes från skogen för att fånga något ätbart. Lättast att få syn på den är det vid skogskanter som på hål 5 eller buskaget till höger på hål 4. Den är rätt så lätt att känna igen på lätet, både när den sjunger och när den varnar. Fåglar som flyttar gör det i septemberoktober och de återkommer i mars-april. Rödhake Näktergal Luscinia luscinia Näktergalen är en välkänd fågel i Sverige. Däremot är den väldigt svår att få syn på eftersom den trivs allra bäst i täta och snåriga buskage. Det är betydligt lättare att höra den sjunga. Vanligast är att den sjunger nattetid men det händer att den sjunger på dagen också. Bästa platsen att höra den är vid hål 7 och 8 samt hål 13. Näktergal 18

19 Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Rödstjärt Rödstjärten är en av Sveriges vackraste småfåglar. Den är relativt lätt att leta upp då den sitter och sjunger. Den trivs främst i öppen blandskog, området runt parkeringen och skogen vid klubbhuset är exempel på sådan miljö. Det är också där chansen är som störst att hitta arten på Haverdals golfbana. När man går mellan hål 9 och 10 kan den dyka upp några meter framför en för att fånga någon insekt och sedan försvinna upp i lövverket igen. Det är en flyttfågel och anländer i slutet på april/början på maj och lämnar Sverige i augusti. Koltrast Turdus merula Koltrast är en av de absolut vanligaste fåglarna i vår närhet. Den ger oss också ett av de första vårtecknen då den börjar sjunga i slutet på januari. Det är mångas favorit när det gäller fågelsång. Gryning och skymning är bästa tillfället att höra den sjunga. Annars är den relativt lätt att hitta då den letar mask på gräsmattorna. Kan ses lite varstans på golfbanan men bästa miljön för arten hittar vi på hål 4-9 samt Koltrast 19

20 Björktrast Turdus pilaris Björktrast Björktrasten är den art av trastar som för mest väsen. Framför allt när det är skator eller kråkor i närheten. Björktrastarna brukar effektivt köra bort både kråkor och skator genom att störtdyka mot dom och bajsa likt bombplan under andra världskriget. Kråkfåglarna tröttnar snabbt och flyger därifrån. Liksom koltrasten är den rätt så lätt att få syn på då de kommer ut på gräsmattorna för att söka föda eller då de jagar bort hotande fåglar och andra djur. Bästa miljön för dem finns på hål 2-4 och Taltrast Turdus philomelos Taltrast Taltrasten är mer tillbakadragen än koltrast och björktrast. Däremot hörs sången på långt håll. När den sitter och sjunger kan det vara relativt lätt att hitta den då den föredrar att sitta i trädtoppar. Den trivs bäst i skogsmarker och på Haverdal hittar vi den lättast till höger om hål 6. Den sjunger rätt så likt koltrasten men är lite mer enformig. Bästa tiden att höra den är i gryning och skymning. Ibland besöker den fairways för att födosöka och då kan man få se den lite närmare. Den flyttar främst nattetid och kan under hösten höras då den flyger förbi golfbanan. De flyttar söderut under september/oktober och återkommer i mars/april 20

21 Rörsångare Acrocephalus scirpaceus Rörsångare Rörsångaren är en liten fågel som vi hittar bland vass. Därför är den inte så lätt att få syn på. Den tillbringar den mesta tiden rätt så långt ner bland vasstråna. Sången är lättaste sättet att känna igen den på och egentligen det enda sättet att skilja den ifrån kärrsångaren. Sången underlättar betydligt även när man vill få en skymt av fågeln då den ibland klättrar uppåt längs vasstråt medan den sjunger. Bäcken och dammarna längs hål 6,8 och 9 är platser ni kan hitta arten på. Det händer också att någon individ kan sjunga från häckarna på hål 1 och hål 10 men då är det flyttande fåglar som har landat på första bästa ställe och sökt skydd då det börjat ljusna. Rörsångaren anländer i början på maj och flyttar söderut under augusti och september. Kärrsångare Acrocephalus palustris Kärrsångaren är väldigt lik rörsångare till utseendet. Sången skiljer sig däremot tydligt jämfört med rörsångaren vilket gör den lätt att urskilja. Liksom rörsångaren tillbringar den sitt liv i närheten av vatten men det behöver inte vara vass. De senaste åren har det åtminstone funnits två sjungande hannar i bäcken mellan hål 6 och 8. Arten sjunger främst nattetid vilket också skiljer den från rörsångaren. Kärrsångaren anländer också senare. Först i slutet på maj och början på juni kan kärrsångaren höras och de flyttar redan i slutet på juli och början på augusti. Kärrsångare Peter Franzén 21

