Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012
|
|
- Karolina Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation finns på kongressens engelskspråkiga hemsida Måndag den 4 juni Kongressen öppnas måndagen den 4 juni kl Sedan följer ett antal olika inledningsanföranden (keynote speaker) varav följande särskilt kan uppmärksammas: Jack Rieley professor vid University of Nottingham tillika ordförande i IPC Scientific Advisory Board kommer att presentera strategin för ansvarig förvaltning av torvmarker och vad som kommer att hända härnäst. Magnus Kindbom statssekreterare i Lantbruksdepartementet kommer att välkomna deltagarna till Stockholm och kongressen. Norbert Siebel VD för Klasman Deilman ett av Europas största odlingstorvsföretag och tillika ordförande i EPAGMA European Peat And Growing Media Association som kommer att tala för industrin främst om odlingstorv. Tomi Yli-Kyyny är ordförande i Neova AB och VD i VAPO som äger Neova tillika vice ordförande i EPAGMA kommer att tala till kongressen om i första hand energitorv. VAPO och Neova AB är ledande företag i Norden när det gäller trädbränsle och torv. Miljöminister Lena Ek kommer att tala till kongressen torsdagen den 7 juni kl till Exkursioner Onsdagen den 6 juni kommer att vara avsatt för exkursioner och det finns en närmare beskrivning av dessa på hemsidan. De som vill delta bör snarast vända sig till konferensservice under kongressen eller till Ingrid Kyllerstedt, ansvarig för presskontakter. De vetenskapliga presentationerna IPS är uppdelad i ett antal kommittéer och dessa kommer att ha presentationer under kongressen. Det arrangeras också två workshops som behandlar olika övergripande frågeställningar som rör torv och torvmark. 1. Inventering, stratigrafi (eg läran om lagerföljder) och skydd av myrar och torvmossar Torvmark som historiskt arkiv, måndag 4 juni kl och Myrens ekologi och biologiska mångfald, måndag 4 juni kl samt kl Inventering, stratigrafi och skydd av myrar och torvmossar, tisdag 5 juni kl samt kl
2 Myrens hydrologi och hydrokemi, tisdag 5 juni kl och Skydd av myrar och våtmarker för landskapsfunktionalitet, tisdag 5 juni kl och torsdag 7 juni kl Myrens hydrologi och hydrokemi, torsdag 7 juni kl Ekosystemtjänster från torvmark, torsdag 7 juni kl samt kl Kommentar: Beskriver torvmarker bl.a. utifrån ett biologiskt perspektiv och olika aspekter på bevarande av sådana marker. Vidare uppmärksammas torvmarkernas ekosystemtjänster. 2. Torv för trädgårdsodling, energi m.m. Torv för energiutvinning, måndag 4 juni kl samt kl Torv för trädgårdsodling, tisdag 5 juni kl samt kl Teknik för utvinning och upparbetning av torv, tisdag 5 juni kl Kommentar: De användningsområden som behandlas här är för energi och odling. Det är exempel på producerande ekosystemtjänster. Intressanta frågor som behandlas under energi är läget för energitorv i Finland och en presentation av olika aspekter som är viktiga för att definiera ett hållbart torvbruk. Klimateffekter av energitorvbruket behandlas också under denna session liksom även fördelar sameldning torv-trädbränslen. Under odlingstorv ges uppmärksamhet åt olika aspekter på odlingstorv som exempelvis möjligheterna att skörda och utnyttja sphagnum för jordförbättringsändamål. En annan fråga som uppmärksammas särskilt är den omfattande diskussion som sker i England (UK) om användningen av torv inom trädgårdsnäringen. 3. Användning av torv och torvmarker för jordbruksändamål Användning av torv och torvmarker för jordbruksändamål, måndag 4 juni kl samt kl Specialsession: Myrklima minskning av klimatpåverkan från odling på torvjordare (nordiskt forskningsprogram om effekter på klimatet av jordbruk på torvjordar), torsdag den 7 juni kl Kommentar: En stor del av torven finns i jordbruksmark och olika aspekter behandlas av detta. Organogen jordbruksmark (jordbruksmark som innehåller torv) utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser. Jordbruksmarken har därför en viktig roll för klimatet. En särskild session Myrklima uppmärksammar klimateffekter. Bl.a. behandlas strategier för användning av jordbruksmark innefattande odlingsformer. 4. Torvens kemiska, fysiska och biologiska egenskaper Kemisk fysisk och biologisk karaktärisering av torv, måndag 4 juni kl