22 Härmsångare Hippolais icterina Härmsångare Peter Franzén Härmsångaren är lätt att höra men väldigt svår att få syn på. Den tillbringar större delen av sin vistelse i Sverige högt upp i lövverken. Den finns främst i skogen till höger om hål 4 och 5. Den har en livlig sång där den härmar en del andra arter även om det kan vara svårt att urskilja när den sjunger för fullt. Arten är flyttfågel och anländer i början på maj och flyttar söderut i augusti. Sången tystnar i början på juni så maj är bästa månaden att höra den. Ärtsångare Sylvia curruca Denna sångare är lite lättare att få syn på, framför allt innan löven har slagit ut. Den anländer i slutet på april. När den väl har fått ungar blir det betydligt svårare att få syn på dom eftersom de gärna befinner sig i snåriga buskar. Ärtsångaren hittar man främst i häckar och buskmarker men också i trädgårdar. Nyponbuskarna vid hål 1 och 10 samt rangen brukar vara bästa platsen för att få syn på en men den kan ses längs med häcken på hål 13 också. Arten flyttar söderut i augusti månad. Ärtsångare 22

23 Törnsångare Sylvia communis Törnsångare Törnsångare är ytterligare en sångare som trivs i häckar och buskmarker. Det är troligtvis den art som är lättast att få syn på eftersom den gärna flyger samtidigt som den sjunger. Liksom ärtsångaren trivs den bäst i nyponbuskarna vid hål 1 och 10 samt rangen. Den häckar inte årligen på golfbanan men ses årligen. Det är framför allt nyanlända fåglar från Afrika som man ser på golfbanan. Första veckan i maj är det störst chans att se den. Flytten söderut sker under augusti och september. Svarthätta Sylvia atricapilla Svarthätta Peter Franzén Svarthätta är en av de vanligare sångarna som finns i Sverige men det är trots det inte så lätt att få syn på den. Som alla andra sångare är det lättast att hitta den med hjälp av lätet. Det är också en av få sångare där fjäderdräkten är olika för hannar och honor. Man hittar den lite varstans på golfbanan men störst chans att få se den är i skogen till höger om hål 2,3,4 och 5. Det är en flyttfågel som anländer någon gång i mitten till slutet av april och flyger söderut i september. Inför denna flyttning lägger svarthättan om kosten och äter mer bär istället för insekter. Mer socker ger mer energi och fettlagren kan byggas upp. Därför hittas den under hösten lättast i bärfyllda buskar och träd. Svartätta Peter Franzén 23

24 Trädgårdssångare Sylvia borin Trädgårdssångare Peter Franzén Trädgårdssångare är en relativt stor sångare jämfört med andra inom samma familj. Därmed inte sagt att den är lättare att hitta, snarare tvärt om. Den är relativt lik svarthätta både till utseende och läte. Precis som med svarthättan är lätet också det bästa hjälpmedlet att finna arten på. Bästa platsen att höra denna fågel är till höger om hål 2 och 3. Trädgårdssångaren lägger också om kosten inför höstflyttningen och kan då hittas i bärbuskar tillsammans med svarthätta. Anländer i maj och flyttar i augusti. Grönsångare Phylloscopus sibilatrix Grönsångare intill omöjlig att få syn på under flyttningen. Peter Franzén Grönsångare har liksom härmsångaren en förmåga att gömma sig uppe i lövverket största delen av tiden vilket gör den svår att hitta. Bästa hjälpmedlet är lätet och eftersom den är mer rörlig än härmsångaren. Det är också lite lättare att hitta grönsångaren om man jämför de två arterna. Finns framför allt i skogen till höger om hål 4 och 5 men kan även höras till höger om hål 2 och 3. Är flyttfågel och liksom de flesta andra sångarna anländer den i slutet på april och flyttar i augusti. Den är näst 24