3 Kemisk fysisk och biologisk karaktärisering av torv för medicinsk användning, måndag 4 juni kl Kommentar: Behandlar torvens egenskaper ur ett kemisk, fysisk och biologiskt perspektiv innefattande medicinsk användning. Frågan om användning av torv för medicinska ändamål behandlas också. 5. Återställning, återanpassning och efteranvändning av påverkad torvmark Specialsession: Torvmark i bergstrakter efterbehandling, hållbar användning och ekosystemtjänster, måndag 4 juni kl samt kl tisdag 5 juni kl Restaurering, rehabilitering och efteranvändning av torvmarker, tisdag 5 juni kl samt kl , torsdag den 7 juni kl samt kl Restaurering, rehabilitering och efteranvändning av torvmarker, torsdag 7 juni kl samt kl Odling av sphagnum, torsdag 7 juni kl Kommentar: Efterbehandling är en strategiskt viktig fråga som belyser frågor om klimat och biologisk mångfald. En redovisning sker av strategier för att bedriva efterbehandling i bl.a. Tyskland och Irland. Vidare belyses möjligheterna att odla sphagnum i torvmark efter torvproduktion vilket är ett exempel på en producerande ekosystemtjänst. 6. Balneologisk, medicinsk och teurapeutisk användning av torv Balneologisk, medicinsk och teurapeutisk användning av torv, tisdag 5 juni kl Kommentar: Behandlar torv som hudvårdsmedel i bastun etc. bl.a. för att förbättra välbefinnande och livskvalité. 7. Ekologi och skötsel av beskogade torvmarker Torvmarksskogar och ytvattenkvalitet, tisdag 5 juni kl samt kl Skötselmetoder för skog på torvmarker, torsdag 7 juni kl samt kl Kommentar: Skog på torvmark är ett stort och viktigt ämne inte minst i Sverige och Finland då andelen dikad torvmark av den totala andelen torvmark är mycket hög. Olika aspekter på detta behandlas. Den ekosystemtjänst som närmast avses är producerande av skogsråvaror och torv. Även träfiber är en viktig ekosystemtjänst från torvmark ca 1,7 milj. ha utgörs av skog från torvmark. Den torvtäckta skogsmarkens funktion som källa eller sänka för växthusgaser som också behandlas utgör ett exempel på en reglerande ekosystemtjänst. 8. Kulturella aspekter på torvbruket Kommentar: utgår 9. Tropisk torvmark
4 Kolbalans och växthusgasfluktuationer i tropiska torvmarker, måndag 4 juni kl samt kl Tropiska torvmarker, tisdag 5 juni kl samt kl Hållbar användning av tropiska torvmarker, tisdag 5 juni kl samt kl Social och ekonomisk användning av tropiska torvmarker, torsdag 7 juni och kl samt kl Kommentar: Tropiska torvmarker har mer och mer uppmärksammats beroende på den omfattande exploateringen för att utvinna mark för plantering och de stora utsläpp från dessa marker då de genom utdikning brinner. Dessa utsläpp är totalt sett väsentligt mycket större totalt sett än utsläppen från förbränning för energiändamål. Vid kongressen kommer tropiska torvmarker belysas från ett antal olika perspektiv. Det handlar om producerande och reglerande ekosystemtjänster av torv och torvmark men även kulturella ekosystemtjänster. 10. Klimat - Kolbalans för torvmark och växthusgasflöden Kolbalans och växthusgasflöden i naturlig/mindre naturlig torvmark, tisdag den 5 juni kl , kl och kl samt till Kolbalans och växthusgasflöden i påverkad och utnyttjad torvmark, torsdag 7 juni , kl samt kl Kommentar: En fråga som alltmer kommer i centrum i klimatpolitiken är torvmarkernas bidrag till de globala klimatförändringarna. Detta är ett relativt nytt område som har dykt upp till följd av en ökad insikt om torvmarkernas betydelse ur ett klimatperspektiv. Kongressen kommer att ägna ett stort intresse av att gå igenom dessa frågor och redovisa olika aspekter bl.a. utsläpp från olika typer av torvmarker. Särskilda presentationer och workshops Ett antal workshops kommer att genomföras som dock är öppna för alla. Två särskilda presentationer är värda att lyfta fram eftersom de redovisar olika aspekter på användning av torv utifrån ett mer övergripande perspektiv: Tisdagen den 5 juni kl till Workshop rörande certifiering av torvmark för odlingsändamål som drivs av RHP som är ett certifieringsorgan i Holland som på uppdrag av den Holländska regeringen arbetar med att utveckla ett certifieringssystem för odlingstorv. Avsikten är att detta skall bli ett Europeiskt certifieringssystem där även EPAGMA är tilltänkt som medlem. Fredagen den 8 juni kl till Strategi för ansvarig förvaltning av torvmarker som är ett initiativ av International Peat Society kommer att diskuteras vid ett plenummöte. Detta är en mycket strategisk fråga för hela torvbranschen. En särskild PDF-fil med rapporten Responsible management of peatlands finns att ladda ned på kongressens hemsida,
5
Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion
Torv en viktig naturresurs En presentation om torv och torvproduktion Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi
FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET
FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET Behov och tillämpning prövning av torvtäktsärenden KSLA tisdagen den 24 mars 2014 Magnus Brandel, projektledare Svensk torv Vad
KSLA-seminarium 2010
KSLA-seminarium 2010 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m Begrepp och begreppsförvirring
Nummer 2-2012. Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia...
NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 2-2012 Torven i fokus under världskongressen Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia... om Torven Sidan 6 2 2-2012 Internationella torvkongressen
Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar
! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7
Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning
Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog
Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag
Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-
Remiss: Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan
MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Möne 2016-11-02 2016-4508- MI 018-727 43 01 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 9 november 2016 Remiss: Torvutvinningens och torvanvändningens
1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg
1 (5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Södra Skogsägarna, Södra, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade rapport och vill lämna följande
Johanneshov Remiss av Riksintresseutredningens betänkande - Planering och beslut för hållbar Utveckling Diarienummer: M2015/04128/Nm
Johanneshov 20170308 Remiss av Riksintresseutredningens betänkande - Planering och beslut för hållbar Utveckling Diarienummer: M2015/04128/Nm Inledning har 55 medlemsföretag och är en samarbetsorganisation
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Promemorian En samlad torvprövning (Ds 2015:54)
YTTRANDE 1(5) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-02-08 33-2645/2015 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2015-11-11 M2015/03820/Ee Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet
REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm
Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut
Skellefteå Kraft på kartan
Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den erhållit rubricerat ärende för yttrande. Med anledning härav vill SGU framföra följande:
YTTRANDE 1(10) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-11-14 33-1871/2016 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2016-08-26 M2016/01733/Nm Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Verksamhetsplan 2018
Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Detta är Fritidsodlingens Riksorganisation FOR är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för ideella organisationer med huvudsaklig inriktning mot fritidsodling.
Verksamhetsplan för 2017
Verksamhetsplan för 2017 1 Detta är Fritidsodlingens Riksorganisation FOR är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för ideella organisationer med huvudsaklig inriktning mot fritidsodling. Organisationen
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5
MÅNDAG Korsängsgatan - Enköping Östra Ringgatan - M6111 8.05 8.38 Sida 1 av 5 TISDAG Korsängsgatan - Enköping Östra Ringgatan - TI6111 Sida 2 av 5 ONSDAG Korsängsgatan - Enköping Östra Ringgatan - O6111
Redovisning av regeringsuppdrag M2015/03518/Nm avseende Torvutvinningens och torvanvändningens klimatoch miljöpåverkan
Neova AB har analyserat Naturvårdsverkets rapport Redovisning av regeringsuppdrag M2015/03518/Nm avseende Torvutvinningens och torvanvändningens klimatoch miljöpåverkan Denna skrift utgör underlag för
Projekt vi arbetar med
Projekt vi arbetar med Följande projekt arbetar vi med inom ramen för kursen Agera för hållbar omställning. Som projekt är de dock långsiktigare än den 1-åriga kursen. Det varierar hur långt vi kommit
Därför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Framtidens lantbruk Strategisk satsning vid SLU Startade
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01
2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01 Lars Norlin Enheten gruvnäring mars 2012 SGU-rapport 2012:11 Dnr 432-2036/2011 Vattenklöver är vanlig i kärr och myrar. Bildar en stark rotfilt
Kontrollsystem för hållbarhetskriterier
Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Torvbruk ger positiva effekter. Tidningen. Branschföreningen. Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4. Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5
Nummer 4-2013 Branschföreningen Tidningen Torvbruk ger positiva effekter Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4 Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5 Bättre värme med torvmix Sidan 6-7 Branschföreningen
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi
Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 1 Hjortronboken en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 2 Text: Svenska Torvproducentföreningen Omslag, grafisk
hållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8
NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 3-2012 Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8 2 2-2012 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Jordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Olika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A
Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9 9- Obligatorisk kursintroduktion -12 Introföreläsning
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
10% Ps. Fråga Anna i butiken om våra varor. Hon rider själv och vet allt om vad häst och ryttare behöver. ...