25 Gransångare Phylloscopus collybita Gransångare månad. Gransångare är den första sångaren som anländer till Sverige. Vissa kan till och med komma i slutet på mars. Annars kommer den i större antal i början på april. Den har också en av de lättaste sångerna att komma ihåg. Finns lite varstans på golfbanan men är lättast att få syn på under höstflytten då de trivs vid dammen till vänster om hål 17 samt bäcken mellan hål 6 och hål 8. På våren brukar de sitta och sjunga ifrån skogen till höger om hål 2-7. De flyttar söderut i slutet på september och under oktober Lövsångare Phylloscopus trochilus Lövsångare Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel. Trots det har nog inte alla sett den i Sverige. Förklaringen är precis som med andra sångare att den tillbringar mycket tid uppe i lövverket. Bästa sättet att hitta den är tidigt på våren (slutet på april) då lövverket inte slagit ut. Den avslöjar sin närhet med sången och då kan man få syn på den högt uppe i ett lövträd. Finns utmed hela banan med undantag för de hålen som saknar träd. De flesta lövsångarna flyttar söderut i augusti. 25

26 Kungsfågel Regulus regulus Kungsfågel september och under oktober månad. Kungsfågel är Sveriges minsta fågel. Den trivs bäst i barrskog och hittas främst i tallskogen som finns på de sista nio hålen men även till höger om hål 6. Bästa sättet att upptäcka den på våren är med hjälp av sången. Bästa tidpunkten att få se dom är däremot på hösten då de flyttar. Dammen till höger om hål 17 är då bästa platsen att se arten. Eftersom dessa fåglar är insektsätare trivs dom när det är lä och sol vilket det är vid den dammen under morgonen och förmiddagen. Alla flyttar inte utan det finns en hel del fåglar som stannar i Sverige året om. De fåglar som stannar kan man ibland se följa mesarna i deras jakt på föda. Kungsfåglarna som flyttar gör det främst i slutet på Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Svartvit flugsnappare Entita Parus palustris Entita Peter Franzén Svartvit flugsnappare är lätt att känna igen när man ser den. Den har också ett läte som är relativt lätt att känna igen. Beteendet påminner mycket om rödstjärtens. Den använder gärna en död gren som utsiktspost och flyger iväg för att snappa en insekt för att sedan återvända till sin utsiktspost. På Haverdal finns den främst i skogen runt parkeringen samt skogen mellan hål 5,9 och 10. Den häckar gärna i holkar och är känd för att kunna ta över holkar trots att t ex blåmesen redan har byggt sitt bo där. Den anländer i slutet på april och flyttar i augusti. Entita är en mes som är relativt vanlig i Sverige men inte alltid så lätt att få syn på. Den är rätt så lik talltita dessutom men platsen och små skillnader i utseendet gör det möjligt att skilja dom åt. Utmed hallandskusten är entitan sparsam men kan ses i skogarna på golfbanan. Störst chans att se arten är i skogen till höger om hål 4 och 5 samt skogen mellan hål 26

27 5 och 9. Under de kallare månaderna brukar den slå följe med andra mesar i så kallade meståg. En liten flock fåglar bestående av mesar som flyttar sig genom skogen tillsammans för att söka föda och samtidigt få skydd av varandra. Svartmes Parus ater Svartmesen är Sveriges minsta mes. Den är starkt bunden till barrskog även om den under vintern kan söka sig till lövskog och fågelbord också. På Haverdals golfbana ses den med andra ord till höger om hål 4-6 samt i tallskogen på hål När den sjunger kan man hitta den i någon trädtopp annars är den tillbakadragen och svårsedd. På vintern kan den precis som entitan följa andra mesar i sitt sökande efter mat. Svartmes Tofsmes Parus cristatus Tofsmes är inte sedd på golfbanan men häckar så pass nära som i Haverdals naturreservat. Därför bör det inte alls vara någon omöjlighet att få se den på golfbanan vid något tillfälle. Bästa tiden är under vinterhalvåret då tofsmesen slår följe med andra mesar i så kallade meståg. Bästa platsen är i tallskogen som finns till höger om hål 6 samt på hålen Tofsmes Peter Franzén 27

28 Blåmes Parus caeruleus Blåmesen är en välkänd gäst vid fågelbordet och relativt vanlig på golfbanan också. Däremot är det inte alltid man lägger märke till dom. De är oftast tystlåtna under häckningsperioden, åtminstone fram till dess ungarna har kommit ut ur bona. Därefter kan ungarna tigga mat högljutt vilket underlättar när man önskar se den. Blåmesen kan ses lite varstans på golfbanan under förutsättning att det finns träd eller buskar runt omkring. De Blåmes brukar hänga och klänga i de yttersta grenarna då de söker föda. De trivs också bra i holkar. Ses året runt men kan uppträda i större mängder under oktober månad då framför allt unga honor flyttar. Talgoxe Parus major Talgoxe Peter Franzén Talgoxen är ytterligare en välkänd gäst vid fågelbordet. Den har vanor som liknar blåmesens men hänger sällan längst ut på grenar som blåmesen gör. Sången är lätt att känna igen vilket underlättar upptäckt. Dessutom är talgoxen större än blåmesen vilket också bidrar till att den är lättare att hitta. Just på Haverdal besöker en talgoxe restaurangen regelbundet för att få mat. Den kan annars ses året runt och lite varstans på golfbanan. På vintern utgör oftast talgoxe tillsammans med blåmes majoriteten av mesar i meståg 28

29 Nötväcka Sitta europaea Nötväckan är den enda fågel i Sverige som kan klättra nedför ett träd upp och ned. Den trivs bäst i ekskog så det är lättast att hitta den runt hål 5. Den är ganska högljudd emellanåt men annars inte så lätt att se uppe i lövverket. Den är en relativt vanlig gäst vid fågelbordet. Nötväckan är en stannfågel så den kan ses på golfbanan året runt. Nötväcka Trädkrypare Certhia familiaris Trädkryparen är en väldigt svår fågel att upptäcka. Den är oerhört bra kamouflerad med sin brunvita fjäderdräkt. Enklast att hitta den är då den sjunger. När trädkryparen födosöker kryper den sakta upp för trädstammar för att sedan flyga ner till roten av nästa träd och fortsätta sin promenad uppåt där. På Haverdals golfbana är den lättast att hitta i skogen mellan hål 5 och hål 9 samt skogen runt parkeringen. Det är i huvudsak en stannfågel så den kan ses året runt på golfbanan. Trädkrypare 29

30 Nötskrika Garrulus glandarius Nötskrikan är en ovanligt vacker fågel som även sjunger förvånansvärt vackert när man väl får höra sången. Vanligast att höra är däremot det skräniga varnings och locklätena. Trivs bra i ekskog så den ses lättast i skogen till höger om hål 5 och 6. Häckar i Haverdalsreservatet men kommer då och då förbi golfbanan för att leta efter föda. Nötskrika Skata Pica pica Skata är en fågel som de flesta känner igen. Trivs bäst i täta buskar eller lägre träd där de gärna bygger sitt bo. De är allätare och kan ses lite varstans på golfbanan i sökandet efter mat. I södra Sverige är den beroende av människan och finns bara där människor finns. Skata Råka Corvus frugilegus Råka Peter Franzén Råka är nära släkt med kråka och är en av de fåglar som har lättast att anpassa sig till omgivningen och förändringar i miljön. De häckar i kolonier inne i Halmstad. De födosöker över ganska stora områden så de ses relativt regelbundet ifrån golfbanan. Främst ses arten ute på åkrarna till höger om hål 8 och till vänster om hål 13 och

31 Kråka Corvus corone cornix Kråka är också en fågel som många känner igen. Den bygger gärna sitt bo i tallar och de gamla bona kan ibland bli boplats för hornugglan året efter. Bona kan vara svåra att hitta men kråkorna letar larver på fairways vilket gör den lätt att få syn på. Under häckningstiden hittas de främst på fairways runt hål men resten av året ses arten lite varstans. Kråka Kaja Corvus monedula Kaja Peter Franzén Kaja är en nära släkting med kråka men den är mindre och har grått huvud. Häckar gärna i skorstenar eller i gamla håliga träd. På golfbanan har de häckat i de höga träden till höger om hål 4. Under senhösten det vill säga oktober och även en bit in i november kan man se stora mängder kajor flytta söderut och kan då passera golfbanan i tusentals. Man ser dem då i större flockar på relativt hög höjd. Stå då vid klubbhuset för bästa utsikt och titta norrut. Korp Corvus corax Korpen är inte så vanlig besökare just på golfbanan men den häckar på nyårsåsen så den ses regelbundet från golfbanan. Det är också en art som ökar kraftigt i Sverige mest tack vare sitt oerhört skickliga sätt att anpassa sig. Den är dessutom skygg vilket har gynnat artens utveckling. Hål 8,9, 13,14 och 15 är bästa utsiktsplatserna om man vill få syn på korpen. Korp Thomas Hultqvist 31

32 Stare Sturnus vulgaris Stare är en liten svart fågel som påminner om koltrast men har betydligt kortare stjärt. De bildar också stora flockar vilket också skiljer den från koltrast. Från mitten på juli och fram till augusti är den mycket talrik på golfbanan då både ungfåglar och gamla gärna besöker fairway för att söka föda. Stare Gråsparv Passer domesticus Gråsparv är en art som tyvärr blir allt ovanligare i Sverige. Den brukar bli utkonkurrerad av pilfinken och så sker även på Haverdals golfbana. Än så länge finns några få par kvar hos grannen till höger om hål 9. Det är också just på hål 9 som det är störst chans att få syn på arten. Gråsparv Pilfink Passer montanus Pilfinken är en art som blir allt vanligare i Sverige. De trivs i buskage och ses lättast runt klubbhuset eller vid rangen. Deras läte är rätt så lik gråsparven så därför är det lättast att skilja dem åt på utseendet. Pilfink 32

33 Bofink Fringilla coelebs Bofink Bofinken är Sveriges näst vanligaste fågel. Det märks framför allt om höstarna då det kan passera tals fåglar över golfbanan på en enda dag. Bästa tiden på året att uppleva dessa antal är i september, oktober. Det behöver däremot vara ostvind för att dessa mängder ska kunna ses. Bofinken häckar också lite varstans på golfbanan förutsatt att där finns skog. Med andra ord är chansen störst att se dem på hålen 5-9 samt De födosöker på marken och det är inte ovanligt att se dem hoppa omkring på stigarna som finns mellan hålen. Grönfink Carduelis chloris Grönfinken är en rätt så vanlig fågel på Haverdals golfbana och även vid fågelbord. De ses året runt men det är lättast att se dem när nyponen har mognat nere vid rangen. Både unga och gamla fåglar samlas då för att äta nypon så näbbarna blir röda. Det kan nästan se ut som om de har stora sår vid näbbroten då nyponen torkar in. Grönfink Peter Franzén Grönsiska Carduelis spinus Grönsiska Peter Franzén Grönsiskan är en liten fågel som främst häckar i barrskog men vill gärna ha närhet till al och björk för födan. Den är liten och gör inte mycket väsen av sig. Enstaka fåglar flyger över golfbanan emellanåt under häckningsperioden och hörs då locka med en vemodig vissling. Bästa tillfället att få syn på arten är då de flyttar på hösten. Detta sker främst i oktober. Grönsiskan flyger då gärna i täta flockar och lockar ivrigt när de 33

34 flyger förbi. Bästa utsiktspunkten är vid klubbhuset. Bästa förutsättningarna är då det blåser från ost. Skogen till höger om hål 2 och hål 3 är också lämpliga för arten där man ibland kan se flyttande flockar rasta. Hämpling Carduelis cannabina Hämpling är också en fågel som är relativt vanlig men som många inte lägger märke till. Man hittar den i buskage och häckar i anslutning till öppna ytor. Nyponbuskarna på rangen, hål 1 och hål 10 samt buskagen på hål 8 samt hål 13 är platserna den visar sig på mest. Bästa tillfället att få se den är när hanen sitter på en stolpe eller i toppen av en buske och sjunger. De flyttar söderut i september och återkommer i april. Hämpling Peter Franzén Gråsiska Carduelis flammea Gråsiska Gråsiskan är liksom grönsiskan en tillbakadragen fågel som inte gör mycket väsen av sig. Häckar i Haverdalsreservatet och tar sina flygturer över golfbanan. Är också lättast att få höra och se då den flyger förbi. Den rör sig sällan i stora flockar bortsett från vintertid då de kan samlas i större flockar för att söka föda. Då kan man se dessa flockar vid frökapslar som står kvar på fälten, framför allt till vänster om hål

35 Mindre Korsnäbb Loxia curvirostra Mindre Korsnäbb Peter Franzén Korsnäbbar är ju främst kända för deras speciella näbbar som ligger i kors. De är specielister på att plocka ut fröna ur kottar och den mindre korsnäbben är specialiserad på grankottar. Är väldigt svåra att få syn på förutom när de flyger förbi då de brukar flöjta rätt tydligt. Det är däremot svårt att skilja lätet från större korsnäbb. Det absolut vanligaste på golfbanan är Mindre korsnäbb. Bästa tidpunkten att höra dom är från mitten på juli fram till början av september. Det händer att de rastar i tallarna på hål 6 eller Rosenfink Carpodacus erythrinus Rosenfink Peter Franzén Rosenfinken är en av Sveriges vackraste fåglar. Den är inte speciellt vanlig i Sverige heller men den ses och hörs årligen på Haverdals golfbana. Arten häckar nere vid Haverdalsreservatet och det är inte omöjligt att den häckar i golfbanans absoluta närhet också. Bästa stället att höra den är till höger om hål 2 och hål 7. Slutet på maj och början på juni är bästa tidpunkten att höra den. När den inte sjunger är den tillbakadragen och väldigt svår att hitta. Rosenfinken flyttar söderut i mitten på juli fram till början på augusti. 35

36 Stenknäck Coccothraustes coccothraustes Stenknäck är en speciell fågel som också är vacker när man får se den på nära håll. Tyvärr är det ganska sällan man får chansen att göra det. Störst chans är egentligen vid fågelbordet. Bästa stället att hitta den här på golfbanan finns vid hål 4 och 5 där man framför allt hör och ser dem flyga förbi men ibland händer det att de landar i något träd en stund. På hösten och vintern äter den gärna körsbärskärnor. Stenknäck Gulsparv Emberiza citrinella Gulsparven är en sparv som trivs bra i närheten av åkrar eller hyggen. På Haverdals golfbana hittar vi den främst vid utslaget på hål 8. Hanarna brukar också visa upp sig fint då de sitter och sjunger. Favoritplatserna är i toppen av en buske eller på någon ledning. Den har en speciell sång som är lätt att känna igen. Gulsparven ses året runt men kan samlas i större flockar under vintern. Gulsparv 36

37 Sävsparv Emberiza schoeniclus Sävsparven är den enda sparven i Sverige som trivs i vassområden men kan även häcka i buskage i närheten av vattendrag. Med andra ord har den en begränsad utbredning på Haverdals golfbana. Vassområden vid hål 6, 8 och 9 är platserna där den ses i första hand. Den är också rätt så lätt att känna igen då hannen har svart huvud under häckningstiden. Under höstflyttningen kan flera sävsparvar passa på att äta upp sig i vassarna på sin väg söderut. Bästa tidpunkt är då i september-början på november. De återvänder i slutet på mars och början på april. Sävsparv 37

38 Fåglar som kan ses vintertid på Haverdals GK Följande arter häckar inte i golfbanans närhet utan längre norrut eller inåt land. Under vintern sker oftast en rörelse av dessa arter beroende på kyla och födotillgång. Därför har vi chans att se dessa arter under vinterhalvåret på Haverdals golfbana. Kungsörn Aquila chrysaetos Kungsörn Det häckar inga kungsörnar i närheten av golfbanan. Under vintern däremot brukar en del örnar röra sig utåt kusterna för att hitta föda. Det är då framför allt unga fåglar som rör sig. Örnar trivs bra där det finns öppna fält med skogspartier och några höjder i närheten. Nyårsåsen är ett typiskt sådant ställe. Därför är det störst chans att se den ifrån hål 8 eller 13-14, titta bort mot Nyårsåsen. En vacker dag på senhösten eller vintern ger störst chans att få syn på en. Artens förflyttningar sker ifrån början av september och med lite tur är det någon som flyger över golfbanan då den rör sig söderut. Varfågel Lanius excubitor Varfågel Sverige. Varfågel är så nära rovfågel man kan komma utan att vara det. Är känd för att spetsa sina byten på törnen. Kan äta allt ifrån småfåglar till möss och insekter. Sitter gärna exponerat i toppen på buskar eller träd och spanar efter byten. Varfågeln kommer ner till kusten under vinterhalvåret och då har vi chansen att se den på golfbanan. Den trivs bäst på öppna fält med enstaka träd eller buskar. Därför är chansen störst att se den på de öppna fälten framför klubbhuset samt längs buskagen till höger om hål 8 samt vänster på hål 13. Från september till början på april ses varfåglarna i södra 38

39 Kungsfiskare Alcedo atthis Kungsfiskare Kungsfiskare är en av Sveriges vackraste fåglar om inte den allra vackraste. Är beroende av öppet vatten och brukar minska kraftigt kalla vintrar då alla vattendrag fryser till. Eftersom bäckarna på golfbanan oftast har öppet vatten är chansen god att finna en kungsfiskare här under vintern. Framför allt om det är kallt inne i landet. Den gillar då vattnet rör sig men utan att forsa. Då har den störst chans att hitta föda kalla vintrar. Bäcken mellan hål 6 och hål 8 är bästa platsen att se den samt Skintan till höger om hål 2 och 3. 39

40 Fåglar under flyttning vår och höst Fåglarnas flyttning är kanske ett av det mest fascinerande som finns i djurvärlden. Hur hittar de och att de orkar flyga så långt som de gör. Som nämnts tidigare ligger Halmstad bra till för att se flyttande fåglar. Man kan se två sträckleder på våren och i stort sett bara en på hösten. Sjöfåglar som häckar i östersjön följer gärna kusten söderut om våren eftersom de undviker att flyga över land i så stor utsträckning som möjligt. Större fåglar som rovfåglar, tranor och svanar flyttar däremot i nordostlig riktning. På hösten följer de allra flesta småfåglarna och rovfåglarna land så länge det går. Det gör att ansamlingen fåglar blir rätt så stor längs hallands kust. Framför allt då det blåser ostliga vindar då trycks nämligen fåglarna ihop längs kusten och ansamlingen blir som störst dessa dagar. Det är också under dagar med ostvind man kan se över en halv miljon småfåglar passera golfbanan på en enda dag. För att få se flertalet av de sträckande arterna behöver man använda kikare och ibland också tubkikare. Många passerar nämligen på för långt håll för att kunna se vad det är för art utan kikare. Något som också underlättar artbestämningen av sträckande fåglar är att kunna lockläten som många av arterna använder sig av. Alla arter har olika läten vilket underlättar då man ska urskilja de olika arterna. Smålom Gavia dellata Från mitten på april till första veckan i maj har man möjlighet att få se smålommar passera längs med kusten. De allra flesta flyger lågt längs med vattnet på sin väg söderut men en del har tagit höjd för att gena över land till Laholmsbukten. Det är dessa fåglar man har möjlighet att se från golfbanan. Bästa stället att stå på är vid klubbhuset och titta åt väster. Smålom Peter Franzén Storlom Gavia arctica Storlommen följer liksom smålommen kusten söderut på våren men är inte alls lika talrik vilket gör den svårare att se från golfbanan. Precis som smålommen flyttar de från mitten på april till början på maj. Bästa platsen att stå på är vid klubbhuset och titta åt väster. Alla storlommar rör sig inte söderut heller utan det finns vissa som flyger norrut. Storlom 40

41 Sångsvan Cygnus cygnus Sångsvanen passerar också över golfbanan men kan flyga i två riktningar. Antingen kommer den från sydväst och passerar golfbanan mot nordost eller så följer den kusten söderut. Störst chans att få se den är om det blåser västvind då fåglarna tenderar att blåsa in över golfbanan. De flyger gärna i små grupper om 4-30 fåglar och följer varandra i v-formationer eller ett långt streck. Stå vid klubbhuset för bästa utsikt. Sångsvan Mindre sångsvan Cygnus columbianus Mindre sångsvanar har samma flyttmönster som sångsvan men är betydligt ovanligare. Lättaste sättet att hitta en mindre sångsvan och samtidigt artbestämma den är om de passerar tillsammans med vanlig sångsvan. Eftersom den är betydligt mindre är det ganska lätt att urskilja mindre sångsvanen bland övriga svanar i flocken. Det händer också att det är rena flockar mindre sångsvan som passerar. Bästa tiden är under april månad. Stå vid klubbhuset för bästa utsikt. Mindre sångsvan Thomas Hultqvist 41