Skriv ut på A4-papper. OM DU VILL HA VÅR TRYCKTA HEMSKICKAD, Skriv ut på A4-papper. OM DU VILL HA VÅR TRYCKTA HEMSKICKAD, Skriv ut på A4-papper. OM DU VILL HA VÅR TRYCKTA HEMSKICKAD, Skriv ut på A4-papper.
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27
Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod
Välkommen till AKC Årsmöte
Nr 127, mars 2015 Välkommen till AKC Årsmöte Datum: söndag den 15 mars 2015 Tid: 14:00 Plats: Föreningens lokaler I och med detta meddelas följande: 1- Kallelse, dagordning, verksamhetsrapport * Du kallas
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för
Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB
1 2004-12-09 Protokoll nr 37 Svenska PEFC Ek. för. Tid: 2004-12-08 Plats: LRF Skogsägarnas kontor, Stockholm Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall,
Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF
Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?
Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2
Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen
Mat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Lokalt: Torvbrytning eller torvskörd?
Lokalt: Torvbrytning eller torvskörd? Text: Jan Åberg Säg svedjebruk; och de flesta associerar till en ineffektiv och ohållbar form av jordbruk. Säg torvskörd och de flesta associerar till hållbarhet,
Torvbrytningens historia och prövningsprocessen
Torvbrytningens historia och prövningsprocessen Torvbrytningens historia I vårt land har torv och torvmarker nyttjats sedan urminnes tider. Myrslåtter Som strömedel i ladugårdar Dikning för jord- och skogsbruk
Markavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm
Uppdrag om underlag avseende torvanvändning och växthusgasbalanser. Dr ER 2010:43
Uppdrag om underlag avseende torvanvändning och växthusgasbalanser Dr 00-10-3823 ER 2010:43 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2011:1088 Utkom från trycket den 1 november 2011 utfärdad den 20 oktober 2011. Regeringen föreskriver
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
KVALITETSDEKLARATION
2017-06-19 1 (9) KVALITETSDEKLARATION Torv; produktion, användning och miljöeffekter Ämnesområde Miljö Statistikområde Markanvändning Produktkod MI0809 Referenstid 2016 2017-06-19 2 (9) Statistikens kvalitet...
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik
Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5
MÅNDAG M731 13.10 13.50 Hovgård- och Söndrumsskolan - Heagård - Söndrum station - Vapnö IP - Bjällbo - Vapnö gård - M733 13.10 13.25 Hovgård- och Söndrumsskolan - G:a Tylösandsvägen - Sandhamnsvägen -
Hållbarhetslagen. Alesia Israilava
Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 ÖVERSIKT UTBLICK 08.15 2017 DET FINNS INGEN SNABB OCH ENKEL VÄG TILL HÅLLBARHET. ÖVERGÅNGEN KRÄVER EN GEMENSAM ANSTRÄNGNING FRÅN SÅVÄL BESLUTSFATTARE, FÖRETAG OCH ALLMÄNHET. VID
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Skogscertifiering i Europa och globalt
Skogscertifiering i Europa och globalt Skogsbrukets vinterdagar 2014 51181 Hanna Nikinmaa, Indufor Oy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Varför behövs skogscertifiering? 2. Globala utmaningar i skogsbruket 3. Vilken
Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala
http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and
Landsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi